- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
593

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Schwerin, Fredrik von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Schwerin 593 von Schwerin

38 Svenska män och kvinnor VI

skulden för läget på regeringens
relativt frihandelsbetonade politik, och
vid 1815 års riksdag togo ständerna
saken i egna händer och tillsatte ett
utskott för att granska den
ekonomiska situationen. Ordf. i detta
utskott blev S. Målmedvetet och
energiskt ledde han dess arbete, inskaffade
ett omfattande statistiskt material
från ämbetsverk och länsstyrelser och
synes på egen hand ha utarbetat en
framställning, som han sökte få
utskottet att anta ss. sitt betänkande.
I detta avseende misslyckades han
dock; utskottsbetänkandet skrevs av
sekr. med hjälp av några andra led.,
bland vilka S. icke befann sig. S:s
framställning ("Om förlägenheten i
allmänna rörelsen, ordsakerne dertill
och botemedlen deremot"), dubbelt så
lång som betänkandet, fogades som en
bilaga till detta och trycktes s. å.
separat. Bägge utlåtandena ha en
klart protektionistisk syftning i fråga
om spannmålsimporten; i övrigt
(betr. importen av industriprodukter
samt handelsutbytet inom landet) är
S. avgjort liberalare än
utskottsmajoriteten. På Riddarhuset gjorde han
dock gemensam sak med denna, och
lian bidrog kraftigt till att få
ständerna med på utskottets linje. Även
kronprins Karl Johan visade sympati
för en protektionism av denna typ, och
under 1816 kallade han S. till
upprepade konferenser i ekonomiska ämnen;
det uppges, att S. varit erbjuden
posten som statssekr. för finansärendena
men ställt villkor för sitt inträde i
konseljen, vilka kronprinsen icke ville
aoceptera. Det protektionistiska
programmet kom dessutom för S:s del
snart att undanskjutas. Då G. F.
Wirsén inför 1817—18 års riksdag
framförde åsikten, att det var osäkerheten
om sedlarnas värde (och inte
handelspolitiska faktorer) som vållat
krisen, anslöt sig S. till honom och
hävdade, att man så snart som
möjligt borde verkställa en
mvntrealisa-tion. Genomdrivandet av en sådan
kom under resten av S:s liv att bli
huvudmålet för hans politiska
strävanden. För detta mål arbetade lian
som led. av 1822 års finanskommitté,
som bankofullmäktiges ordf.
1823—-33, som skriftställare och som
riddarhusled. Särskilt vid 1828—30 års
riksdag, där han valdes till ordf. i
statsutskottet, var han energiskt
verksam. I enlighet med det sammansatta
stats- och bankoutskottets stora
realisationsbetänkande, författat av S.
tills, med B. Rosenblad, beslöto
ständerna i princip en realisation, som
dock ej skulle verkställas, förrän
silverförrådet i rikets ständers bank
ökats med ett visst belopp. Detta
villkor visade sig emellertid omöjligt att

Fredrik von Schwerin.
Målning av J. G. Sandberg (Gripsholm).

uppfylla, fastän bankofullmäktige
under S:s ledning på olika vägar sökte
en lösning av problemet. Därför
sammankallades till jan. 1834 en urtima
riksdag. Efter ett halvårs
förhandlingar beslöt denna en omedelbar
realisation. Då detta avgörande föll, var
S. död, men ännu några veckor fore
sin död hade han på Riddarhuset talat
för den lösning, som blev den
definitiva. — Då S. 1S15 framträdde som
oppositionens ledande man, var detta
inte bara betingat av hans åsikter om
den ekonomiska politiken utan också
av hans övertygelse, att opposition
överhuvudtaget är något för staten
nödvändigt. Som ett ideal för Sverige
såg han det engelska statslivet,
särskilt i fråga om förhållandet mellan
ministär och opposition. Någon
parlamentarism i vanlig mening tycks lian
(i den mån ett konkret program kan
analyseras fram ur hans riddarhustal
och publicistik) inte ha velat införa,
men väl ett statsliv, där debatten, det

fria meningsutbytet, spelade en
ledande roll. När ett par
regeringsrepresentanter 1815 bragtes att framträda
på Riddarhuset för att inför
oppositionen försvara den förda politiken,
hälsade S. detta som ett steg på den rätta
vägen. Också i andra sammanhang
pläderade han energiskt för största
möjliga offentlighet i statens
angelägenheter och för en öppen diskussion
av allmänna frågor. Bekant är, hur
han 1820 i Stockholm tog initiativet
till en debattklubb ("Sällskapet för
medborgerlig talarkonst"), vilken
inom kort förbjöds efter ingripande från
högsta ort. Fastän alltså S:s
strävanden ibland kommo i kollision med Karl
Johans regeringssystem, var han även
under sin klart oppositionella period
en utpräglad rojalist. Tämligen snart
framträdde också andra skillnader
mellan S:s moderata, "ädla"
opposition och den radikala linje, som
förfäktades av t. ex. C. H. Anckarsvärd
och tidn. Argus. Under riksdagen 1828

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free