Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Scheutz, Georg - 2. Scheutz, Johan - 3. Scheutz, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scheutz
547
Scheutz
Georg Scheutz. Litografi.
kampanjen. Det var, har Lars Hierta
intygat, "dessa tidningsartiklar, som
gåfvo den första starkare impulsen åt
pressens inflytande hos allmänheten".
En mer än vanligt djärv artikel av S.
ledde i jan. 1820 till att Anmärkaren
indrogs; S. började omedelbart att
som ersättning utge en tidn. med
något ändrat namn (Anmärkarne), till
vilken han sedan länge hade ett
tillståndsbevis liggande. Enligt tidigare
avtal skulle Cederborgh i en dylik
situation inträda som S:s kompanjon
i det nya företaget; han avstod
emellertid och utverkade i stället k.
tillstånd att återuppta Anmärkaren,
varefter de båda tidn. utkommo
parallellt, S:s tidn., i vilken Johan
Johansson upptogs ss. medred., ändrade
i nov. s. å. sin titel till Argus; den
redaktionella ledningen övergick inom
kort till Johansson, ehuru S. i ett
tiotal år lämnade bidrag till tidn. och
till 1836 var dess tryckare. Hans
fortsatta publicistiska gärning fick sin
tyngdpunkt på det tekniska och
ekonomiska området; detta gäller inte
bara hans redaktörskap för en rad
facktidskr. (Journal för
Manufakturer och Hushållning 1825—26 och
1833—34, Sv. Industrifören:s Tidskr.
1834—39, Tidn. för Näringarne 1840
—41, Sv. Illustrerad Polytechnisk
Journal 1852—54, Polytekniska
Notiser 1854) utan också hans
medarbetarskap i Aftonbladet 1842—71. Dock
utgav ban 1S37—38 en politisk
all-mogetidn., Spegeln, ocli 1840 en
uppmärksammad liberal broschyr,
"Slägt-välde och idévälde". — Från början
av sin publicistiska bana ägnade S.
stort intresse åt den samtida
vitterheten. Han intog en oavhängigt kritisk
attityd mot både gamla ocli nya
skolan; särskilt den senare utsatte lian
gärna för drift, ss. i skaldestycket
"Nattäfventyret" (1815), där" han
parodierar den fosforistiska jargong-
en. Som översättare (av bl. a.
Shakespeare och Zacharias Werner) var S.
synnerligen produktiv. Stor betydelse
fick hans verksamhet som utgivare,
översättare och förf. av tekniska
skrifter; som ex. kan nämnas, att han
redigerade "Bibliotek för konst, slöjd och
tillämpad vetenskap" (1832—49; tolv
arbeten, varav S. skrivit två). — S:s
mångsidiga begåvning tog sig också
uttryck i en uppfinnarverksamhet,
som gjorde starkt intryck på
samtiden men i stort sett ej fick någon
varaktig betydelse. Framför allt väckte
han (även internationellt)
uppmärksamhet genom en konstruktion, som
han utarbetade tills, med sonen
Edvard S.: en maskin för beräkning och
tryckning av matematiska serier.
Själva uppslaget byggde på ett aldrig
fullföljt projekt av engelsmannen
Bab-bage. Den scheutzska maskinen
förelåg i modell 1843, och tio år senare
var ett ex. färdigbyggt. Det följdes
sedermera av ytterligare ett, men
därmed upphörde tillverkningen, då inga
flera beställningar gjordes; bägge
maskinerna hade sålts utomlands. S:s
uppfinning, vars sinnrikhet var
betydligt större än dess användbarhet,
bragte honom emellertid stor ära;
bl. a. blev han led. av Vet. akad. 1856
och erhöll 1860 en livstidspension av
riksdagen. — Trolovad med Anna
Margareta Schaumann. — Litt.:
biografi av C. F. Bergstedt i Vet. akad:s
lefnadsteckn. (2, 1878—85) och av H.
Wieselgren i "Ur vår samtid" (1880);
Värmdömålet har utförligt skildrats
av B. Schöldström i "Zigzag" (1895).
U. D.
2. Scheutz, Nils Johan Wilhelm,
skolman, botanist, f. 8 april 1836 i
Ökna skn, Jönköp. län, † 26 febr. 18S9
i Växjö. Föräldrar: kyrkoherden
Johan Christoffer S. ocli Birgitta
Juliana Stoeke. — S. blev student 1854,
fil. kand. 1857 och fil. dr s. å., allt
vid Uppsala univ. Efter lärartjänst
i Jönköping var lian kollega vid
läroverket i Västervik 1859—62, adjunkt
vid läroverket i Växjö 1862—72 samt
lektor i naturalhistoria och latin där
från 1872. Han gjorde, delvis med
understöd av Vet. akad., många
botaniska resor i Sverige, Norge och
Danmark. — S. var en framstående florist
och växtgeograf, som ägnade livligt
intresse åt utforskandet av Smålands
växtvärld; därom vittna bl. a.
"Con-spectus floræ Smolandicæ" (1857),
den förträffliga "Smålands flora,
innefattande Kronobergs och
Jönköpings läns fanerogamer och
ormbunkar" (1864) och "Iakttagelser rörande
Smålands mossflora" (1870). Han
publicerade undersökningar över
växtsläktena Geum ("Prodromus
mono-graphiæ Georum", 1870) ocli Bosa
Johan Scheutz. Teckning av öst (Kungliga
biblioteket).
(bl. a. "Studier öfver de
skandinaviska arterna af släktet Bosa", 1872),
behandlade nomenklaturfrågor i
"Svenska fanerogamernas och
bräken-arternas vetenskapliga namn" (1868)
samt utgav den värdefulla
sammanställningen "Om de svenskar, efter
hvilka växtslägten blifvit
uppkallade" (Botan. notiser 1863, med tillägg
och rättelser 1865; fortsatt av Th.
Krok 1906); efter S. själv har
växtsläktet Scheutzia fått namn. De av
sv. botanister under A. E.
Nordenskiölds expeditioner utmed Jenisej
insamlade högre växterna har S.
bearbetat i den stora volymen "Plante
vasculares Jeniseenses .. ." (1888).
Han utgav 1868 års lärarmatrikel
(tills, med D. Th. Björkman) och
"Biografiska anteckningar om
lektorer vid Wexiö läroverk från gymnasii
stiftelse 1643 intill närvarande tid"
(1, 187S; 2, 1880). Hans
mossherbarium tillhör Lunds univ. och lians
stora fanerogamherbarium Växjö
läroverk. -—- Gift 1859 med Emmy
Johanna Gustava Linnér. S. L.
3. Scheutz, Gustav, affärsman,
filmnian, f. 2S nov. 1900 i Algutsboda
skn, Kronob. län. Föräldrar:
bruksägaren Abdon Elof Ludvig Willehad
S. och Ada Lovisa Gråberg. Kusins
sonson till S. 2. — Efter studentex. i
Stockholm 1924 studerade S. vid
Handelshögskolan i samma stad och
Pit-mans College i London samt gjorde
studieresor i utlandet. S. deltog 1930
i grundandet av ab. Europa Film,
Stockholm, och liar sedan dess varit
bolagets verkst. dir. Under hans
ledning har Europa Films
verksamhetsområde ständigt ökats; bolaget
producerar och distribuerar spelfilmer,
skolfilmer, industri-, propaganda- och
annonsfilmer samt har omfattande
biografintressen i Stockholm och i
landsorten. S. innehar många förtro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
