Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Schultz, Herman - 2. Schultz-Steinheil, Carl Arvid - Schultzberg, släkt - Schultzberg, Anshelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schultz-Steinheil
583
Schultzberg
Herman Schultz.
bristfällig instrunientell utrustning,
företog lian, med understöd av
Seder-holmska resestipendiet, 1857—59 en
vetenskaplig resa genom Tyskland,
Österrike, Frankrike och Belgien,
varunder han längre tid stannade vid
observatorierna i Berlin, München ocli
Wien. Vid hemkomsten 1S59 blev han
astronomie adjunkt och observator vid
Uppsala univ., och 187S—SS var han
prof. i astronomi där. — S.
utvecklade i Uppsala en omfattande
observationsverksamhet, i synnerhet sedan
observatoriet blivit utrustat med en
ny refraktor. Hans resultat finnas
publicerade i
"Refractorsbeobaelitung-en der K. Universitätssternwarte in
Upsala" (1864), som innehåller
observationer över planeten Mars,
småplaneter, kometer ocli nebulosor. I
Vet. akad:s handl. 1872 har S.
publicerat "Mikrometrisk bestämning af
104 stjernor inom teleskopiska
stjern-gruppen Vulpeculæ" och i Vet. soc:s
i Uppsala nova acta 1875 det viktiga
arbetet "Micrometrical Observations
of 500 Nebulæ". Han utförde även
omfattande beräkningar över kometer
och småplaneter; de viktigaste röra
småplaneten Alexandra. Ett par av
S:s påbörjade arbeten fullbordades av
sonen (S. 2). S. utgav läroböckerna
"Astronomiska observations-konsten"
(187S) och "Sferiska astronomiens
grundbegrepp" (1879). Han kallades
till konstituerande led. av
Astrono-mische Gesellschaft 1S63 och blev led.
av Vet. akad. 1875. — Gift 1860 med
Clara Charlotta Amalia von Steinheil
från Tyskland. G. B—r.
2. Schultz-Steinheil, Carl
Arvid, skolman, astronom, f. 11 dec.
1863 i Uppsala. Son till S. 1. — Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1883 blev S.
vid univ. där fil. kand. 1S87 ocli fil.
lic. 1S91 samt vid Lunds univ. efter
disp. 1898 fil. dr 1899. Han var
amanuens vid Uppsala astronomiska ob-
servatorium 1887—91 och vid
Stockholms observatorium 1891—93. Åren
1S94—98 var han lärare vid
privatskolor i Stockholm och samtidigt
matematiker hos
Arbetareförsäkringsbolaget därstädes. S. var docent i
astronomi i Lund 1898—1901 och lektor i
matematik och fysik vid Luleå
läroverk 1901 samt vid Kristianstads
läroverk 1902—29. För Generalstabens
räkning utförde han
precisionsawäg-ningar i Södermanland och nedre
Norrland 1895 och i övre Norrland
1896. Han har, företrädesvis i
vetenskapligt syfte, företagit ett stort
antal studieresor inom Europa. — S:s
vetenskapliga produktion tillhör lielt
astronomin. Bl. a. märkas
iakttagelser och beräkningar för ekvinoktiets
bestämning (tills, med K. Bohlin)
samt över kometer och
Jupitermånar-na, beskrivning av en ny metod att
bestämma jupiterradien ocli studier,
även teoretiska, rörande
störningsproblemen; i sitt drsarbete undersökte
lian jupiterstörningarna på
småplaneten Alexandra. S. liar fullbordat och
utgivit ett par av sin faders
efterlämnade arbeten ss. "Measures of
Nebulæ" (1893). Han beräknade
flertalet av Arbetareförsäkringsbolagets
tabeller och medverkade vid
utgivandet av 2:a uppl. av Uppfinningarnes
bok, varjämte han har publicerat
uppsatser i tidn. och tidskr. — Gift 1894
med Anna Emilia Olai. S. L.
Schultzberg, gammal prästsläkt i
Västerås stift. Den äldste kände
stamfadern, bonden ocli kyrkvärden i
Skultuna skn, Västmanl. län, Måns, levde
under 1600-talets förra hälft. Hans
son Olaus Månsson (f. 1635, † 1703),
slutligen kyrkoherde i Malma (nu
Bro-Malma), Västmanl. län, antog
släktnamnet Scliult. Bland dennes
söner, vilka ändrade släktnamnet till
S., märkas kvrkoherden i Malma Per
S. (f. 1666, † 1728) oeh kyrkoherden
i Sundborn, Kopparb. län, Olof S. (f.
1679, † 1750), stamfäder för släktens
två huvudgrenar. Till den äldre
grenen, som nu är utdöd på manssidan,
hörde Per S:s son, kontraktsprosten
och kyrkoherden i Skinnskatteberg,
Västmanl. län, Abraham S. (f. 1719,
† 1802), som blev far till
kontraktsprosten och kyrkoherden i Mora,
Kopparb. län, e. o. hovpredikanten Anders
Jacob S. (f. 1771, † 1S24). Till den
yngre släktgrenen hörde Olof S:s son,
kyrkoherden i Kumla, Västmanl. län,
Olof S. (f. 1710, † 1769), som blev
far till kyrkoherden i Floda, Kopparb.
län, Erie S. (f. 1748, † 1815). Den
sistn: s son, kontraktsprosten och
kyrkoherden i Torsång och Aspeboda,
Kopparb. län, Erie Olof S. (f. 1784,
† 1859), hade sönerna kyrkoherden i
Kungsholms förs. i Stockholm, hov-
predikanten Erie Magnus S. (f. 1816,
† 1890) oeh fotografen i Stockholm
Fabian Tobias S. (f. 1829, † 1905).
Son till den sistn. var målaren
Anshelm S. (se nedan).
Schultzberg, Anshelm Leonard,
målare, f. 28 sept. 1862 i Stora
Kopparbergs skn, Kopparb. län, † 27
febr. 1945 i Stockholm. Föräldrar:
fotografen Fabian Tobias S. och
Maria Theresia Leverin. — Efter
skolgång vid Katarina elementarskola i
Stockholm studerade S. vid Tekn.
skolan 1879—82, för E. Perséus 1881 ocli
vid Konstakad. 1882—S6. Som
stipendiat for lian 1889 till Paris, där han
en tid undervisades av Fernand
Cor-mon 1890. S. var kommissarie för ett
stort antal sv. konstutställningar i
utlandet, bl. a. i S:t Louis 1904, Paris
1906, Budapest s. å. och 1926, Bom
1911, San Francisco 1915, Venedig
1926, Wien 1927, Biga 1928 och Los
Angeles (Olympiska spelen) 1932.
Han bodde från 1916 omväxlande i
sin villa i Filipstad oeh sin ateljé i
Stockholm. En retrospektiv
utställning var ordnad i Liljevalclis
konsthall 1937. — S:s landskap från
1880-talet äro utmärkta prov på
fransk-skolat, naturalistiskt friluftsmåleri.
Stilen hade lian inhämtat indirekt
genom Grèz-svenskarnas hemsända
produktion. Ett kyligt, klart dagsljus
låter hus och vegetation avteckna sig
med detaljrik grafisk pregnans
("Rivning av Gamla Barnhuset", 1886, Nat.
mus.; "Ekbacken", 1887; "Solig
vinterdag", 1S88, Statens Museum for
Kunst, Köpenhamn). I Frankrike tog
S. intryck av impressionisternas
penselteknik ("Landsvägsbron över
Lo-ing, Grez", 1S89; "Afton vid Canale
Grande, Venedig", 1895). Efter
hemkomsten till Sverige anknöt han,
framför allt i det stora panoramat
"Valborgsmässoafton i Bergslagen"
(1S96, Nat. mus.), till decenniets
nationella stämningsmåleri. S:s stora,
Anshelm Schultzberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
