- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
576

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schröder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schröder

576

Schröder

talrika representationsporträtt från
denna tid märkas dylika av Fredrik I
(bd 2 s. 594) och Ulrika Eleonora, av
M. Triewald, Nils Gyllenstierna (bd 3 s.
199), Arvid Horn ocli Margareta
Gyllenstierna. Arbetena vittna ej om
djupare konstnärlig och psykologisk
inlevelse; S. är här liksom i sina talrika
allegoriska kompositioner en
konservativ och osjälvständig rutinmålare,
vars förstaplansställning vid det sv.
hovet närmast vittnar om periodens
djupa smakförfall. Av något större
värde äro de arbeten, i vilka
konstnären följt sin naturliga böjelse för
ett realistiskt framställningssätt ss.
liär återgivna självporträtt (1729),
porträttet av kommerserådet S. Tamm
(Öjared) och de kulturhistoriskt
intressanta gruppbilderna av Mustafa
Agas ocli Said Mehmeds turkiska
ambassader. Bland de allegoriska
framställningarna, alla mindervärdiga
pastischer på italiensk barockallegorism,
märkas dylika av de fvra elementen
(Nat. mus.), de tre gracerna
(Drottningholm) och Svea rikes ständer
(Stockholms högskola). S. har även
komponerat ett flertal
altarmålning-ar ss. Korsfästelsen (Hedvig
Eleonora kyrka i Stockholm), Nattvarden
(varianter i Drottningholms kapell,
Tyska kyrkan i Stockholm, Växjö
domkyrka m. fi.) ocli ett antal
målningar för Mariefreds kyrka.
Slutligen kunna nämnas några bilder med
historiska ämnen samt miniatyrer.
Ett flertal av S:s kompositioner
reproducerades i gravyr av bl. a. J.
Gillberg. S. försökte under sina senare år
anpassa sig till det nya
rokokomåleriet men hade inga förutsättningar
att kunna hävda sig bredvid tidens
framstående yngre förmågor. Några
av dessa ss. A. Roslin ha dock fått sin
första utbildning i S:s ateljé. — Gift
1727 med Anna Brigitta Spöring.

M. L—n.

Schröder Tskr-], Gustaf,
bruksman, jägare, författare, f. 6 juni 1824
på Edsvalla bruk, Nors skn, Värml.
län, † 2 aug. 1912 i Stockholm.
Föräldrar: klädesfabrikören Johan Reinhold
S. och Betty Kristina Hjelm. — S. fick
privat undervisning och gick några år
i Karlstads elementarskola. Han
anställdes 1842 som bruksbokhållare vid
Sälboda järnbruk och blev
småningom inspektor för brukets
sågverksrörelse och skogsbruk. Liknande
befattningar innehade han vid Mölnbacka
och Kvarntorps bruk. Åren 1850—63
var han timmerköpare och ombud för
Lilla Edets sågverk, stationerad i
Värmland, och 1863 flyttade han till
Dalarna, där han till 18S0 var
anställd som skogsförvaltare och
timmerköpare hos olika skogsbolag. Åren
1880—84 arrenderade S. Siljansfors

Gustaf Schröder.

bruk i Dalarna men överflyttade sistn.
år till Edsfors bruk i Värmland,
vilket han innehade i tre år. Han
flyttade 1887 till Stockholm. — S. var
från ungdomen livligt intresserad av
jakt, fiske och friluftsliv. Med tiden
blev lian en överlägsen kännare av
djurlivet i Värmland ocli Dalarna och
en mycket skicklig jägare. Han
intresserade sig även för allmogen i
dessa trakter, särskilt för finnarnas
hårda liv i n. Värmland. År 18S8
utkom S:s första bok, "Minnen från
skogarne". Spännande jaktäventyr
berättas där sakkunnigt,
underhållande och humoristiskt. Detta arbete
följdes av många andra i samma
genre, ss. "Jagtminnen frän skog, fjell
ocli sjö" (1890) och "Jagtminnen från
skog och slätt" (1891). Av stort
kulturhistoriskt vtlrde äro även hans
skildringar från det gamla brukslivet
i Värmland i "En bruksbokhållares
minnen" (1, 1892; 2, 1903) samt
från skogsarbetet i "En
timmermärka-res minnen" (1S93) och "Tjugo år i
Dalarne" (1896). S. har även
författat skildringar i romanform av de sv.
finnarnas liv, ss. "Örjan Kajland ocli
hans pojkar" (1893), "Pekka
Hus-koinen" (1895), "Pavo Makkran"
(1896) och "Finntorpet i
Västerskogen" (1899), vilka länge voro en
uppskattad ungdomsläsning och än i dag
ha sitt intresse som kulturhistoriska
skildringar. S. publicerade dessutom
ett par handböcker i jakt och fiske
samt boken "Skidor och
skidlöpning för jägare och turister" (1900).
-— En samlad uppl. av S:s viktigaste
skrifter utgavs 1919—28 i tjugu bd
av H. Samzelius. — Gift 1869 med
Alma Ericson. — Litt.: S. Raab, "Med
G. S. på värmländska jaktstigar"
(1922); E. S. Lundh, "En jaktens ocli
skogslivets skildrare. Några
anteckningar till 100-årsminnet av G. S:s
födelse" (1924). T. M.

Schröder, Gustaf Wilhelm,
sjökapten, affärsman, frikyrkoman, f. 9
april 1821 i Göteborg, † 2 mars 1914
i New York. Föräldrar: löjtnanten
Gari Gustaf S. och Katarina Maria
Karlsson. — S. var i sin ungdom
sjöman och blev 1846 sjökapten. Han
bosatte sig i Valparaiso, Chile, där
han hade sitt hem till 1861, då lian
för ett par år flyttade till Göteborg.
Åren 1863—6S bodde han åter i
Val-paraiso, och 1868—73 verkade lian som
emigrantagent i Göteborg. Han hade
därefter sin verksamhet förlagd till
Chicago och San Francisco till 1881,
då lian återvände till Göteborg. Han
bedrev där affärsverksamhet till 1891
och blev 1888 amerikansk v. konsul.
Från 1891 till sin död var S. bosatt i
New York. — S. erhöll på en av sina
resor 1844 i New Orleans starka
intryck av en metodistisk predikan. Han

Gustaf Schröder.

slöt sig snart till en baptistförs. i
New York. Vid ett besök i Sverige
följ. år förkunnade lian baptismen och
kom i kontakt med
sjömansmissionären F. O. Nilsson, som blev Sveriges
förste baptistpredikant och
föreståndare för den första baptistförs. Hela
sitt liv fortsatte S. att träget verka
för baptismen, inte minst under
Sverigeåren. Inom baptistförs. i
Göteborg var lian en tid sekr. och kassör
och inredde i sitt hus en samlingslokal
för förs. Han understödde livligt
föregångsmän inom rörelsen och
försvarade dem inför rätta. Intensivt hävdade
han den religiösa samvetsfriheten, bl.
a. som ordf. i religionsfrihetsfören. i
Göteborg. Han utgav flera föredrag
i trosfrihetsfrågan, en kort biografi
över John Wesley (1891) samt efter
återkomsten till Amerika "History
of the Swedish Baptists in Sweden
and America" (1898). — Gift 1850
med Mary Drusilla Steward från
Förenta staterna. — Litt.: K. A. Modén,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free