Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schiöler, Inge - Schiörlin, Pehr - Schiött, se även Schött - Schiött, Emil - Schjånberg, Edmund - Schlasberg, Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schiörlin
553
Schlasberg
tensiv, alltid frisk naturupplevelse.
Han målade även blommor och ett
flertal hamnbilder, vilka med sina
arbetare i rörelse införde ett berättande
moment, som annars är hans lyriska
konst främmande. Däri kan man
kanske skönja en impuls från det mera
episka stockholmsmåleriet, erhållen
genom samvaron med Sven Erixson,
Bror Hjorth m. fi. Starkt expressiva
både psykologiskt och formellt äro
S:s porträtt och modellstudier, som
ofta ha ett stort format ("Doktor
Ewert Lundgren", Statens Museum
for Kunst, Köpenhamn; "Zigenerska",
Göteborgs konstmus.; "Mormor", Nat.
mus.). —- S:s forcerade arbetssätt och
en medfödd labilitet ledde 1933 fram
till den psykiska katastrofen. Efter
ett decennium av passivitet har han
emellertid sedan 1942 under tider av
relativ harmoni målat ett stort antal
smärre pasteller, akvareller och
gouacher. Det är mest landskap och
blommor, ibland splittrade och ofullgångna
men ofta goda uttryck för samma
intentioner som hans "friska" måleri.
— Ogift. — Litt.: E. Blomberg, "I. S."
(1946). R. S.
Schiörlin, Pehr, orgelbyggare, f.
6 juni 1736 i Svärta skn. Södermani.
län, † 23 febr. 1815 i Linköping.
Föräldrar: snickaren Jonas Jönsson och
Maria Persdotter. — S. fick sin
utbildning hos orgelbyggaren J. Vistenius i
Linköping. Hän kom dit som lärgosse
1753, avancerade snabbt till förste
gesäll och upptogs som kompanjon
1769. Efter Vistenius’ död 1777
fortsatte S. ensam verkstaden i Linköping,
avlade orgelbyggareex. vid Mus. akad.
1778 och privilegierades s. å. Hans
totala produktion uppgick till ett
sjuttiotal verk. anmärkningsvärt många
av för sin tid betydande storlek. Elva
av hans verk äro ännu bevarade. De
märkligaste äro verken i Trvserum
(17S5), Östra Skrukeby (1794), Nässjö
(1795) och Gammalkil (1806); det
sistn, med tjugusju stämmor
räknades på sin tid som det förnämsta på
sv. landsbygden. Utmärkande för S:s
orglar är den förnämliga intonationen
i de olika stämmorna. Innerarbetet
är också anmärkningsvärt gott. S.
kan betecknas som i det närmaste
jämbördig med den mera berömda
sam-tidan i Stockholm Olof Schwan. S. var
den ende sv. orgelbyggare, som byggt
ett verk efter abbé Voglers omskrivna
simplifikationssystem. Det byggdes
1792 för Hedvigs kyrka i Norrköping
men slopades på 1860-talet. — Gift
1784 med Catharina Rooth. E. E.
Schiött, se även Schött.
Schiött, Gustaf Emil, skolman,
författare, f. 11 dec. 1859 i Kalmar,
† 9 nov. 1920 i Hälsingborg.
Föräldrar: grosshandlaren Ludvig -Emil 8.
och Hedvig Amanda Engzell. — S.
avlade mogenhetsex. i Kalmar 1878 och
studerade sedan i Lund, där han blev
fil. kand. 1881, fil. lic. 1887 och fil. dr
(i romanska språk) 1889. Från 1895
till sin död var han lektor i franska
och tyska vid läroverket i
Hälsingborg. ■— Utom sin drsavh. "L’amour
et les amoureux dans les lais de Marie
de France" (1889) publicerade S. två
diktsamlingar, "I skilda tonarter"
(1891) och "Dagboksblad" (1914), där
han framträdde som en fin och
form-säker lyriker. S. var på mödernet
befryndad med E. J. Stagnelius och
bevarade kärleksfullt handskrifter och
dokument. rörande skalden, liksom
släktens muntliga traditioner om denne,
vilka S. skildrat i en uppsats,
"Stagnelius’ död" (i Sv. Dagbladet 6 sept.
1911). — Gift 1894 med Bertha
Lysander. Lt.
Schjånberg, Karl Edmund
Baltzar, kemist, f. 29 maj 1904 i Malmö.
Föräldrar: ingenjören Carl Edvard 8.
och Anna Lovisa Hanner. — S. avlade
studentex. i Malmö 1922 och blev vid
Lunds univ. fil. kand. 1926, fil. mag.
1927, fil. lic. 1932 och fil. dr 1934.
Han var amanuens i kemi 1929—34,
docent i samma ämne 1934—39 samt
tf. prof. 1936 och 1937, allt i Lund.
Åren 1939—42 var han laborator i
kemi och docent i organisk kemi vid
Tekn. högskolan, och sedan 1942 är
han laboratoriechef vid Sv.
skiffer-olje ab:s laboratorium i Kvarntorp i
Ekeby skn, Närke. S. uppfördes 1945
i första förslagsrummet till professur
i organisk kemi vid Tekn. högskolan,
men innan denna fr Aga avgjorts,
kallades han s. å. till innehavare av en
av Sv. skifferolje ab. donerad
personlig professur i oljekemi vid Chalmers
tekn. högskola. Han har företagit
studieresor till de skandinaviska
länderna, Tyskland, Schweiz och Ungern. Han
är sedan 1947 led. av Atomkommittén.
—■ S. har inom organiska kemin ut-
Edmund Schjånberg.
givit ett trettiotal vetenskapliga
arbeten, som i huvudsak behandla
termokemiska och kinetiska problem samt
vissa organiska svavelföreningar; av
dessa skrifter märkes "Die
Verbren-nungswärmen einiger
chlorsubstituier-ter Fettsäuren und Ester" (1934,
drsavh.-). Vid Kvarntorp leder han
un-dersökningarna över möjligheterna
att utöver bensin, olja, gasol m. m.
utvinna tekniskt och ekonomiskt nyttiga
produkter ur Närkesskiffern. Han har
bl. a. publicerat "Avsvavling av
skifferbensin" (1942) och tills, med B.
Hammar och O. Sundén utarbetat en
metod att avsvavla skifferolja och
skifferoljeprodukter. Därjämte har
han författat avsnittet "Mineral- och
skifferoljor" (i Handbok i kemisk
teknologi, 3, 1948). Sedan 1940 är han
ansvarig utgivare av Sv. kemisk
tid-skr. —■ Gift 1934 med Sylvia Herdina
Johansson. S. L.
Henning: Schlasberg.
Schlasberg, Henning,
industriman, f. 21 jan. 1874 i Karlshamn.
Föräldrar: grosshandlaren David S. oeh
Sara Cecilia Luterkort. ■—- S. växte
upp i Landskrona. Efter avslutad
skolgång slog han in på affärsbanan
och tjänstgjorde 1890—94 på
kontor i Sverige och 1S94—96 i Tyskland.
Sistn. Ar grundade han i Landskrona
landets första
specialkonfektionsin-dustri för tillverkning och
partiförsäljning av herrkläder i stor skala.
Företaget utvecklades snabbt. Till att
börja med syddes kläderna av
skräddare ute i staden, sedan materialet
tillskurits i fabriken, men S.
mekaniserade snart tillverkningen genom
införande av skär-, sy- och
pressmaskiner. Företaget, från 1935 Henning
Schlasberg & Co. ab. och sedan 1946
Landskrona konfektions ab., tillhör
landets främsta inom sin bransch. —
S. var 1910—34 led. av överstyr, för
Sveriges konfektionsindustriförb. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
