Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Schwerin, Fredrik von - 5. Schwerin, Martina von - 6. Schwerin, Wilhelm von - 7. Schwerin, Jules von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Schwerin
594
von Schwerin
—30, då S. helt koncentrerade sig på
realisationen, ansågs lian tillhöra
regeringspartiet, och det var med hjälp
av dess röster han blev ordf. i
statsutskottet. — Gift 1788 med Lovisa
Charlotta af Petersens. — Litt.: En
kåserande biografi över S. är Cecilia
Bååth-Holmberg, "En svensk
storman" (1901). Huvudarbetet om hans
politiska åskådning är E. Fahlbecks
analys i "Idéer och män" (1930);
vidare märkas Ivar Andersson,
"Oppositionen och ministeransvarigheten"
(1917) och G. Heckscher, "Svensk
konservatism före
representationsreformen" (1, 1939). S:s
ekonomiskpolitiska insats behandlas bl. a. i N.
Ahnlund, "Det ekonomiska
programmet för oppositionen vid 1815 års
riksdag" (1923). U. D.
5. Schwerin, Martina von,
friherrinna, brevförfattarinna, f. 3 jan.
Martina von Schwerin. Teckning av F.
Ban-diot (Tegnérmuseet, Lund).
1789 i Göteborg, † 18 nov. 1875
därstädes. Föräldrar: direktören vid
Ostindiska kompaniet Martin Törngren
och Eva Lovisa Svartlock. — S.
erhöll sin första undervisning
(huvudsakligen i franska) i hemmet av en
fransk lärarinna. Hon bodde till 1799
i Göteborg, därefter mest på Båda
s.-v. om staden, tills hon gifte sig vid
ej fyllda sexton år och bosatte sig i
Stockholm. Där infördes lion genom
sin man i societeten; till deras
umgänge hörde bl. a. Nils von
Rosenstein d. y. och den franske
diplomaten abbé de Cabre. År 180S inköpte
familjen Sireköpinge i närheten av
Landskrona, dit man definitivt
flyttade 1812. S. reste emellertid ofta
till Stockholm, då hon ogärna ville gå
miste om huvudstadens kulturella liv,
ocli tidvis vistades hon även på Råda.
Åren 1841—42 besökte hon Italien;
efter återkomsten bodde hon på Råda
till 1845 och därefter till sin död i
Göteborg, frånsett ett flertal
brunnsresor till kontinenten. — S:s förste
litteräre lärare var Rosenstein, som
gav henne en fransk-klassisk
orientering; sitt andliga genombrott fick
hon emellertid först i och med
vänskapen till C. G. von Brinkman, med
vilken lion (till stor del på franska)
förde en synnerligen livlig
brevväxling, som varade i över trettio år.
Brinkman var mera romantiskt
orienterad, hade själv träffat Goethe ocli
Schiller och umgåtts i Rahel Levins
berömda salong i Berlin. Av honom
erhöll S. i brev och poesi det
romantiska namnet Stella. Ett djupt
intryck på henne gjorde även madame
de Stael, med vilken hon
sammanträffade 1813; beundran synes, lia
varit ömsesidig. Den ojämförligt
största betydelsen för S:s utveckling
hade dock Tegnér, som hon första
gången mötte 1S16 i Ramlösa.
Tegnér besökte henne på Sireköpinge
1S20, och vänskapen knöts allt
fastare. Skalden älskade att för henne
framlägga sina bekymmer, vilket
förskaffade henne namnet "Tegnérs
biktmoder", en hederstitel som hon
med stolthet accepterade. Efter ett
erotiskt närmande från Tegnérs sida
inträffade hösten 1824 en brytning,
som varade ungefär ett år, varefter
vänskapen och förtroligheten
återvände. Deras förut livliga
brevväxling avtog emellertid, sedan Tegnér
flyttat till Växjö. De träffades
sedermera ganska sparsamt. Vid mitten
av 1830-talet återinträdde lion för
en kort period som Tegnérs
bikt-moder; under hans sjukdom
minskades emellertid åter korrespondensen.
— S. var en känslig natur och en
betydande begåvning med säker smak.
Hennes kunskaper i samtida tysk,
engelsk oeh fransk litteratur voro
omfattande. Bland sv. förf. satte hon främst
Tegnér, Brinkman, Geijer, Leopold
och Franzén, därnäst Atterbom och
Wallin. Som brevförf. stod S. högt.
Hennes förnäma stilkonst hade sin
grund dels i hennes franska
uppfostran, dels i umgänget med Tegnér.
Åtskilliga av hennes brev finnas
publicerade, bl. a. i Elof Tegnérs "Ur
Esaias Tegnérs papper. Urval af
samtidas bref" (1882) och i nedan anförd
litt. — Gift 1804 med
hovstallmästa-ren friherre Werner Gottlob von
Schwerin. — Litt.: E. Wrangel, "M.
von S. Snillenas förtrogna" (1912):
F. Böök, "Esaias Tegnér" (1—3, 1946
—47). Lt.
6. Schwerin, Wilhelm Johan
Ludvig von, greve, arméofficer, f. 2
dec. 1792 på Erstavik i Nacka, †
27 sept. 1808 i Kalajoki i Finland.
Son till S. 4. — S. blev underlöjtnant
Wilhelm von Schwerin. Målning (detalj) av
F. Westin.
vid Svea artillerireg. 180S och deltog
i finska kriget; i drabbningen vid
Oravais 14 sept. erhöll lian så svåra
blessyrer, att han kort tid därefter
avled. Runebergs dikt "Wilhelm von
Schwerin" i Fänrik Ståls sägner
gjorde honom inför eftervärlden till en av
de främsta hjältarna i ISOS—09 års
krig. — Ogift. S. O. S.
7. Schwerin, Carl Johan Gustaf
Adolf Julius (J al e s) v o n,
friherre, godsägare, politiker, f. 5 okt.
1810 på Råda i Råda skn, Göteb.
län, † 1 juli 1880 på Skarhult i
Skar-liults skn, Malmöh. län. Son till S. 5.
— S. utexaminerades 1S27 från
Krigs-akad. på Karlberg, blev s. å.
kornett vid Livgardet till häst, studerade
1832—34 vid Allgemeine Kriegsschule
i Berlin och utnämndes 1836 till
ryttmästare vid sitt reg. Efter avsked
ur krigstjänsten 1840 ägnade lian sig
åt jordbruk på sina egendomar i
Malmöh. län, fädernegården
Sireköpinge, vars ägare han var 1S40—50,
samt Skarhults säteri, som lian 1S44
Jules von Schwerin. Målning av Elisabeth
Barnekow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
