Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schotte, Axel - 3. Schotte, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schotte 570 Schotte
terb. län men inträdde följ. år ånyo
som civilminister, nu i den Edénska
koalitionsministären. Från denna
period äro särskilt nya fattigvårdslagen
samt den vid lagtima riksdagen 1919
avslagna men vid urtiman s. å.
genomdrivna lagen om åtta timmars
arbetsdag att anteckna; även den
kommunala rösträttspropositionen 1918 föll
under S:s dep. I nov. 1919 avgick S.
ur ministären, sedan kritik riktats
mot honom i samband med ab. Svensk
imports försättande i konkurs; det
visade sig nämligen, att S. innehade en
större aktiepost i detta
spekulationsföretag, som för sin verksamhet var
beroende av statliga export- och
importlicenser. Däremot behöll S. sitt
riksdagsmandat och var, sedan han
vid nyvalen till Första K. våren 1919
överflyttats dit, led. av denna
kammare till 1921. — S. var, sedan han
en gång fångats av de liberala
idealen, en hängiven arbetare i deras
tjänst. Tack vare hans stora
administrativa förmåga blev denna
verksamhet mycket resultatrik framför
allt på socialpolitikens fält, där han
framstår som en av vägröjarna. De
betänkanden, som signerats av S.,
bära en ämbetsmannamässig prägel,
medan hans tal på valfältet utmärka
sig för en ymnig liberal fraseologi.
Särskilt gav lian uttryck för en
optimistisk tilltro till de sociala
reformernas förmåga att omdana
samhället. Med entusiasm trädde han in för
den vänstersamverkan, som ledde till
demokratiens genombrott i vårt land.
I de stora frågorna, ss. om rösträtten
och arbetstidslagstiftningen,
sammanföll hans ståndpunkt i huvudsak med
socialdemokratins, och endast
motvilligt accepterade han de för
majoritets ernående nödvändiga
nedprut-ningarna. I den inre maktkampen
inom det liberala partiet ställde han
sig, ehuru förbudsvän, neutral;
inriktad på praktiska resultat såg han
förbi de personliga motsättningarna.
Som enskild människa var han genom
sin öppenhet, generositet och
godlvnt-het mycket vinnande. — Gift 1S90
med Maria Sofia Bergman. S. S\v.
3. Schotte, Gunnar Victor,
skogsforskare, dendrolog, f. 9 mars 1874
i Nyköping, † 28 aug. 1925 på Mörby
lasarett i Dandervds skn. Stockholms
län. Bror till S. 2. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1894
utexaminerades S. från Ombergs skogsskola 1S95
och från Skogsinst. 1897. Han var
1898—1902 extra jägmästare i s.
distriktet och assistent i Hallands revir
hos sin morbror jägmästaren C. A.
Hollgren (bd 3 s. 497), som torde lia
influerat på hans val av levnadsbana.
Efter att 1899 tills, med en kollega
lia inköpt Bolmens fröklängnings-
Gunnar Schotte.
anstalt i s.-v. Småland innehade han
till 1902 delägarskap i Sv.
skogsfrö-kontoret, e. jägmästarne von Porat
och Schotte. S. var 1902—05 assistent
vid den nyinrättade Forstliga
försöksanstalten (från 1905 Statens
skogsförsöksanstalt) i Stockholm,
tjänstgjorde 1905—08 i Domänstyr. och
knöts 1909 på nvtt till Statens
skogsförsöksanstalt som tf. föreståndare
för densamma och för dess
skogs-avd. Anstalten stod då blott på extra
stat, varför han s. å. sökte och erhöll
tjänsten som jägmästare i Arjeplogs
revir i Lappland; han kom dock aldrig
att tjänstgöra där. Vid
försöksanstaltens omorganisation och överförande
på ord. stat 1913 blev S. föreståndare,
med prof:s namn, för dess skogsavd.
och samtidigt anstaltens chef; denna
befattning innehade han till sin död.
S. företog vidsträckta studieresor
främst inom Sverige, Norge och
Danmark, varjämte han i studiesyfte
besökte Finland, Tyskland, Österrike,
Schweiz, Belgien och Frankrike. Bland
hans många uppdrag märkes, att lian
var sekr. i styr. för Lantbruksveckan
1912—13, kommissarie för skogsavd.
vid Baltiska utställningen i Malmö
1914 samt led. av
skogsvårdsavgifts-kommittén 1915, av styr. för fonden
för skogsvetenskaplig forskning från
1918 och av styr. för Statens centrala
frökontrollanstalt från 1924. Han
invaldes i Lantbruksakad. 1917 och
blev bl. a. hedersdr vid Ilochschule für
Bodenkultur i Wien 1921 samt
korresponderande led. av Finska
forstsam-fundet 1923 och av The Society of
American Foresters 1924. — S.
utförde, i främsta rummet tills, med H.
Hesselman, ett energiskt och
framgångsrikt arbete på
Skogsförsöksanstaltens utveckling till en effektiv
institution i skogsvetenskapens ocli
skogsbrukets tjänst. De yttre
förutsättningarna härför vunnos 1915, då
anstalten från sina oansenliga
lokaler inne i Stockholm flyttade till en
egen byggnad i Skogshögskolans park.
Experimentalfältet, ocli
verksamhetsområdet vidgades genom anstaltens
organiserande på fyra (tidigare två)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
