- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
560

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schmid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schmidt

560

Schmidt

Inom Kansliet steg lian 1684 till
aktuarie och 1695 till sekr. S. upphöjdes

1686 i adligt stånd med bibehållet
namn. Är 1702 blev han överpostdir.
och 1710 kansliråd och statssekr. vid
Inrikesexpeditionen. — Genom k. brev

1687 fick S. bemyndigande och
privilegium att utge allt statligt tryck. Han
offentliggjorde, utom flera register
över förordningar o. d., även
urkundssamlingar av historiskt och praktiskt
värde. Det s. k. Schmedemans
justitie-verk omfattar "Kongl, stadgar,
förordningar, bref och resolutioner ifrån
åhr 1528 in til 1701 angående
justi-tiae- och executions-ährender" (1706).
En annan samling innehåller k.
bestämmelser inom process- och
straffrätten (1703; för tiden 1664—1703).
Av särskilt värde för postverkets
organisation blev "Kongelige och andra
■^vederbörandes förordningar
angående postwäsendet" (1707), upptagande
alla dittills utg. postala förordningar.
S:s historiska intressen utsträcktes
också till samtidshändelserna. Så
skrev han vid Karl XI :s död på
uppdrag konungens personalier. Postumt
trycktes hans "Lefwerne-beskrifning
öfwer. .. Ulrica Eleonora" (i S.
Loen-boms "Handlingar til konung Carl
XI:tes historia", 6, 1766). Hans
omfattande förarbeten till dessa
biografier ha bevarats i handskrift (i
Uppsala univ.-bibl.). S. försökte sig även
som religiös lyriker; en övers, av
honom av en tysk psalm ingår som nr
123 i 1937 års psalmbok. — Gift 1700
med Elsa Lovisa von Braunjohan.

M. v. P.

Schmid, Antonia (Toni)
Elisabeth Magdalena, historiker, f. 25 sept.
1S97 i Fiscliamend Dorf, Österrike.
Föräldrar: gods- och kvarnägaren
Georg Josef Leander 8. och Antonia
Maria Linclemmer. — S. avlade
stu-dentex. i Wien 1917 och blev 1921
Dr. phil. där, varifrån hon 1925
överflyttade till Lunds univ., där hon blev

Toni Schmid.

fil. kand. 1926, fil. lic. 1929 och fil. dr
1931. Sedan dess har hon varit
engagerad av Vitt. akad.; hon blev
antikvarie i Riksantikvarieämbetet 1947. Hon
blev sv.medborgare 1927. — S:s tjänst
har bestått i rekonstruering och
katalogisering av de medeltida bokverk,
som efter reformationen begagnades
till inbindning av kamerala
handlingar. Genom studium av de till
räkenskapsomslag begagnade
bokfragmenten har S. väsentligt ökat
kännedomen om det i Sverige under
medeltiden befintliga bokbeståndet, vars
rikhaltighet varit vida större än man
tidigare trott. Jämte massan av
liturgiska och kyrkorättsliga arbeten har
S. påträffat Aristoteleshandskrifter
och senare, naturvetenskapliga verk.
Som historiker har S. helt ägnat sig
åt den katolska kyrkans inträngande
i Sverige och verksamhet där under
medeltiden. Hon har därvid applicerat
L. Weibulls källkritiska metod på det
kyrkliga traditionsmaterialet. Hon
har utgivit drsavh. "Den helige
Sigfrid" (1, 1931) och de populära
framställningarna "Sveriges kristnande.
Från verklighet till dikt" (1934),
"Birgitta och hennes uppenbarelser"
(1940) jämte uppsatser i Analecta
Bollandiana, Franziskanische Studien,
Scandia, Fornvännen m. m. Hon har
utgivit "Liber ecclesiæ
Vallentunen-sis" (1945). — Ogift. S. Sw.

Schmidt, Carl Hjalmar,
vatten-bvggnadstekniker, f. 15 febr. 1877 i
Säffle, Värml. län, † 12 juli 1940 i
Stockholm. Föräldrar: kaptenen Carl
Jacob 8. och Julia Fredrika Susanna
Blomros. — S. genomgick Tekn.
högskolans faekavd. för väg- och
vattenbyggnadskonst 1895—99. Efter
anställning bl. a. som tf. stads- och
hamningenjör i Karlshamn och som
byråingenjör vid
Söderköping—Val-demarsviks järnvägsbyggnad
studerade han 1905 i v. och mell. Europa
vattenkraftverk, fiskvägar och
reningsverk för avloppsvatten. Han var
från sistn. år till sin död statens
fiskeriingenjör (befattningens förste
innehavare) och därjämte
konsulterande ingenjör vid ab.
Vattenbyggnadsbyrån, Stockholm, vid vilken han
var styr.-led. från 1923 och verkst. dir.
från 1924. Dessutom ledde han som
verkst. dir. byråns kinesiska och ryska
dotterföretag Swedish-Asiatic
Engi-neering Co. och Schwedisch-Russische
Ingenieurgesellschaft 1910—11 resp.
1910—17. Han blev löjtnant vid
Väg-och vattenbj’ggnadskåren 1906 och
utnämndes där till major 1926 och till
överstelöjtnant 1937. I Sv.
konsulterande ingenjörers fören. var han ordf.
1929—32, och han tillhörde sv.
nationalkommittén för
världskraftkonferensen — S:s främsta insats faller

inom vattenbyggnadstekniken och
utgöres av hans omfattande arbete med
projektering och konstruktion av ett
mycket stort antal kraftverk inom och
utom’ lftndet, bl. a. vid Jössefors,
Frykfors och Munkfors (alla i
Värmland), vid Krångfors och Finnforsen
(båda, i Skellefte älv) samt vid Avesta.
Han planlade även flera viktiga
regleringar av sv. sjöar ss. Stora Le,
Storavan och Dellensjöarna. Hans
verksamhet som fiskeriingenjör var
ett pionjärarbete både genom de
fiskvägar (fisktrappor m. m.), som han
anordnade, där kraftverk spärrade
älven, och genom reningsanordningar
för industriellt avloppsvatten. Av
hans många skrifter märkas
"Vattendragens industrialisering och fisket"
(1917), "Mål och medel för det
svenska sötvattenfisket och dess
förbättrande" (1926), "Principles of lake

Carl Schmidt.

storage with special reference to
Swe-dish conditions" (1926, vid
Världskraftkonferensen) och "Om fiskvägar"
(1931, i De tekniska vetenskaperna).
— Gift 1) 1910 med Serla Emma
Johanna Pripp, † 1914; 2) 1922 med
Elna Elvira Carlström. S. L.

Schmidt, Carl Christian,
rättslärd, publicist, f. 28 okt. 1792 i
Mariestad, f 30 juli 1872 i Stockholm.
Föräldrar: hovrättsrådet Hans
Christian 8. ocli Sigrid Mörk. — S. blev
student i Lund 1811 och avlade
hovrätts-ex. 1813. Sistn. år blev han
auskultant i Göta hovrätt och 1816 extra
civilnotarie där. Han utnämndes efter
flera domarförordnanden i
Västergötland och Småland till v.
häradshövding 1821 och blev s. å. den förste
fiskalen i den året förut upprättade
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Där befordrades han till assessor 1823
och till hovrättsråd 1840. Han
förordnades till arbetande led. av nya
lagberedningen 1845 ocli utnämndes s. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free