Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Schück, Adolf - Schyl, Jules - Schylander, Carl Gabriel - Schüldt, Fritiof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schyl
599
Schüldt
red. för Sv. historiska fören:s
skriftserie "Det levande förflutna". —
S:s historiska forskning har
särskilt rört de sv. städerna. Hans
betydelsefullaste arbete är "Studier
rörande det svenska stadsväsendets
uppkomst och äldsta utveckling"
(drs-avli., 1926). Samma ämne har han mer
översiktligt behandlat i ett bidrag till
samlingsverket "Nordisk kultur" (16,
1933). Dessutom har han publicerat
"Ur medeltidens samhällsliv" (1928),
"Historv of Sweden" (1929; tills, med
Carl Hallendorff) och "Historisk
atlas" (1934). I Norstedts
Världshistoria (5, 1936) har han skrivit "Det
katolska västerlandet 750—1300". Han
har vidare redigerat (och själv
medverkat i) "Skänninge stads historia"
(1929). — Gift 1922 med Ruth
Josephson. T. M.
Schyl (konstnärsnamn för
Schy-low), Jules Victor Richard, målare,
grafiker, f. 12 okt. 1893 i Köpenhamn.
Föräldrar: fabrikören Ola Svensson
och Ida Henriksson. — S. växte upp
i Håstad och Höör i Skåne och gick i
gymnasium i Lund. Han studerade
1913—17 i Stockholm vid Althins
målarskola ocli Tekn. skolan, där han
avlade teckningslärarex., och i
Köpenhamn 1917—19 vid Kunstakademiet.
Han debuterade 1919 i Köpenhamn
och Malmö och har företagit
studieresor i Italien, Frankrike, Spanien
och Tyskland. Sedan 1920 har han
tjänstgjort som teckningslärare vid
Malmö yrkesskolor, på senare tid
även vid Högre tekn. läroverket, i
samma stad. S. tillhör grupperna De
tolv och Aura och utställde bl. a.
retrospektivt i Malmö mus. 1944. —
S:s måleri upptar porträtt, akter,
landskap och karnevalsmotiv och är
skolat i 1910-talets dekorativa
expressionism och kubismen. Han har
utfört en målning al secco i
Industrirestaurangen, Lund, dekorativa
arbeten för rådhuset i Lund och Malmö
nation i Malmö samt kartonger för
textilier, etsningar ocli litografier. S.
är repr. i Nat. mus. och Malmö mus.
— Gift 1932 med Karin Johansson. —
Litt.: H. Hedemann-Gade, "J. S."
(1943). R. S.
Schylander, Carl Gabriel,
skådespelare, f. 3 jan. 1751 i
Stockholm, † 19 nov. 1811 därstädes.
Föräldrar: postrevisorn Carl Gustaf S.
och Christina Kiellman. — S. var
1770 stallskrivare vid hovet, men
tog sedermera tjänst i tullverket och
blev tullinspektor. Då han i slutet
av 17S0-talet befann sig i Stockholm,
skall ban en gång tillfälligtvis ha
uppträtt offentligen på scenen,
förmodligen på Stenborgs teater.
Därvid väckte han stort uppseende ocli
uppmärksammades av Gustav III,
som övertalade honom att ägna sig åt
teatern. S. fick 1787 avsked från sin
befattning i tullverket med bibehållen
lön och engagerades vid A. F. Risteils
teater. Följ. år övergick han till K.
teatern. Åtskilliga år var han även
syssloman vid Dramatiska teatern
och fick slutligen titeln
överinspektör. — S. var en ypperlig komiker
med ett. underbart rörligt ansikte.
Han hade stor framgång hos publiken
och utmärkte sig i synnerhet i sina
framställningar av gamla fruntimmer
ss. Mor Bobi i "Colin och Babet", Fru
Etternäbb i Riccobonis "Kusinerna
eller Familjeskvallret" och
Kommerse-rådinnan i Kexéls "Kapten Puff". S.
översatte ett stort antal pjäser ocli
skrev även originalstycken. — Gift
1802 med skådespelerskan Ebba
Jeanette Moman. A. L.
Schüldt, Primus Fritiof
Johannes, målare, f. 9 juni 1S91 i
Stockholm. Föräldrar: hattmakaren
Johannes S. och Ida Kristina
Eriksson. — S. var elev vid Althins
målarskola i Stockholm 1909 och
Konstakad. 1910—12. Åren 1920—
22 bodde lian tills, med Axel
Nilsson och Gotthard Widing på
Smedsudden, Stockholm (den s. k. andra
Smedsuddskolonin). Han vistades
1922—24 i Italien, 1928 i Frankrike
och 1930—32 i Frankrike och
Spanien, sistn. gång som Ester
Lindahlstipendiat. Han debuterade 1914 i
Stockholm och har senare utställt
separat där 1932 och 1936. Han
framträdde under 1920-talet med
konstnärsgruppen Falangen och tillhörde
1934—42 gruppen Färg och form. Åren
1939—49 var han prof. i måleri viel
Konsthögskolan. — S. är en
konsekvent repr. för ett franskskolat, rent
måleri, där varje litterär eller social
tendens är bannlyst, Hans motiwärld
utgöres av landskap, stilleben,
interiörer med modell och porträtt. En
första rik period upplevde han under
Fritiof Schüldt.
Smedsuddsåren. De ljusa, i färgen
väl-stämda verken från denna tid ha en
viss naivistisk disproportionering
("Interiör med utsikt", 1921). I
samband med Italienvistelsen 1922—24
blir bilduppbyggnaden i S:s
målningar stramare och fastare i samklang
med decenniets intentioner. Den "nya
sakligheten" stelnar dock aldrig hos
honom till kylig klassicism. En sober
enkelhet i arrangemangen
eftersträvas, men färgen bibehåller i stort
sett hela tiden en varm lyster ("Gata,
Iscliia", 1922; "Italiensk flicka",
1923). I talrika stilleben från mitten
av 1920-talet utvecklade han ett
förfinat artistiskt, handlag och en
utsökt stoffkänsla ("Stilleben", 1925,
Nat. mus.). Efter hand har S.
övergått till en mer energisk, friare
pen-selföring och pastos färgpåläggning.
Färgen liar blivit mörkare och mer
mättad. Under 1930-talet
eftersträvade han ofta starka motsättningar
mellan kraftigt uppmurade färgytor,
samtidigt som varje vta i sig själv
fick en rik nyansering. Speciellt i
interiörerna framträdde då
konstnärens nya intresse för ljusproblem och
klärobskyreffekter ("Claire obscure",
1931, Nat. mus.; "Naket och klätt i
ateljén", 1935). — S. eftersträvar i
sin konst framför allt en förfinad och
rikt orkestrerad färgverkan. Han kan
kanske sägas vara en representant för
1930-talets naturinspirerade
färglyrik, men hans konst saknar alldeles
det exalterade eller patetiska drag,
som utmärker så många av denna
riktnings företrädare i vårt land.
Till fransk konstkultur i dess
helhet med dess krav på måttfullhet
och klarhet står S. i
tacksamhetsskuld, och skall man nämna någon
konstnär, med vilken han är särskilt
befryndad, bör det vara Pierre
Bon-nard. — S. är repr. i Nat. mus.,
Göteborgs och Malmö mus. Han erhöll
Jules Schyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
