Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Scholander, Sven - 3. Scholander, Anna, konstnärinna, syster till S. 2, se Boberg, bd 1 s. 374 - 4. Scholander, Hans - Schomerus, Andreas, läkare, se Palmcron, s. 16 - Schonberg, se även Skånberg - Schonberg, Torsten - Schotte, se även Skotte - Schotte, släkt - 1. Schotte, Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scholander
568
Schotte
till Stockholm, där han till 1900 var
ornamentsbildhnggare. Frän 1888 drev
lian därjämte en fotografisk affär,
som snart blev detaljförsäljare ät
göteborgsfirman F. W. Hasselblad & co.;
den ombildades 1905 till ab.
Hassel-blad-Scholanders fotografiska
magasin, och S. tog i fortsättningen föga
del i dess skötsel. S. undervisade i
teckning vid flera läroverk. Senare
ägnade lian sig även åt
förlagsverksamhet ocli var från 1915 verkst. dir. för
ab. Nordiska musikförlaget. — Genom
en tillfällighet kom S. 1S91 att
medverka i en välgörenhetskonsert, där
han hade stor framgång. Han beslöt
att helt ägna sig ät vissången. Fr. o. m.
mitten av lS90-talet till de sista åren
av sitt liv gav S. varje år en mängd
framgångsrika konserter och
utsträckte sina turnéer till bl. a.
Frankrike, England, Tyskland, Österrike och
östersjöprovinserna. Särskilt populär
blev han i Danmark. — S. tonsatte
många dikter av sv. skalder ss.
Fröding, Karlfeldt och Dan Andersson
och utgav "Sånger och visor för en
röst, luta eller guitarr och piano"
(1—5, 1924). Dessa vishäften ha
senare utkommit i nva uppl. En
vissamling, "Scholander-Programme",
innehållande stora delar av S:s repertoar,
utgavs 1909—12 i tio häften. I
Stillers film "Gösta Berlings saga" (1923
—24) gjorde S. Sintrams roll. År 1933
utgav han memoarboken "Visan, lutan
och jag". — S:s berömmelse
grundade sig framför allt på hans
utomordentliga, ofta drastiskt åskådliga
föredrag av Bellmans sånger. Han
behärskade dessutom en rik repertoar
av i synnerhet franska visor. S. ägde
endast en obetydlig röst, men han
föredrog alla sånger med
utomordentlig inlevelse och mästerlig behandling
av lutan. År 1930 erhöll han Litteris
et artibus. — Gift 1888 med Charlotta
(Lotten) Sofia Johanna von Bahr.
J. T.
3. Scholander, Anna,
konstnärinna, syster till S. 2, se Boberg, bd 1 s.
374.
4. Scholander, Hans Erik,
skolman, präst, religionshistoriker, f. 23
aug. 1S79 i Malmö, † 17 maj 1941 i
Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Axel Johan S. och Hilma
Charlotta Lundberg. — Efter
mogenhets-ex. i Malmö 1897 avlade S. fil.
kand.-ex. 1S99 samt teoretisk teologisk och
praktisk teologisk ex. 1903, allt i
Lund; han övergick 1906 till Uppsala
univ., där han avlade fil. lic.-ex. 190S
ocli disputerade för fil. drsgrad 1909
(promoverad till fil. dr i Lund s. å.).
Han blev teol. lic. i Lund 1913 och
promoverades till teol. dr där 1918.
S. var docent i religionshistoria inom
filosofiska fakulteten vid Lunds univ.
Hans Scholander.
1909—12 och fungerade som
exami-nator i detta ämne i filosofiska ex.
Sin akademiska undervisning förenade
han med prästerlig tjänstgöring som
komminister i Hörby och Lyby 1910—
12 ocli som kyrkoherde i Fulltofta och
östra Äspinge 1912—19. Han var
därefter lektor vid Folkskoleseminariet i
Strängnäs 1919—27, vid Östermalms
läroverk i Stockholm 1927—30 ocli
vid Folkskoleseminariet där 1930—41.
Jämsides med dessa befattningar
innehade han ett flertal offentliga
uppdrag. — I sina vetenskapliga arbeten,
främst "Det israelitiska offrets
upplösning" (drsavh., 1909) ocli "Studier
över auktoriteten i religionen" (1915),
behandlar S. från religionshistoriska
och religionspsykologiska synpunkter
frågor om kristendomens uppkomst
och religionens ursprung. — Gift 1910
med Sigrid Maria Herdin. G. W.
Schomerus, Andreas, läkare, se
Palmcron, s. 16.
Schönberg, se även Skånberg.
Schönberg [skån-], Torsten
Johan, tecknare, grafiker, f. 21 juli 1882
i Stockholm. Föräldrar: byggmästa-
Torsten Schönberg.
ren Johan Peter S. och Julia Viktoria
Borgström. ■— Efter läroverksstudier
i Stockholm var S. elev vid Tekn.
skolan 1898—1902 och vid Konstakad.
1902—07. Han är bosatt i Stockholm
ocli liar företagit studieresor till
England, Tyskland, Frankrike och
Italien. — S. har framför allt på
bokkonstens och nyttografikens område
gjort en produktiv och mångsidig
insats med tonvikt på det festligt
dekorativa (bokband, bokomslag,
affischer, frimärken m. m.). Han har
illustrerat Strindbergs "Sagor" (1915)
samt Siwertz’ "Lördagskvällar"
(1927), "Ekotemplet" (1930) och
"Mälarpirater" (1939). Som grafiker har
lian bl. a. utfört etsningskarikatyrer
och litografisviten "Svenska stormän"
(1905). Nat. mus. äger av S. utom
teckningar, bokband och grafik en
oljemålning "Operamaskeraden" (1916,
Gustav 111:8 mord). S. är vidare
repr. i Postmus., Konstakad.,
Göteborgs mus. och Köpenhamns
konstindustrimus. — Gift 1927 med Ingrid
Wiberg. E. S.
Schotte, se även Skotte.
Schotte [sk-], släkt, enligt
traditionen vallonsläkt, vars äldste kände
medl. Christian S. (f. 1624, † 1704)
var barberare, fältskär och rådman i
Göteborg. Från en äldre son till
honom, städs-, hospitals- och
krigsmans-husfältskären i Vadstena Christian
S. (f. 1657, † 1705), härstammade
släktens numera utslocknade
östgötagren. En yngre son till
rådmannen Christian S., bokhållaren vid
Tyska skolan i Göteborg Mattias S.
(f. 1661, f 1728), blev stamfar för
släktens västgötagren. En sonson till
honom, Per S. (f. 1750, † 1804),
flyttade till Södermanland, där han blev
inspektor och sedan ägare av
Hammarby gård i Hammarby skn. Han
blev far till handlanden och
rådmannen i Eskilstuna Per Gustaf S. (f.
1789, † 1863). Från dennes son,
rektorn Victor S. (S. 1), härstamma alla
nu levande medl. av släkten. Söner
till honom voro landshövdingen Axel
S. (S. 2) och prof. Gunnar S. (S. 3).
1. Schotte, Gustaf Victor,
skolman, historiker, f. 25 mars 1823 i
Torshälla, † 15 april 1888 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden och
rådmannen Per Gustaf S. och Sofia Siefvert.
— S. blev student i Uppsala 1840 och
fil. dr där 1848. Han blev lärare vid
Nyköpings läroverk 1850 och lektor i
grekiska och historia där 1864 samt
var skolans rektor 1877—87. Åren
1864—76 var han därjämte
folkskolinspektör. Han hade flera
sakkunniguppdrag i skolfrågor. —,S. var en
erkänt skicklig lärare och skolchef. En
värdefull pedagogisk insats gjorde han
även med sin "Lärobok i gamla tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
