Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schyberg, Birger - Schyberg, Gustaf - Schück, Schick, släkt - 1. Schück, Heymann - 2. Schück, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schyllberg
596
Schutz
hed 1937—39, för flygstabens
utbild-ningsavd. 1939—41 och för
Södermanlands flygflottilj i Nyköping 1941
—45. Sedan sistn. år är han chef för
fjärde flygeskadern i Stockholm.
—-S. har tillhört 1939 års
rekryteringsutredning och (1940—42)
hemvärnsrådet. Allmänt känd blev han redan
sommaren 1928 i samband med den
sv. hjälpexpeditionen för undsättning
av den i området mellan Spetsbergen
och Frans Josefs land förolyckade
Nobileexpeditionen. Han gjorde
betydande insatser under spaningarna
efter de försvunna polarforskarna
och utmärkte sig bl. a. genom att
rädda sin kollega, kaptenen E.
Lundborg, som slagit runt med sitt
flygplan i isen. — S. blev led. av
Krigs-vet. akad. 1944. — Gift 1) 1924—33
med Gertrud Märta Margaretha
Linderstam; 2) 1934 med Greta Linde.
B. G—n.
Schyberg, Sven Gustaf,
ämbetsman, teaterchef, f. 15 aug. 1796 i
Stockholm, † 15 juli 1874 i
Karlskrona, Föräldrar: bandfabrikören Sven S.
ocli Sara Dorothea Öhrn. — S. blev
student 1812, fil. magister 1818 och
jur. utr. kand. 1821, allt i Uppsala.
Han blev kopist i handels- ocli
finansexpeditionen 1818, kanslist 1826 och
protokollssekr. 1835. År 1840 blev han
förste expeditionssekr. i K. M:ts
kansli, och 1844 förordnades han till
tjänsteförrättande expeditionssekr. i
Finansdep., där han var
expeditionssekr. 1848—61, då han avgick med
pension. S. var 1S40—44 (med ett
kortare avbrott 1843) tf. dir. för
ekonomiska förvaltningen vid K. teatern
och 1844—48 teaterns andre dir.
Sedan H. A. Hamilton 1848 lämnat
chefskapet över teatern, utsågs S. s. å.
till tf. förste dir. för K. M:ts
hovkapell och spektakler. Som sådan
kvarstod han till 1852. — S., som
främst var ämbetsman och räknekarl,
var knappast ägnad att handha
teaterns konstnärliga ledning. Till hans
förtjänster hörde dock, att lian som
hovkapellmästare anställde
italienaren Jacopo Foroni. S. framträdde
också som förf. och vann 1827 Sv.
akad:s stora pris med "Äreminne
öfver kongl, rådet grefve Bengt
Oxenstierna" (Sv. akad:s liandl. 1829). Ett
divertissement av S., "En folkfest i
Dalarne", med musik av Foroni,
uppfördes 1851. — Gift 182S med Gustava
Wilhelmina Medberg. H. U.
Schück, Schick, vittförgrenad,
ursprungligen judisk släkt från Prag
och Schlesien. Namnet S. var känt
redan på 1500-talet i Prag, där några
medl. av familjen voro framstående
ledare av den judiska förs. Därifrån
torde släkten ha utbrett sig till de
habsburgska arvländerna ocli andra
delar av Tyska riket. Sedan omkr.
1680 voro medl. av den gamla
Pragsläkten, vilka skrevo sig Schiek,
bosatta i Ziilz i Oberschlesien, varifrån
släkten 1803 inkom till Sverige genom
fabrikören och grosshandlaren
Hey-mann S. (S. 1). Av hans söner var
Adolf Henrik S. (f. 1S16,† 1871) tidvis
medinnehavare av faderns
grosshandelsfirma, som efter modern erhöll
namnet H. Schücks Enka & Co. En
son till Adolf Henrik S. var prof.
Henrik S. (S. 3), som blev far till förste
bibliotekarien Adolf S. (S. 4). S. l:s
båda yngsta söner voro
affärsmannen Ludvig S. (f. 1818, † 1872), som
utvandrade till Frankrike, där en
gren av släkten fortlever, samt
skolmannen ocli skriftställaren Martin S.
(S. 2). H.Fr.
1. Schück, Hey mann,
affärsman, f. 25 jan. 1774 i Ottmachau,
Schlesien, † 16 aug. 1S34 i
Stockholm. Föräldrar: förpaktaren Simon
Schick och Zile Hirsch-Friedländer.
—- Ursprungligen spannmålshandlare
i Zülz, Oberschlesien, flyttade S. 1803
till Stockholm och blev 1812 sv.
undersåte. År 1808 blev han
meddel-ägare i den 1797 grundade firman
Weslig & Assur, vilken han 1823
ensam övertog. Denna firma, som börjat
specialisera sig på tillverkning av
kattuntyger, blev under S:s ledning en
av de främsta i denna bransch och
fortlever ännu under namnet H. Schücks
Enka & Co. ab. — Under tjugusex
år var S. den egentlige ledaren för
Stockholms mosaiska förs., som han
styrde med klok insikt och fast hand.
Han åtnjöt högt förtroende lios
regeringen och räknades till Stockholms
mest aktade affärsmän. Kort fore sin
död kallades han till led. av den
kommitté, som liade i uppdrag att
revidera den sv. tullagstiftningen.
Därigenom blev han den förste mosaiske
Heymann Schück. Målning av P. Krafft d. j.
1834 (Stockholms mosaiska församling).
Martin Schück.
trosbekännare i Sverige, som erhöll
ett officiellt statligt uppdrag. — Gift
1807 med Beata Hirsch, som efter S:s
död övertog det nominella chefskapet
för hans firma. A. S—k.
2. Schück, Martin, skolman,
skriftställare, f. 1 maj 1819 i
Stockholm, † 6 jan. 1872 därstädes. Son till
S. 1. — S. blev student i Uppsala 1833
och fil. dr där 1S42. Ären 1843—56
ägnade lian sig huvudsakligen åt
skriftställeri och undervisning vid
Mosaiska förs:s gosskola. Han
innehade därpå några år en bokhandel i
huvudstaden men övergick 1859 till
att som lärare verka vid den av P. A.
Siljeström inrättade "lärokursen för
fruntimmer", som 1861 övertogs av
staten och ombildades till Statens
seminarium för bildande av
lärarinnor; S. kvarstod några år som
lärare där och var därjämte till 1870
styr:s sekr. och kamrer. Redan 1864
upprättade han emellertid själv en
flickskola i Stockholm, Nya
elementarskolan för flickor; med denna var
förenad en förberedande lärokurs till
lärarinneseminariet och
telegrafverket. Som föreståndare för denna
läroanstalt gjorde S. en pionjärinsats för
flickornas uppfostran, ett vid denna
tidpunkt försummat område av det
sv. skolväsendet. — S. utgav
åtskilliga mycket använda läroböcker, ss.
"Praktisk lärobok i tyska språket"
(1851), "Ordbok öfver främmande och
oegentligt begagnade ord i svenska
språket" (1854—55) samt "Hur skall
man tala ocli skrifva rätt?" (1856).
Dessutom redigerade han
"Konversations- ocli universallexikon" (1857—•
66) samt läseboken "Vårt land ocli
folk" (1—3, 1862—67) och utgav den
litterära tidskr. Samtiden 1859—60.
S. verkställde även en mängd övers.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
