- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
585

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schulzenheim ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Schulzenheim 585 von Schulzenheim

lyckliga utgång firades med
glädjefester i hela landet, belönades han
1770 med adelskap. Vid det
nyinstif-tade Allm. barnbördshuset i
Stockholm, som tack vare hans driftiga
ledning kunnat inrättas och utvecklas
utan att betunga statsverket, blev han
1775 intendent. — Den politiskt
intresserade S. var emellertid missnöjd
med de autoritära tendenserna inom
riksstyrelsen; han nedlade därför 1778
sina tjänster och drog sig tillbaka till
sitt gods Sorby i Närke. Där levde han
i tre decennier som lantjunkare,
bedrev fåravel och sysslade med
ingående ekonomiska studier, som buro frukt
i de innehållsrika och instruktiva
arbetena "Bref om rikets
penningeverk och allmänna hushållning" (1—
2, 1794—96) och "Bref om Sveriges
bank och riksgälds-contor" (1796)
samt i smärre artiklar i G.
Adlersparres "Läsning i blandade ämnen". S.
var sin tids mest bemärkte
förespråkare för den liberala ekonomiska
teorin. Han ägde en omfattande
beläsenhet i den internationella litteraturen
på området, framför allt inom den
viktigaste: den engelska. Humes
penningteori och Adam Smiths teorier
om den fria konkurrensens ocli
fri-liandelns jämviktskapande
funktioner utgöra grundvalarna för S:s
ekonomiska tänkande. Om hans beroende
av Smith vittna även hans tankar om
arbetskraften ss. den enda
värdeska-pande produktionsfaktorn och om
nödvändigheten av balans mellan
produktion och konsumtion. Ehuru ingen
självständig tänkare kunde S. med
stöd av dessa förebilder
framgångsrikt kritisera de i Sverige vid denna
tid gängse fysiokratiska och
merkan-tilistiska doktrinerna. Av de praktiskt
ekonomiska spörsmålen intresserade
honom framför allt bank- och
penningväsendets skötsel; ss. mönster
framställde han det engelska
bankväsendet. — S. deltog i alla riksdagar 1789
-—1823 utom valriksdagen 1810, var
ivrig motståndare till 1789 års
säkerhetsakt och hörde även 1800 till
oppositionen. Han uppbar under denna tid
olika offentliga uppdrag, hl. a. som
revisor i Riksbanken,
Diskontkontoret och Riksgäldskontoret och var
medl. av olika kommissioner. Vid
grundlagsriksdagen 1809 hörde han
till det konstitutionella partiet men
bedömde alltid frågorna självständigt.
Trots sin höga ålder var han alltjämt
rik på idéer och uppslag, bl. a.
syftande till vidgad näringsfrihet. Efter
statsvälvningen 1809 lät den nu
sjuttiosjuårige S. övertala sig att ånyo
ingå i medicinsk tjänst, blev s. å. preses i
Collegium medicum (från 1813
Sund-lietscollegium) och konungens förste
arkiater samt 1810 dir. vid Frimurar-

David von Schulzenheim.
Målning av L. Pasch d. y. 1777.

barnhuset och medl. av kommittéerna
ang. fattigvården och
medicinalverkets förbättrande. Först 1822, vid
nittio års ålder, lämnade han sina
befattningar. S. var led. av Vet. akad.
från 1760 (preses 1763 och 1798), av
Lantbruksakad. från dess stiftande
1812 och av flera vetenskapliga och
filantropiska sällskap, även i
utlandet. Om mångsidigheten i hans
intressen vittna ytterligare hans i samband
med ett kommittéuppdrag från Vet.
akad. skrivna "Anmärkningar vid
Svenska språkets skrifsätt" (1807)
samt "Memorial om vexelkursens
nedsättande" (1S10), "Memorial om
pen-ninge-stockens belopp" (1815) och
tragedin "Thorkil Knutsson" (1S12).
— S. tog en mycket verksam del i det
sv. medicinalväsendets storartade
utveckling efter 1809; även i sina
mångahanda prövande värv i övrigt får han
av sina minnestecknare de amplaste
lovord. — över S. präglade Vet. akad.
IS 14 en medalj, och 1817 uppställdes

hans byst i marmor i
Sundhetscolle-gium. Han erhöll Vasaordens
storkors 1815. — Gift 1762 med
Catharina Eleonora Svedenstierna. —- Litt.:
M. af Pontin, "Åminnelse-tal . . . öfver
. .. D. S." (1824). P. H. T., O. Bgn.

2. Schulzenheim, Carl
Fredric von, före adlandet Schultz,
läkare, kirurg, f. 17 juni 1745 på
Svartskär nära Falun, † 2 sept. 1808 i
Stockholm. Bror till S. 1. — S. blev
student i Uppsala 1762 och lärling i
kirurgien s. å. Han blev 1766
under-fältskär vid Serafimerlasarettet i
Stockholm, var 1767—68 tf. prof. i
kirurgi och anatomi i Stockholm och
föreläste 1769 i förlossningskonst som
vikarie för sin bror David S. (S. 1)
samt blev 1770 med. dr i Greifswald.
År 1772 antogs han på förslag av O.
af Acrel till dennes medhjälpare vid
Serafimerlasarettet. Han blev 1779
led. av Kirurgiska societeten, 1780
me-dicus vid Arméns flotta i Stockholm
och s. å. assessor i Collegium medi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free