- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
549

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schenström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schildknecht

549.

Schildt

hos Ottilia Littmarck 1899—1900
samt vid Oscar Textorius’ och Gustav
Gardts lyrisk-dramatiska turné 1900
—01. Hon fortsatte sina studier
under ledning av dels Karl. Nygren, dels.
August Lindberg och Betty Hennings
och debuterade på Dramatiska teatern
1905, varefter lion var verksam som
uppläsare och deltog i kortare
turnéer. Men först under perioden 1909
—10 hos August Falck på Intima
teatern i Stockholm kom lion in på en
för henne passande repertoar,
omfattande främst Strindbergsroller. Hon
tillhörde Dramatiska teatern 1910—
36 och är sedan sistn. år knuten till
Stadsteatern i Göteborg. Åren 1916—
34 var hon lärarinna vid Dramatiska
teaterns elevskola. — S:s insats i sv.
teaterliv har varit ytterst betydande
med hänsyn såväl till rollernas antal
som till deras konstnärliga halt. Till
sin läggning är hon tragedienne;
lidelsefullt spända, nervöst betonade
naturer tolkar hon med särskild kraft
ocli övertygelse. Hon spelar med enkel
ocli kärv saklighet och tar ingen
hänsyn till den traditionella sceniska
konvenansen. Hennes särmärke är en
utomordentlig intensitet, som
genomtränger varje hennes skapelse och
sätter sin prägel på dess minsta
enskildheter. Dessa egenskaper ha
kommit fram särskilt i hennes
strindbergsgestalter. Det var därför helt
naturligt, att lion gjorde sitt inträde på
nationalscenen i en strindbergsroll,
Kristina i "Mäster Olof" (1910). Den
liar följts av bl. a. Modern i sistn.
skådespel, en ypperlig strindbergsfigur,
"den envetna och oförsonliga
ålderdomen i kvadrat" (Herbert
Greve-nius), Tekla i "Fordringsägare",
Fröken Julie, en. hänsynslöst realistisk
skapelse, Jordegumman i
"Kronbruden", Abel i "Kamraterna", Alice i
"Dödsdansen", Modern i "Pelikanen",
Kristina i "Påsk" ocli kanske främst
Lagmanskan i "Advent", ett fulländat
mästerstycke av fränt avslöjande
’strindbergspsykologi. Även den
norska dramatiken är rikt representerad i
S:s rollgalleri med bl. a. Ibsens
Hedda Gabler, Fru Inger till östråt,
Bebekka West i "Bosmersholm", Mor
Åse i "Peer Gynt", Fru Alfving i
"Gengångare" och Fru Linde i "Ett
dockhem" samt Björnsons Fru Sang i
"Över förmåga". Att en
skådespelerska med S:s allvarliga och
verklig-lietsbetonade, på sitt sätt utpräglat
nordiska läggning även hämtat några
av sina bästa roller ur modern
irländsk dramatik är naturligt;
särskilt böra framhållas fiskarkvinnan
i Svnges "Bitten till havet" och Juno
Boyle i samme förf:s "Juno och
påfågeln". I Galsworthys sociala drama
"Kamp" har S. verkningsfullt fram-

ställt arbetarhustrun Annie Roberts.
I den klassiska tragedin har S. med
skakande intensitet spelat lokaste i
"Konung Oidipus" och Ivlytaimnestra
i "Agamemnon". Än verkningsfullare
var hennes gestaltning av
titelrollen i Hofmannstahls omdiktning av
"Elektra". — S. erhöll Litteris et
artibus 1925. — Gift 1918 med
regissören Helge Wahlgren. A. L.

3. Schildknecht, Björn Albert,
kapellmästare, tonsättare, f. 7 juni
1905 i Stockholm, † 10 juli 1946
därstädes. Föräldrar: drängen Dawid
Josef Martin Eriksson och Anna
Schildknecht. Systerson till S. 2. —
Efter realskolex. vid Solbacka
läroverk studerade S. 1923—26
kontrapunkt för E. Eliberg vid
Musikkon-servatoriet sam-t senare
instrumentation för N. Grevillius. Åren 1927—
29 genomgick han Dramatiska
teaterns elevskola och blev premiärelev.
Hans bana blev emellertid musikerns,
och 1929—37 var han engagerad vid
Dramatiska teatern som
kapellmästare. För denna teater komponerade
han scenmusik till många pjäser, bl. a.
till Labiches "Den italienska
halmhatten" och Geijerstams "Stor-Klas
och Lill-Klas". Bland S:s
kompositioner uppmärksammades särskilt ett
antal suggestivt färgade melodramer,
ss. "Pan spelar" (E. Kleen; 1926),
"Ban j ana" (Tagore; 1929) samt
"Dexippos" (Bydberg; 1932),
"Ursprunget." (Tagore), "Ballad från
havet" (Mörne), "Havet" (Ekelund) och
"Chrysaëtos" (Strindberg; 1939).Hans
övriga alstring omfattade bl. a. en
ouppförd opera "Giorgione" (till text
av Tor Hedberg), en symfoni, andra
orkesterverk, sånger, kammarmusik,
pianostycken och ett stort antal
populärkompositioner. S., som utmärkte
sig för klangfull orkesterbehandling,
anlitades även för instrumenteringar
och bearbetningar samt gjorde
skickliga arrangemang för luta. Han
innehade 1926—40 statens
tonsättarsti-pendium. — Ogift. B. Hgn, H. G—t.

Schildt, ätt, vars äldste kände
stamfar Christoffer S. uppges på
1500-talet från Bayern lia inflyttat
till Sesswegen i Livland. En sonson
till honom, översten för ett tyskt
kavallerireg. Jurgen S. († 1662),
na-turaliserades 1642 som sv. adelsman
ocli introducerades s. å. på
Biddar-huset. Från en yngre son till
denne, ryttmästaren vid
Biksänkedrott-ningens reg. till häst Adam S. (f.
1655, † 1714), härstammade en
ättegren, som utdog på manssidan med
lians sonsons sonson,
kabinettskammarherren och majoren Bengt Axel
Bobert Ludvig S. (f. 1817, † 1SS0).
—- Med all sannolikhet till samma
livländska släkt hörde den från Eiga

bördige löjtnanten Gustaf S. (f.
omkring 1645, † 1736). Han blev farfars
far till överstelöjtnanten i armén Carl
Ulrik S. (f. 1772, † 1828). Från
dennes sonsöner, bröderna majoren i
armén Carl Johan S. (f. 1817, † 1886),
sjökaptenen Oskar S. (f. 1820, †
1863), köpmannen och rådmannen i
Umeå Mauritz S. (f. 1823, † 1894) samt
köpmannen ocli nederländske
vicekon-suln i Umeå Conrad S. (f. 1829, †
1895), härstamma ättens nu i Sverige
levande fyra grenar. Mauritz S. blev
far till f. d. fältläkaren i
Fältläkarkårens reserv Evert William S. (f.
1865), vars son är lasarettsläkaren
vid länslasarettet i Umeå med. dr
Evert Casimir Tycho Mauritz S. (f.
1899). Oscar S. blev farfar till
överstelöjtnanten vid Generalstabskåren
Göran S. (f. 1905). Conrad S. blev far till
stadsläkaren i Piteå Ernst Vilhelm
S. (f. 1S64, † 1938). — Den nu i
Finland ocli även i Sverige levande
ättegrenen härstammar med all
sannolikhet från amtmannen i
Ingermanland Johan S. och inkom till
Finland med hans son, fänriken
Carl Johan S. (döpt 1675, † i början
av 1700-talet). Dennes sonson,
kaptenen vid Nvlandsbrigadens
infanteri-reg. Christoffer S. (f. 1748, † 1828),
immatrikulerades 1818 på
Biddar-huset. i Finland. Söner till honom voro
kaptenen i sv. tjänst Volmar Johan
S. (f. 1780. † 1838) och kaptenen
Ernst Christoffer S. (f. 1782, † 1846),
farfars far till bokförläggaren Holger
S. (se nedan). En kusin till sistn.
var förf. Ernst Bunar S. (f. 1S88, †
1925).

Schildt, Holger, bokförläggare,
f. 28 mars 1S89 i Helsingfors.
Föräldrar: tullförvaltaren Alfred S. och Aina
Söderström. — Efter att 1909—11 lia
genomgått högre sv. handelsläroverk
startade S. 1913 i Borgå en blygsam
bokförlagsrörelse. År 1917
överflyttade han denna till Helsingfors, in-

Holger Schildt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free