- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
601

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schütz, Gunnar - Schütz, Henrik - Schützer, Schützercrantz, släkt - 1. Schützer, Salomon - 2. Schützercrantz, Herman - 3. Schützercrantz, Adolf Ulrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schütz

601

Schutzercrantz

1908—11, praktiserade i Belgien och
Tyskland 1912 samt var posthavande
ingenjör vid Statens
fiskehamnsbygg-nad 1913—16, arbetschef vid Väg- och
vattenbyggnadsstyr:s hamnavd. 1916
-—24 och byggnadschef för
Trelleborgs stads hamnutvidgningsarbeten
1924—28. Sistn. är började S. egen
verksamhet som konsulterande
ingenjör och innehavare av
byggnadsentreprenörfirman Hamnbyggnadsbyrån i
Stockholm. Sedan företagets
omvandling till ab. 1930 är S. bolagets verkst.
dir. och styr.-ordf. Han blev löjtnant
i Väg- oeh vattenbyggnadskåren 1917,
kapten 1924 och major 1940. — S. har
utarbetat hamnplaner och
utbyggnadsförslag för Trelleborg, Ystad,
Varberg, Mariestad, Lidköping,
Hudiksvall, Piteå och Luleå och för olika
finska, östbaltiska och persiska
hamnar samt utfört kajbyggnader,
hamnbyggnader, broar och
industribyggnader för ett flertal sv. städer ocli
industriföretag. Han har utgett flera
fackskrifter. — Gift 1916 med
Margareta Eleonore Andersson. G. M—e.

Schütz, Henrik, teolog,
biblioteksman, grälmakare, döpt 18 nov.
1647 i Stockholm, † 2 sept. 1693 i
Uppsala. Föräldrar: grosshandlaren
Hans Ludvig S. och Anna Döpken. —
S. inskrevs som student vid Uppsala
univ. 1656 och blev magister där 1672.
Han reste sedan utomlands och
uppehöll sig särskilt i Tübingen, där han
blev teol. lic. 1677 och erbjöds en e. o.
teologisk professur. Han återkom 1678
till hemlandet och blev följ. år e. o.
teol. prof. i Uppsala och kyrkoherde i
Gamla Uppsala, sedan han s. å. blivit
prästvigd. Han utnämndes 1681 till
ord. teol. prof. och följ. år till
univ.-bibliotekarie i Uppsala med
förbigående av mer förtjänta aspiranter. S.
var rector magnificus där 1684 samt
blev andre teol. prof. 1687 och förste
teol. prof. och domprost 1692. Han
utnämndes till teol. dr 1693 men erhöll
fore promotionen samma värdighet
från univ. i Tübingen. År 1686
bevistade han riksdagen. — S. är känd som
den grälsjukaste och mest härsklystna
gestalten i Uppsala univ:s historia.
Han var svåger med hovkanslern J.
Bergenhielm och hölls därför om
ryggen av hovet oeh konungen trots
kanslern M. G. De la Gardies förtvivlade
klagomål över hans uppförande.
Under sin bibliotekarietid låg han i
oupphörlig fejd med sina
professorskolleger. S. hade dock vissa
förtjänster; han införde bättre ordning,
gjorde slut på långlånen och skaffade en
del pengar för inköp av böcker. Han
var emellertid obetydlig som
vetenskapsman, småsinnad i sin kritik och
liade en obetvinglig lust att
trakassera folk; bl. a. var han den ledande

själen i teologernas strid med prof.
J. Billberg om den cartesianska
filosofin. Hans död kändes som en lättnad
för alla, som han legat i strid med.
— Gift 1) 1681 med Maria Lilliemark,
† 1683; 2) 16S4 med Maria Mackeij.
—■ Litt.: C. Annerstedt, "Upsala
univ:s historia" (2: 1—2, 1908—09).

T.M.

Schützer, Schutzercrantz,
släkt, vars äldste kände stamfar Carl
S. var överste i österrikisk tjänst och
levde under 1600-talets förra hälft.
Hans sonson var överdir. Salomon S.
(S. 1). Dennes son, läkaren Herman S.
(S. 2), adlades 1769 med namnet
Schutzercrantz och blev far till
kon-teramiralen Johan Herman
Schutzercrantz (f. 1762, † 1821). Bland dennes
barn märkas a) bankokommissarien
Gustaf Vilhelm Schützercrantz (f.
1800, † 1861), far till kassören i
Stockholms stads drätselnämnd Johan
Vilhelm Schützercrantz (f. 1836, † 1913),
med vilken ätten utslocknade, samt
b) konstnären, majoren Adolf Ulrik
Schützercrantz (S. 3). — En yngre
son till S. 2, majoren vid Åbo läns
reg. Carl Gustaf Schützercrantz (f.
1769, † 1850), immatrikulerades 181S
på Riddarhuset i Finland och slöt
själv sin ätt.

1. Schützer, Salomon, läkare,
kirurg, f. 1676 i Danzig, † 27 juni
1760 i Stockholm. Son till
kommendanten på Boltsenburg,
överstelöjtnanten Salomon S. — S. lärde kirurgi
i Danzig och var 1701 "ålt-gesäll"
i Stockholm men reste ånyo
utomlands för fortsatta studier bl. a. i
anatomi. Han återkom 1704 och blev
1711 generalstabskirurg vid
Stenbocks armé. År 1715 köpte han en
avliden stadsfältskärs privilegier,
examinerades av barberareämbetet ocli
blev led. av detta samt inom kort
operator anatomiæ i Stockholm. Han
blev 1727 stadskirurg där, 1728
fältskär vid Allm. barnhuset, 1741 preses
och överdir. i Kirurgiska societeten
samt 1745 led. av
Sundhetskommis-sionen. Han "nitälskade mycket för
vetenskapen, och bidrog på ett
utmärkt sätt till kirurgiens uppkomst
i Sverige" (Sacklén). — Gift 1709
med Christina Margaretha
Heidenreich. P. H. T.

2. Schützercrantz, Herman,
fore adlandet Schützer, läkare, kirurg,
f. 24 dec. 1713 i Stockholm, † 3 aug.
1802 därstädes. Son till S. 1. — S. blev
student i Uppsala 1732, återvände
redan 1734 till Stockholm för att lära
kirurgi under fadern och fick 1735
magistratens fullmakt som dennes
medhjälpare och v. stadsfältskär.
Åren 1738—42 reste han som
stipendiat till Tyskland, Paris, London och
Holland, där lian studerade lios flera

Herman Schützercrantz. Teckning av A. U.

Berndes.

namnkunniga kirurger. Efter sin
återkomst till hemlandet undergick lian
1742 mästerfältskärsförhöret och blev
s. å. regementsfältskär vid Livgardet;
han blev livkirurg hos Fredrik I 1743
och hos tronföljaren Adolf Fredrik
1744 samt led. av Kirurgiska
societeten s. å. För sitt biträde vid Lovisa
Ulrikas förlossningar 1746, 1748,
1750 ocli 1753 belönades lian rikligen:
med en större kontant "äreskänk"
1748, med assessors namn och
värdighet 1750 samt med arkiaters
fullmakt 1753; 1762 erhöll han genom
ständerna en årspension. Han blev
1757 led. av Sundhetskommissionen
samt var 1758—67 faderns
efterträdare som preses och överdir. i
Kirurgiska societeten och 1759—62,
likaledes efter fadern, stadsfältskär i
Stockholm. Han blev 1766 kronprins
Gustavs livmedikus och 1768 med.
heders-dr i Lund samt adlades 1769. År 1793
erhöll han av hertig Karl en
livstidspension. Han blev 1749 led. av Vet.
akad. och var dess preses 1755 och
1777. — S. bidrog verksamt till
höjandet av kirurgernas fackkunskaper
både genom förbättring av
undervisningen oeh genom utgivande av ett
stort antal dels egna, dels översatta
skrifter i kirurgi och
förlossningskonst. Bland hans övriga skrifter
märkas "Swenska konungars
olyks-öden, kropsskador, sinnes- och
krops-stälning, siukdom, död, balsamering
och begrafning" (1775) och "Några
sundhets-reglor för dem, som åstunda
god helsa och hög ålder" (1794). över
S. präglade kirurgie studiosi till
erkänsla en jetong 1760. — Gift 1757
med Petronella Psilanderhielm. —
Litt.: A. J. Hagström(er),
"Åminnelse-tal... öfver... H. S." (1809).

P. H. T.

3. Schützercrantz, Adolf
Ul-r i k, arméofficer, målare, tecknare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free