- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
600

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schyllberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schyllberg

600

Schutz

Prins Eugen-medaljen 1049. — -Gift
1930 med Inga Lindblom. — Litt.:
artiklar i Konstrevy 1932 av R. Hoppe
och 1936 av E. Wallenqvist. R. S.

Schyllberg, Petrus Andrea},
biskop, universitetslärare, f. 15 maj 1669
på Brogården, Synnerby skn, Skarab.
län, † 19 jan. 1743 i Skara. Föräldrar:
rusthållaren Anders Nilsson Broman
och Christina Myra. — S. studerade i
Skara 1682—97 och blev student i
Uppsala 1697. Där bedrev lian
teologiska och filologiska studier och
uppmärksammades snart för sin flit och
begåvning, så att han erhöll
betydande stipendier. Ären 1705—07
företog han en studieresa till Danmark,
Tyskland, Holland och England.
Därunder blev ban teol. kand. i
Greifswald 1706 ocli efter hemkomsten
magister i Uppsala 1707. Hanvarpoeseos
prof. där 1709—29 och blev sistn.
år teol. prof. och kyrkoherde i Gamla
Uppsala samt prost i Norunda
kontrakt. Följ. år promoverades ban till
teol. dr vid Greifswalds univ. Han
utnämndes till superintendent på
Gotland 1735 men undanbad sig ämbetet.
Från 1736 till sin död var han biskop
i Skara. — Gift 1715 med Margaretha
Carlsdotter. T. M.

Schymberg, H jör dis Gunborg,
operasångerska (sopran), f. 24 april
1909 i Gustafsberg, Alnö skn,
Medelpad. Föräldrar: sågverksarbetaren
Per Johan S. och Karolina Bengtsson.
— S. röjde tidigt sin musikaliska
begåvning och uppträdde redan i
barnaåren som sångsolist under en
norrländsk konsertturné, anordnad för
hemortens skolorkester. Sin tekniska
specialutbildning fick hon från 1929
av Britta von Vegesack, och 1932
antogs hon som elev i operaskolan. Efter
att lia debuterat som Bertha i
"Nürn-bergerdockan", En ung flicka i
"Tenor eller bas?" och Mimi i "Bohéme"
samt framträtt som Solveig i "Per
Gynt" engagerades S. vid K. teatern
1935. Hennes utveckling från lovande
debutant till en artist av rang skedde
betryggande lugnt ocli successivt;
hösten 1938 vann hon sin dittills
största konstnärliga seger som
Mas-senets Manon, och när lion året därpå
lika framgångsrikt gestaltat Violetta
i "La Traviata", stod det fullt klart,
att hon hörde till eliten bland den sv.
operans solister. Följaktligen blev
hon därefter också mycket flitigt
anlitad, och hennes rika repertoar
omfattar utom redan nämnda partier
bl. a. Serpina i Pergolesis "En liten
hustyrann", Mozarts Susanna,
Zer-lina och Fiordiligi (i "Cosi fan
tutte"), Fru Ström i "Muntra fruarna
i Windsor", Ladv Harriet i "Martha",
Rosina i "Barberaren i Sevilla",
Marie i "Regementets dotter", Gilda i

Hjördis Schymberg.

"Rigoletto", Oscar i "Maskeradbalen",
Nedda i "Pajazzo", Elvira i "Den
stumnia", Gounods Margareta och
Julia, titelrollerna i "Lakmé" och
"Thais", Marfa i "Tsarbruden",
Sophie i "Rosenkavaljeren", Zerbinetta
i "Ariadne på Naxos", Colombina i
"Marionetter", Norina i "Don
Pasqua-le" och Zephyr i "Lycksalighetens
ö" samt titelrollen i "Sköna Helena".
År 1941 framträdde S. med gästspel
på operan i Helsingfors, 1945 på Det
Kongelige i Köpenhamn och 1947 på
Metropolitan i New York. Dessutom
har hon vid olika tillfällen uppträtt
på konsertestraden i Helsingfors,
Köpenhamn och Oslo. — Med sin lysande
klara stämma och sin uppdrivna
teknik har S. visat sig väl kvalificerad
även för det s. k. koloraturfacket, men
riktigast kan hon dock karakteriseras
som lyrisk sopran, detta så mycket
hellre som hennes genommusikaliska
föredrag inte har något med själlös
virtuositet att göra. Det finns en
utpräglat artistisk medvetenhet, en
osviklig självkontroll i hennes sätt
att tolka ett operaparti men absolut
ingenting av ytlig beräkning.
Röstklangens intensitet och uttryckets
mjuka skiftningar övertyga om att
lion är personligen med i vad hon
sjunger och spelar, och genom att hon
utom musikalisk intelligens och
lyriskt valörsinne även har dramatisk
talang och stilkänsla, framträder hon
alltid som en levande människa på
scenen, i såväl komedier som tragiska
operor, i mindre roller likaväl som i
större. — S. erhöll 1941 Litteris et
artibus och utnämndes 1943 till
hovsångerska. — Ogift. — Litt.: K.
Root-zén, "H. S." (i Musikvärlden,2,1945).

K. R—n.

Schürer von Waldheim, Ernst
Vilhelm Maximilian (Max),
arméofficer, skriftställare, f. 6 maj 1872
på Mellingeholm, Frötuna skn, Stock-

holms län, † 2S dec. 1948 i Stockholm.
Föräldrar: godsägaren Johan Vilhelm
S. och Anna Karolina östrand. ■— S.
avlade mogenhetsex. 1891 och blev fil.
kand. i Uppsala 1895. S. å. blev han
intendentsaspirant och utnämndes
1898 till intendent i
Intendenturkå-ren. Han var reg.-intendent vid
Västerbottens reg. 1899—1904 och vid
Skånska husarreg. 1904—17 samt
intendent vid Garnisonssjukhuset i
Stockholm 1917—19 och vid Arméns
intendenturförråd i Karlsborg
1919—-20. Ären 1920—30 var han
Intenden-turkårens bibliotekarie. S.
utnämndes 1927 till major i armén och
inträdde 1930 i Intendenturkårens
reserv. •—- S. nedlade ett stort arbete
inom djurskyddet; han var v. ordf. i
Hälsingborgs djurskyddsfören. 1905
—10 och ordf. där 1911—17, och i
De sv. djurskyddsfören:nas
central-förb. (från 1939 Sveriges
djurskydds-förenars riksförb.) var han styr.-led.
från 1918 till sin död (andre v. ordf.
1938—39, 1941—42 och från 1945)
samt sekr. och byråföreståndare 1934
—45. Han har bl. a. utgivit "Prins
Maximilian Emanuel av
Württem-berg" (1913) och "Skånska
kavalleriregementet 1658—1928" (1928). S.,
som var en intresserad Karl
XH-for-skare, överlämnade 1945 över tvåtusen
skrifter ur sin Karl XH-samling till
Uppsala univ.-bibl. — Gift 1910 med
Ruth Anna Grönwall. A. Åg.

Schütte, Henning, biskop, se
Skyttenhielm.

Schütz, Adam, ämbetsman,
politiker, se Fredenstierna, bd 2 s. 589.

Schütz, Gunnar, väg- och
vattenbyggare, industriman, f. 7 sept. 1883
i Arboga. Föräldrar: metodistpastorn
August Wilhelm Erie S. och Hilma,
Josefina Charlotta Jerling. — S.
avlade mogenhetsex. i Gävle 1905 och
utexaminerades från Tekn. högskolan
1910. Han var bitr. och posthavande
ingenjör vid Göteborgs hamnstyr.

Gunnar Schütz.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free