- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
546

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schenström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schersenfeldt

546

Scheutz

Schersenfeldt, Brigitta
C h r i s t in a, f. i juni 1684 på
Bäckaskogs kungsgård i Iviaby skn,
Kris-tianst. län, † 4 april 1736 i Stockholm.
Föräldrar: kavallerilöjtnanten Knut
S. och Brigitta Tranander. — Tidigt
föräldralös uppfostrades S. av nära
anhöriga till modern, och redan 1699,
vid femton års ålder, bortgiftes hon
med föraren vid livgardet Mats
Ber-now. Året därpå utbröt krig, och hon
begav sig då till Biga för att få
vistas i närheten av sin man; denne hade
dock följt armén till Polen, där lian
stupade vid Thorn 1703. Med honom
liade lion en son, som dog vid späd
ålder. Eftersom hennes anhöriga i
Sverige avlidit, stannade hon i Biga,
där hon snart ingick äktenskap med
fältväbeln Jonas Lindström, som
tillhörde den till Kurland förlagda
Le-wenhauptska armén. Då denna armé
några år senare skulle förena sig med
den sv. huvudhären, som var på
marsch inåt Ryssland, beslöt S. följa
sin man i fält. Men vid Perevolotjna
1709 tillfångatogs hon tills, med sin
man och fördes med honom till
Moskva, där hon fick leva i hård och
långvarig fångenskap. År 1711 avled
mannen. Efter ett års änkestånd
trädde hon ånvo i äktenskap, denna
gång med löjtnanten Michael Sims;
tills, med honom och flera andra
svenskar fördes hon till Tobolsk. Då
utsikterna att återfå friheten voro
mycket ringa, beslöt Sims, som ej var
sv. undersåte, att gå i rysk tjänst.
Han blev kapten lios överste
Buck-holtz, vars reg. sysslade med
fästningsbygge vid kalmuckiska gränsen,
dit även S. medföljde. Just när hon
anlände dit, blev fästningen
kring-ränd av kalmucker; Sims nedhöggs,
och S. togs till fånga. Till en början
blev bon mycket illa behandlad av
kal-muckerna. Men den furste, som tagit
henne till fånga, överlämnade henne
åt expeditionens högste befälhavare,
som enligt gammal sed presenterade
henne för de dsungariska
kalmucker-nas clian Contaischin, vilken skänkte
henne som slavinna åt en sin gemål,
hos vilken S. lyckades skaffa sig stort
inflytande. — Ungefär vid samma tid
hade svensken styckjunkare Johan
Gustaf Renat (s. 235), som
också vistades där som fånge, även ban
åt sig utverkat betydliga förmåner;
ban och S. ingingo snart äktenskap,
varigenom S. undgick att indragas
som misstänkt i en
lönnmordshistoria inom kalmuckiska furstehuset.
Det dröjde många år, innan någon
möjlighet yppade sig för dem att
kunna lämna fångenskapen; först
1733 fingo de medfölja en rysk
legation, som var på väg till S:t
Petersburg. Vid avfärden lyckades paret

utverka nåd även för ett antal andra
sv. fångar, och dessutom medförde de
tjugu slavar. Efter att på hemvägen
lia blivit hejdade av ryssarna först
i Moskva och sedan i S:t Petersburg
anlände de 1734 till Stockholm. Tre
av de slavar de haft med sig
und-fingo dopet och levde i fortsättningen
som tjänstefolk hos Renat och hans
hustru. S. begrovs i dåv. Kongl.
Artillerikyrkan i Stockholm. — Litt.:
Sigrid Leijonhufvud, "Två
kvinnoöden från karolinska tiden" (i Nord.
tidskr. 1907). H. K.

Scherstén, Otto Edvard,
armé-officer, gymnastik- och
idrottspedagog, f. 7 mars 1852 i Ukna skn,
Kalmar län, † 29 juli 1923 i Djursholm.
Föräldrar: handlanden Claes Otto S.
och Josefine Vilhelmina Broman. ■—
S. blev underlöjtnant vid Gotlands
nationalbeväring 1874, kapten 1892,
major vid Gotlands infanterireg. 1900
och överste i armén 1909; han fick
avsked 1910. Efter att lia genomgått
Gymnastiska centralinst, 1876—78
och bedrivit ett halvt års studier vid
Joinville-le-Pont var S. bitr. lärare i
fäktning vid Centralinst. 1880—87
ocli lärare i militärgymnastik där
1895—1903. Som gymnastiklärare
tjänstgjorde lian vid Katarina
läroverk i Stockholm 1882—87, vid
Krigsskolan å Karlberg 1885—95, vid
Inst. för blinda å Tomteboda 1888
—95 och vid Djursholms samskola
1910—17. Åren 1910—16 var lian chef
för Strömbadet i Stockholm. — S. var
på sin tid en av Sveriges bästa
fäktare, synnerligen mångsidig och
oöverträffad i bajonettfäktning. Han
medverkade vid konstruerandet av en
lättare sabelklinga ("GCI:s modell
1912") och genomförde vissa
förbättringar i fäktmetoden. Vidare deltog
lian i det administrativa arbetet inom
den begynnande idrottsrörelsen bl. a.
som led. av Biksidrottsförb:s
överstyr. 1903—05. Han utgav tills, med

Otto Scherstén.

V. Balck "Gymnastik" ("Illustreradt
bibliotek för idrott", 4, 1S89). —
Ogift. D. I^g.

Scheutz, släkt, härstammande från
Böhmen, där släkten ännu fortlever.
En släktmedl. utvandrade på
1700-talet till Danmark, varifrån hans
ättlingar snart flyttade till Sverige’. Till
denna nu utslocknade gren hörde
publicisten och uppfinnaren Georg S. (S.
1), vars son var mekanikern Edvard
S. (f. 1821, † 1881). Till en annan
släktgren, vars stamfar på 1700-talet
från Böhmen utvandrade till Sverige,
hörde glasblåsaren vid Kosta
glasbruk i Småland Johan Christoffer S.
(f. 1729, † 1789), far till glasblåsaren
Johan Christoffer S. d. y. (f. 1762).
Från dennes äldre söner,
hyttmästaren vid Kosta glasbruk Carl Henrik S.
(f. 1792, † 1876) och kyrkoherden i
Sjösås och Korsberga av Växjö stift
Johan Christoffer S. (f. 1799, † 1867),
härstamma släktens två nu i Sverige
levande grenar. En sonsons son till
Carl Henrik S. är dir. Gustaf S.
(S. 3). Kyrkoherden Johan
Christoffer S. blev far till lektorn Johan
S. (S. 2). — En yngre son till
glasblåsaren Johan Christoffer S. d. y.,
Conrad Gottfrid S. (f. 1S02, † 1845),
flyttade till Danmark, där hans släktgren
ännu fortlever.

1. Scheutz, Per Georg, publicist,
boktryckare, uppfinnare, f. 23 sept.
1785 i Jönköping, † 22 maj 1873 i
Stockholm. Föräldrar: vinhandlaren
och källarmästaren Fredrik Christian
Ludvig Schieutz och Johanna
Christina Berg. — S. blev student i Lund
1803, tog kameralex. och juridisk ex.
1805, tjänstgjorde vid olika
ämbetsverk och var en tid v. auditör vid
Svea artillerireg.; ett försök att
avlägga bergsex. i Uppsala måste han
av ekonomiska skäl uppge. Ett mindre
arv satte honom i stånd att 1816
inköpa Fr. Cederborghs tryckeri i
Stockholm, vilket lian drev till 1843, de
fyra första åren under firma
Ceder-borghska boktryckeriet, därefter i
eget namn. Efter att 1S17 definitivt
ha övergett ämbetsmannabanan
inträdde han som medred. i Cederborghs
tidn. Anmärkaren, i vilken han redan
förut skrivit artiklar. I denna tidn.,
vilken såg som en del av sin uppgift
att ur allmänt medborgerlig synpunkt
granska överhetens åtgärder, fick S.
snart uppbära den huvudsakliga
arbetsbördan; ban var också betydligt
oräddare och mera genomfört liberal
än Cederborgh. Uppseende väckte
framför allt tidn:s verksamhet för ett
rättfärdigt fullföljande av det s. k.
Värmdömålet, vari polisbetjäning
genom misshandel fått oskyldiga
personer att erkänna delaktighet i mord;
tydligen var S. den drivande kraften i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free