- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
587

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schulzenheim ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Schulzenheim

587

Schwan

deltog som led. av Ridderskapet och
adeln i samtliga riksdagar från 1850
till ståndstidens slut och som led. av
Andra K. i riksdagarna 1867—69 ocli
1873—75. Han var en flitig och
framstående talare, som gärna kryddade
sina anföranden med anekdoter. Vid
sista ståndsriksdagen tillhörde han
oppositionen mot ministären De Geer,
reserverade sig mot beslutet i
representationsfrågan och klandrade med
skärpa det sätt, varpå franska
lian-delstraktaten avslutits, liksom
finansministern Gripenstedts teori om
regeringens rätt att efter gottfinnande
expediera riksdagens beslut om
tull-bevillningar. Genom sina
protektionistiska åsikter var han predestinerad
att sluta sig till Lantmannapartiet,
och sedan detta nått majoritet vid
utskottsvalen, insattes lian 1868—69 i
bevillningsutskottet och 1873 i
konstitutionsutskottet. Då han
emellertid började visa sig mindre pålitlig ur
partiets synpunkt och även gav
uttryck för en ändrad uppfattning av
franska traktatens värde, erhöll lian
vid följ. riksdag ingen
utskottsplacering. Till S:s älsklingsidéer hörde
inrättandet av ett jordbruks- och
kom-munikationsdep., varom han
upprepade gånger motionerade. — Gift 1852
med Ida Sofia Cederborgh. S. Sw.

6. Schulzenheim, Ida Eleonora
Davida von, målarinna, f. 8 jan. 1859
i Västra Skedvi skn, Västmanl. län,
† 24 april 1940 i Stockholm. Dotter
till S. 5. — S. utbildades vid
Konst-akad. 1878—84 och i Paris under olika
perioder 1888—93 hos Julian, J. J.
Lefebvre, B. Constant och J. Dupré.
Hon grundade 1910 Fören. Sv.
konst-närinnor, vars ordf. hon var till sin
död, och utgav 1911—18 tidskr.
Konst. —■ S. målade mest hundar
o. a. husdjur i konventionell
1880-talsrealism. Kat. mus. äger "Kaniner"
(1902), två studier av kalvar, ett
landskap och en fransk
ladugårdsinteriör. -— S. erhöll Litteris et artibus
1927. En minnesutställning hölls i
Stockholm 1940. — Ogift. R. S.

Schumacher, Carl Wilhelm,
bageriidkare, f. 16 juli 1840 i Taarnby
skn invid Köpenhamn, † 8 mars 1915 i
Stockholm. Föräldrar: bageriidkaren
Carl Fredrik S. och Maria Björnbäck.
— S. utbildades till bagare i Danmark
men flyttade IS60 till Sverige; han
blev sv. medborgare 1863. Följ. år
grundade han i Stockholm Danska
ångbageriet (sedermera C. W.
Schumachers bagerifirma; från 1930 C.
W. Schumachers ab.). Företaget
utvecklades snabbt till ett av
huvudstadens största och mest ansedda
bagerier, och S. blev en pionjär inom
den sv. bagerihanteringen. Han lade
an på moderna maskiner, skapade

bättre hygieniska förhållanden och
var särskilt i fråga om
spisbrödstillverkningen och jäst fabrikationen en
föregångsman. Han åstadkom också
bättre arbetsförhållanden för sina
anställda, S. grundade 1890 tills, med
Erie Carlsten och Marcus Wallenberg
Stora bryggeriet ab., som i början av
1900-talet uppgick i ab. Stockholms
bryggerier. S. deltog 1873 i bildandet
av Stockholms bageriidkarefören.,
vars ordf. han var till 1877. — Gift
1872 med Selma Bohman. T. M.

Schumann, cirkussläkt från
Tyskland, vars äldste kände medl. Gotliold
S. (f. 1825, † 1898) var son till en
sadelmakare i Weimar. Efter läroår
hos olika konstberidare startade
Got-hold S. 1S48 en cirkus i
kompanjon-skap med en kollega, Ernst Renz. År
1871 skapade Gothold S. Cirkus
Schumann, med vilken han 1875 över
Danmark kom till Sverige. År 1887 blev
cirkusen sv. företag, sedan den s. å.
övertagits av en son till grundaren,
Max S. (f. 1853, † 1933), som 1886
blivit sv. medborgare. Denne gjorde sig
känd som konstberidare tills, med sin
maka, Victoria Cook (med
artistnamnet Florenza Cole). Åren 1S97—1915
turnerade Cirkus Schumann i olika
europeiska länder men återvände 1921
till Sverige, dit den sedan dess
huvudsakligen haft sin verksamhet förlagd.
Max S. lämnade ledningen 1916, ocli
cirkusen övertogs av sönerna Willv
S. (f. 1880, † 1936), Ernst S. (f.
1884) och Oscar S. (f. 1886), vilka
tills, fortsatte cirkusens traditioner
med hästnummer som främsta
attraktion. År 1936 övertog Oscar S.
ledningen tills, med sin son Albert S.
(f. 1915). Den sistn. är i likhet med
brodern Max S. (f. 1917), som sedan
1947 är meddir., en skicklig
häst-dressör och skolryttare. H. U.

Schwab, E i g il Wilhelm, målare,
tecknare, f. 28 niars 1882 i Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Wilhelm
August Hansen och Christina Edelberg.
— S. studerade vid Tekn. skolan 1S98
—1901 och vid Konstakad. 1901—07.
År 1908 antog han släktnamnet S.
Han företog 1910—25 ett flertal resor
till England, Holland, Tyskland,
Ryssland, Italien och Afrika. Han fick
prof:s namn 1939. Han har utställt
bl. a. i Stockholm 1936, 1940, 1944 och
1947. — S:s landskaps-, porträtt- ocli
blomstermåleri är tekniskt drivet och
finstämt med förkärlek för en
grågrön valörskala. Sedan 1928 är han
sysselsatt med ett topografiskt
standardverk "Sverige" ( fyra av sex
planerade delar utkomna 1936—39; text
av kända sv. förf.), där lian i gouache
återger karakteristiska motiv från
samtliga sv. landskap. Åren 1945—47
målade han på uppdrag av Uddeholms

Eigil Schwab.

ab. motiv från bolagets samtliga
järnbruk och industrier i Värmland. Som
spirituell och schvungfull tecknare
liar S. framträtt i skämtpressen
(sedan 1907 i Kaggen, Söndags-Nisse och
Strix) och dagspressen
(Aftontidningen 1912 och Dagens Nyheter
1925—-29). Han liar illustrerat Hasse Z:s
"Samlade skrifter" (1—12, 1918—22),
Birger Sjöbergs "Fridas bok" (1924)
och Pelle Molins "Ådalens poesi"
(1934). Vidare har han utfört
kartonger för kyrkmålningar och
glasfönster i Hjorthagskapellet (1909)
och Harlösa och Tillinge kyrkor
(1916) samt teaterdekorationer,
bokomslag, affischer m. m. — S. var ordf.
i Sv. teeknarförb. 1911—13, i
Konstnärsklubben 1937—40 och i
Konstnärernas riksorganisation 1938—40. Han
är repr. i Nat. mus. och i mus. i
Göteborg, Leipzig, Hamburg och New
York. — Gift 1) 1907—21 med Anna
Elvira Augusta Axén-, 2) 1922—26
med Ebba Viktoria Hellsten; 3) 1927
med Anna Runa Lindahl. R. S.

Schwan, Gustaf, köpman,
politiker. se s. 588.

Schwan, Hans Niclas,
köpman, politiker, kommunalman, se s.
588.

Schwan, Olof, orgelbyggare, f.
18 okt, 1744 i Säter, † 15 april 1812 i
Stockholm. Föräldrar: borgmästaren
Olof S. och Anna Sebenia. — Efter
att ha varit lärling hos de berömda
1700-talsorgelbyggarna Jonas Gren
och Petter Stråhle gav sig S. ut som
egen mästare. Ett av de första större
orgelverk han byggde var Maria
kyrkas i Stockholm, vilket tillkom 1777.
I huvudstaden fick han sedermera
flera beställningar: 1780 utförde lian
orgelbygget i Tyska kyrkan, 1783 i
Adolf * Fredriks" kyrka och 1792 i
Finska kyrkan. År 1791 påbörjade han
det stora orgelverket i Storkyrkan;
det tog honom fem år att fullborda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free