- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
566

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schneidler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schoerbing

566

Scholander

utgavs, med även S:s namn på
titelbladet, av lians maka. Genom sina
fleråriga undersökningar, framför allt i
Östergötland, klarlade S., att
Götalands fornborgar i huvudsak härröra
från folkvandringstiden, och i
uppsatsen "Die vorgeschichtlichen
Burg-wälle Schwedens" (i "Opuscula
ar-chæologica O. Montelio dicata", 1913)
sätter han dem i samband med
striderna mellan svear och götar.
"Silverskatten från Stora Sojdeby" (i
Forn-vännen 1915) är en
numismatisk-kulturhistorisk studie över ett av de
största gotländska skattefynden från
vikingatiden. För
medeltidsforskningen viktiga resultat ha framkommit
genom S:s utgrävning 1917—23 av
den medeltida borgen vid Arnäs,
Forshems skn i Västergötland, publicerad
i "Aranäs" (1927, tills, med H. Rydh).

— Gift 1919 med fil. dr Hanna Rydh
(s. 434). — Litt.: biografi av T. J.
Arne i Fornvännen 1924. P. O.

Schoerbing, CarlMagnus,
ämbetsman, skriftställare, f. 4 aug. 1754
i Bohuslän, † 9 febr. 1829 i Stockholm.

— S. blev kanslist i
Utrikesexpeditionen 1788, kommissionssekr. i
Regensburg 1790, sekr. i
kanslipresidentens byrå 1S05 och expeditionssekr. i
Kanslistyr. 1S10 samt erhöll 1819
kansliråds titel. Han tog avsked 1825.

— S. liar gjort sig mest känd som
ekonomisk skriftställare. I några 1809
utg. broschyrer, bl. a. "Wälmenande
tankar öfver det naturligaste
beskatt-ningssätt", pläderar han med
upptagande av naturrättsliga ocli
fysiokra-tiska tankegångar för en
genomgripande reform av det sv.
beskattningssystemet. Starkt intresserad av
lantbrukets förkovran utgav han vidare
"Samling af främmande nationers
erfarenhet uti de hufvudsakeligaste
delar af landtmanna-göromålen vid den
yttre och inre hushållningen" (1—3,
1821) och "Nya upptäckter för
svenska jordbrukare af alla stånd" (1829).
Dessutom redigerade ban Journal öfver
sv. statistik och allm. hushållning,
vilken utkom jan.—juli 1816. Bekant är
även S:s "Samling af de äldsta
folkslagens religions-urkunder" (1—2,
1820), som innehåller sammandrag
och övers, ur flera andra arbeten och
närmast var avsedd som en översikt
för studerande ungdom. — Gift 1789
med Charlotta Catharina Strandberg.

T.M.

Schoerner, Yngve Theodor,
mariningenjör, f. 7 sept. 1879 i
Karlskrona. Föräldrar: handlanden Otto
Theodor S. och Nanny Hildegard
Ju-liander. — Efter att 1901 ha
utexaminerats från Tekn. högskolan var S.
1903—05 ingenjör vid Flensburger
Schiffbau-Gesellschaft samt blev 1905
tf. ingenjör vid mariningenjörstaten,

Yngve Schoerner.

1907 mariningenjör av andra graden
och 1908 av första graden. Ären 1905
—07 och 1907—10 tjänstgjorde han
vid ingenjördepartementen i
Karlskrona och Stockholm; han var 1910—
14 kontrollant vid byggandet av
minfartyget Clas Fleming, 1914—17
tjänstgörande ingenjör i
Marinförvaltningens ingenjöravdelning, 1914
—15 vik. lärare i
skeppsbyggnadskonst och maskinlära vid
Sjökrigshögskolan och 1917—21 kontrollant
vid byggandet av pansarskeppet
Drottning Victoria. S. blev 1922 marindir.
av andra graden och 1929 av första
graden samt utnämndes sistn. år till
marinöverdir. och chef för
Mariningenjörkåren och till chef för
Marinförvaltningens ingenjöravd. År 1939
erhöll han konteramiral tjänsteklass.
Åren 1930—40 företog lian
tjänsteresor till England, Skottland,
Frankrike, Tyskland och Italien. S.
övergick 1942 till Mariningenjörkårens
och 1944 till amiralitetets reserv. —
S. invaldes 1919 i
örlogsmannasällskapet och 1930 i Krigsvet. akad. —
Gift 1910 med Hildur Lucia Åhman.

A. G.

Scholander, släkt, vars äldste
kände stamfar var adelsryttaren under
Araslöv och Färlöv, Kristianst. län,
Torkel Nilsson (f. 1639, † 1709). Han
blev far till Nils Torkelsson (f. 1670),
rusthållare i Skoglösa i önnestads
skn, Kristianst. län, varav
släktnamnet bildades av hans äldre son
bagar-mästaren i Landskrona Torkel
Nilsson S. (f. 1711, † 1787). Denne blev
far till tulluppsyningsmannen Nils
Matthias S. (f. 1758, † 1796). Hans
son, kamreraren i postverket Georg
Fredrik S. (f. 17S5, † 1825), blev far
till arkitekten Fredrik Wilhelm S.
(S. 1). Bland dennes barn märkas
disponenten vid Hököpinge sockerbruk i
Skåne, civilingenjören Erik S. (f. 1854,
† 1S99), sångaren Sven S. (S. 2),

konstnärinnan Anna S., gift Boberg
(S. 3), och civilingenjören i Oslo
Torkel Fredrik S. (f. 1S71). En son till
S. 2 var verkst. dir. i Tessab
annonsbyrå ab. i Stockholm Sten Fredrik
Otto S. (f. 1893, † 1946). — En
systerson till ovannämnde Torkel Nilsson
S., bagaren i Landskrona Torkel
Jönsson (f. 1725, † 1799), antog liksom
denne släktnamnet S. och blev far till
prosten och kyrkoherden i Hög och
Kävlinge, Malmöh. län, Nils Henrik
S. (f. 1763, † 1829), från vilken
släktens yngre gren härstammar. Nils
Henrik S. hade sönerna a) prosten och
kyrkoherden i Konga, Malmöh. län,
senare i Hög Hans Petter S. (f. 1800,
† 1866), far till grosshandlaren i
Malmö Axel Johan S. (f. 1850, †
1891), b) provinsialläkaren i
Ängelholms distrikt Lars S. (f. 1802, †
1884), far till distriktsläkaren i
Stockholm Carl Theodor S. (f. 1846. † 1926),
och c) lantbrukaren Carl Gustaf S. (f.
1805, † 1878), far till kyrkoherden i
Norrvidinge och Dagstorp, Malmöh.
län, Nils Henrik S. (f. 1833, † 1917).
Son till grosshandlaren Axel Johan
S. var lektorn Hans S. (S. 4), som
blev far till taxeringsinspektören i
överståthållarämbetet Axel Hans Erik
S. (f. 1911).

1. Scholander, Fredrik
Wilhelm, arkitekt, f. 23 juni 1816 i
Stockholm, † 9 maj 18S1 därstädes.
Föräldrar: kamreraren i postverket
Georg Fredrik S. och Katarina
Rebecka Nyström. — Efter skolgång vid
Strängnäs trivialskola studerade S.
arkitektur 1831—36 vid Konstakad.
för morbrodern P. A. Nyström.
Samtidigt praktiserade han vid
Stockholms murmästarämbete, där han
1836 blev gesäll. S. å. antogs han som
e. o. konduktör vid
överintendentsäm-betet, slottsbyggnaden och
Riksmarskalksämbetet. Som stipendiat for S.
1S41 till Paris, där lian blev elev hos
arkitekten Hippolyte Le Bas. Han
besökte därefter Tyskland och Italien.
År 1846 hemkallades S. med
anledning av de då aktuella planerna på en
nat.-mus.-byggnad. Han blev 1847 v.
prof. och följ. år prof. i
byggnadskonst vid Konstakad. Han fungerade
där 1851—53 som tf. direktör, var
1S51—66 dess skattmästare och blev
1868 dess ständige sekr. Vid
över-intendentsämbetet, där han 1844
avancerat till ord. konduktör, utnämndes
han 1864 till intendent. Av S:s övriga
offentliga uppdrag må nämnas
befattningar som arkitekt vid
Drottningholms slott (1847—57) och vid Vet.
akad. (1848—60), som intendent vid
Stockholms slott (1850—73) samt som
arbetsledare vid nat.-mus.-byggnaden
(1864—66). År 1851 erhöll S. titeln
hovintendent. —■ S. framträdde redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free