Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schotte, Gunnar - Schoug, se även Schough, Skogh, Skoog - Schoug, Ernst - Schoug, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schoug
571
Schough
avdelningar. På S:s initiativ
inrättades tre försöksparker, där försök
skulle kunna göras i stor skala.
Jämsides med dessa organisatoriska
uppgifter bedrev S. en omfattande
forskning. Av lians skrifter märkas flera
om proveniensens betydelse t. ex.
"Om betydelsen av fröets hemort och
moderträdets ålder vid tallkultur"
(1910), "Tallplantor av frö från olika
hemort. Ett bidrag till
proveniensfrågan" (1914) och "Några
norrländska skogsföryngringsproblem" (1,
"Tallfröets proveniens — Norrlands
viktigaste skogsodlingsfråga", 1923;
2, 1924). S. ägnade stort intresse även
åt frågan om beståndsvården, som
han har behandlat bl. a. i "Om
gallringsförsök" (1912), "Om
snöskadorna i södra och mellersta Sveriges
skogar åren 1915—16" (1916—17),
"Skogsförsöksanstaltens
gallringsytor" (1918) och "Om snöbrottsfaran
vid mycket starka gallringar" (1922);
han hävdar nödvändigheten av
rationell gallring samt ljushuggning. För
sina undersökningar rörande
produktionsförmågan hos olika trädslag har
S. redogjort i flera viktiga arbeten ss.
den stora monografin "Lärken och
dess betydelse för svensk
skogshushållning" (1916—17), "Om aspens
produktionsförmåga" (s. å.) och "Om
skogsproduktionens höjande genom
beståndsvårdsåtgärder" (1917). Sina
studier över de sydsv. ljunghedarna
och över möjligheten att omvandla
dem till givande skog har han
meddelat bl. a. i "Lj ungliedarnas
geografiska utbredning och
produktionsmöjligheter" (1921). Av S:s talrika
skrifter kunna dessutom nämnas
"Svenska skogarnes ekonomiska historia"
(1905), "Granen vid sin sydvästgräns
i Sverige" (1906, tills, med H.
Hesselman), "Svenska trädslag. 5. Björk och
al" (1914), "Nyare principer för
avverkningens utförande" (1915),
"Visingsö ekplantering" (1920) och
"Försöksväsendet och det praktiska
skogsbruket" (1923) samt många
exkursionsledare och biografier över
skogsmän. Tills, med A. Wahlgren har lian
utgivit det stora verket "Sveriges
skogar och huru vi utnyttja dem" (1—2,
1928). — Ungefär samtidigt med
upprättandet av Skogsförsöksanstalten
stiftades 1902 Fören. för skogsvård
(från 1913 Sv. skogsvårdsfören.),
inom vilken S. gjorde sin kanske
förnämsta insats; lian var sekr. där från
fören:s början, tillhörde styr. från
1923 (suppleant 1913—23) och
redigerade fören:s tidskr. från 1903.
Därjämte var han red. för den
populärvetenskapliga serien
Skogsvårdsföreningens folkskrifter (1—36), 1905—■
13), där han själv författade flera av
skrifterna; serien efterföljdes (från
1914) av tidskr. Skogen, likaledes
redigerad av S. Han var fören :s
drivande och sammanhållande kraft, och
genom sitt arbete som sekr. och red.
bidrog han i hög grad till att i vida
kretsar stimulera intresset för sv.
skogsvård. S. tillhörde
initiativtagarna till de i samband med
Lantbruksveckan årligen återkommande
Skogsdagarna, vilka efter liand
utvecklades till den fristående
Skogsveckan, och lian ledde
skogsexkursioner till olika delar av vårt land samt
var förslagsställare till exkursioner
även till Norge, Danmark, Finland
och Tyskland; han var en ivrig
främjare av nordiskt samarbete på sitt
område. — S. deltog 1920 i bildandet
av Fören. för dendrologi och
parkvård; till sin död var lian v. ordf. i
fören. och ordf. i red.-utskottet för
årsskriften Lustgården. — Från 1908
bosatt i Lidingö deltog S. där livligt
i kommunal verksamhet. Bl. a. var
lian led. av köpingens
kommunalfullmäktige 1912—22 (v. ordf. från 1919)
och ordf. i styr. för Lidingö
kommunala läroverk från 1914. Av enskilda
uppdrag må nämnas, att lian var ordf.
i Lidingö trädgårdsfören. från 1913.
— Gift 1900 med Anna Charlotta
Drake af Uagelsrum. — Litt.:
biografi av H. Hesselman i
Landtbruksakad^ liandl. o. tidskr. 1925, av N.
G. Bingstrand i Norrlands
skogs-vårdsförb:s tidskr. s. å., av N. Sylvén
i Lustgården s. å., av F. Aminoff i
Sv. skogsvårdsfören :s tidskr. 1926, av
T. Lagerberg i Sv. botan. tidskr. 1927;
nekrolog av K. Thorngren i Lidingö
Tidn. 5 sept. 1925. S. L.
Schoug, se även Schough, Skogh,
Skoog.
Schoug [skog], Ernst Hjalmar
Theodor, veterinär, f. 2 mars 1838 i
Skara, † 16 april 1930 i Malmö.
Föräldrar: borgmästaren Johan
Nikolaus S. och Sara Johanna
Holmberg. — Efter genomgång av Skara
Ernst Schoug.
gymnasium blev S. elev 1857 vid
Veterinärinrättningen i Skara och 185S
vid Veterinärinrättningen i
Stockholm, där han avlade veterinärex.
1861. Han antogs sistn. år till
veterinär i Medelstads härad (nuv.
Ronneby distrikt) i Blek. län, utnämndes
1S63 till länsveterinär i Gotl. län och
förordnades tillika till lärare i
husdjursskötsel vid länets lantbruksskola.
År 1882 transporterades han som
länsveterinär till Malmöh. län samt
blev i Malmö s. å. stadsveterinär,
1883 karantänsveterinär och 1907
ex-portbesiktningsveterinär. Som
länsveterinär ocli stadsveterinär erhöll
han avsked 190S, och från sina övriga
tjänster avgick han 1911. — Under
sin gotlandstid var S. skattmästare i
länets hushållningssällskap, led. av
dess förvaltningsutskott samt dess
repr. vid åtskilliga lantbruksmöten,
ss. i Kristiania 1S77 och i Åbo 1881.
På hans initiativ stiftades Gotlands
djurskyddsfören. 1875, och han var
1891 en av grundarna av Skånska
ve-terinärfören. samt ordf. där till 1907.
Han var därjämte ordf. i Sv.
läns-veterinärfören. från dess stiftande
1894 till 1911 samt i Sv.
veterinär-läkarefören. 1895—97. S., som var en
fint bildad man och åtnjöt det största
förtroende hos administrativa
myndigheter samt hos kolleger ocli
klienter, ivrade kraftigt för
veterinärorganisationens utbyggande och nedlade
också ett betydande arbete på att
väcka befolkningens förtroende för
veterinärerna. Han utgav flera för
lantmännen avsedda handledningar
rörande husdjursskötseln (åtskilliga
översatta till finska) och publicerade
uppsatser i fackpressen. Men framför
allt, och särskilt på äldre dagar,
ägnade sig S. åt veterinärliistorisk
forskning, som resulterade i flera
uppmärksammade skrifter. Främst märkas de
båda grundläggande arbetena
"öfversigt af svenska veterinärväsendets
historia" (1899) och "Två
veterinärhistoriska studier" (1910; om Linné
och veterinärvetenskapen samt om P.
Hernquist och S. A. Norling). I sin
skrift "50 år som veterinär" (1917,
supplement 1919) gör lian en resumé
av det sv. veterinärväsendets
utveckling från 1S60. — S. erhöll Ulis
quo-rum 1905. — Gift 1864 med Paulin
Helen Eufrosin Svanlund. N. F—m.
Schough [scliog], Johan Robert,
väg- och vattenbyggare, f. 18 jan. 1832
i Falun, † 26 jan. 1902 i Gävle.
Föräldrar: länsveterinären Sven Efraim
S. ocli Maria Catharina Nordfors. —
Efter skolgång i Falun och Västerås
blev S. student i Uppsala 1851 och
genomgick därefter ingenjörskursen på
Marieberg. Han blev 1S56 arbetschef
vid Dellens kanalbygge och löjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
