Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schröderstierna, Samuel - 1. Schuldheis, Anna - 2. Schuldheis, Georg - Schulte, Henrik - Schultén, af, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schuldheis
580
af Schultén
Samuel Schröderstierna. Målning av O.
Arenius (Stadshuset, Eskilstuna).
arbeten. Tills, med Sven Rinman
genomdrev lian förslaget, och fristaden
tillkom 1771 i Eskilstuna med S. som
dess förste dir. — S:s avh.
"Berättelser över de finare järn-, stål- ocli
metallfabrikerna i Sverige åren 1754—
1759" (1—2, 1925) är utg. av G.
Malmborg. — Gift 1766 med Cecilia
von Schoting. Lwl.
1. Schuldheis, Anna Vilhelmina,
skolföreståndarinna, f. 17 nov. 1862 i
Stockholm, † 6 okt.. 1940 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren Georg
August Wilhelm 8. och Martina Lovisa
(Louise) Amalia Söderström. — S.
genomgick 1S80—83 Högre
lärarinneseminariet i Stockholm och var
under de följ. åren lärarinna, bl. a.
vid Risbergska skolan i Örebro 1889
—96, vid Detthowska seminariet i
Stockholm 1897—99 och vid Anna
Sandströms skola i Stockholm 1S98—
1903. Hon beslöt därpå att grunda
en egen skola, och 1904 öppnade hon
i Stockholm Södermalms nya
läroverk för flickor, sedermera benämnt
Anna Schuldheis’ skola, som hon före-
Anna Schuldheis.
stod till 1925. Skolan sammanslogs
sedermera (1939) med Södermalms
högre läroanstalt för flickor och
Ly-chouska skolan, och den sålunda
uppkomna läroanstalten övertogs av
Stockholms stad under namnet
Södermalms kommunala flickskola. S.
företog ett flertal studieresor, bl. a. till
Tyskland, England, Frankrike och
Italien. — Djup religiositet och varm
fosterlandskärlek voro drag i S:s
natur, som hon ville se återspeglade
i skolans uppfostringsarbete. Hon
lade därför mycken vikt vid ämnena
kristendomskunskap, främst dess
historiska och etiska moment, samt
historia ocli geografi. Likaså ivrade hon
för språken, i synnerhet franska,
medan de naturvetenskapliga ämnena
intresserade henne mindre. Med sin
varmhjärtade och allvarliga natur
vann hon förtroende och tillgivenhet.
— Ogift. Fr. Sg.
2. Schuldheis, Johan Georg,
läkare, psykiater, f. 11 sept. 1864 i
Stockholm, † 22 febr. 1909 därstädes.
Bror till S. 1. — Efter mogenhetsex.
1883 i Stockholm blev S. med. kand.
vid Karol. inst. 1888, med. lic. där
1892 och med. dr i Uppsala 1S98. Han
liade förordnanden bl. a. som
stads-och fängelseläkare i Vänersborg och
som provinsialläkare i Nora distrikt
1892 samt var amanuens vid Lunds
hospital 1S93—94 och bitr. läkare vid
Uppsala hospital 1894—1901, under
vilken tid han flera gånger var tf.
överläkare. Han blev 1S98 docent i
psykiatri vid Uppsala univ. och var
tf." prof. i psykiatri där 1899—1900.
S. utnämndes 1901 till medicinalråd
och var, med tjänstledighet från
medicinalrådsbefattningen, från s. å. tf.
överinspektör för sinnessjukvården i
riket. Han företog studieresor till
Danmark och Tyskland. — S.
publicerade 1S95 den livligt
uppmärksammade och debatterade skriften "Om
vården och det rättsliga skyddet af
sinnessjuka. En vidräkning med D:r
Anton Nyström"; lian framlägger där
ett klart och distinkt, ofta med
sar-kasmer kryddat försvar för
sinnessjukläkarna gentemot de anklagelser
om olaga inspärrning av sinnessjuka,
som vid denna tid framställdes. Hans
drsavh., "Om sinnessjuka fångar i
Sverige under åren 1865—1S94"
(1898), kan sägas vara banbrytande
för rättsmedicinens och särskilt
rättspsykiatrins utveckling i Sverige; den
fick grundläggande betydelse för
samarbetet mellan läkare och jurister på
straffrättsområdet. S. betonar i detta
sitt arbete vikten av en grundlig
psykiatrisk undersökning av
brottslingars sinnesbeskaffenheten dittills
tämligen försummad åtgärd. Som
överinspektör för sinnessjukvården ned-
Georg Schuldheis.
lade han ett betydande arbete på att
fortsätta utbredningen av en
humanitär anda i behandlingen av
sinnessjuka. Särskilt intresserade han sig
för den tidigare i vårt land så
eftersatta sinnesslövården. Även vid
planläggandet och utförandet av de nya
sinnessjukhusen inlade S. stora
förtjänster. —- Gift 1898 med Hildur
Söderlund. — Litt.: biografi av Fr.
Svenson i Upsala läkarefören:s
för-handl. 1908—09, av K. Linroth i
Hygiea 1909, av A. Petrén i Allm.
sv. läkartidn. s. å. U. N—e.
Schulte (Schute), Henrik,
bokbindare, köpman, f. i Tyskland,
begravd 19 sept, 1565 i Stockholm. —■
S., som kallades "Henrik Bokbindare"
och var verksam i Stockholm omkring
1540, var enligt tidens bruk ej blott
bokbindare utan även förläggare ocli
diversehandlare. Bevarade räkningar
visa, att han förmedlade mängder av
böcker till "Kongl. Maj:ts behoff"
samt verktyg för kopparstickning åt
hertig Erik (sedermera Erik XIV).
Hans förlagsalster voro främst
psalmböcker och uppbyggelselitteratur. Som
motprestation för importerade
bokverk exporterade S. bl. a. järn. — Gift
troligen med Marna Hansdotter.
H. Fr.
Schultén, af, ätt, härstammande
från Västerås. Äldste kände
stamfadern, kyrkoherden i Grangärde i
Dalarna Johannes Matthiae (var död
1622), blev far till kyrkoherden i
Skultuna i Västmanland Videkind
Johannis Grangius (f. 1600, † 1677). Dennes
son Samuel (f. 1643, † 1694), slutligen
kyrkoherde i Svedvi i Västmanland,
antog efter födelsesocknen Skultuna
släktnamnet Schultenius, vilket
ändrades till Schultén av sonen, prof. i
juridik vid Åbo akad. Samuel S. (f.
1680, f 1752). Denne blev far till
översten och överdir. Nathanael
Gerhard S. (se nedan), som 1809 adlades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
