- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
605

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schönherr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schönherr

605

von Schönleben

liet. Han föreslog en säkerhetsakt, som
fixerade statsmaktens
verksamhetsområde ocli garanterade medborgarens
rättigheter. På riksdagen 1771—72
ivrade han för "compositionen", den
politik, som åsyftade en medling mellan
hattar och mössor. Först när denna
plan definitivt misslyckades
senhösten 1771, blev S. övertygad anhängare
av den kungliga politiken. Han
hälsade 1772 års statskupp ocli
regeringsform med största tillfredsställelse,
fastän han ej hade några illusioner
om stämningen i landet. För att
bekämpa partiandan och liätsklieten
mot Gustav III började lian nu
författa sitt största verk "Historiska
bref om det svenska regeringssättet".
Den propagandistiska första delen
finns endast i defekt handskrift (i
Gävle gymnasiebibi.). De senare
delarna bestå av en sedan 1760-talet
planerad historik över det sv.
statsskicket från äldsta tider till 1718. Gustav
III:s tvekan och hans rådgivares
motvilja försvårade detta avsnitts
utgivande; fullständigt utkom det först
1849—51 (3 bd). — S. började efter
1772 dra sig tillbaka från politiken.
Han deltog i 1778 års riksdag, där han
spelade en viss roll i lagutskottet,
men vägrade att bevista de stormiga
riksdagarna 1786 och 1789. Han
ogillade både konungens
brännvinspolitik, som han fann socialt orättvis och
politiskt farlig, och hans äventyrliga
utrikespolitik. Med ännu större
motvilja såg han dock oppositionens
angrepp på konungen och dess planer på
ett förnyat riksdags- och partivälde.
I sin avskildhet på sin egendom
Åsberg var han i livlig kontakt, med
ledande politiker, som lian benäget gav
upplysningar ocli råd. Åren 1789—92
ökades hans politiska aktivitet. Han
torde ha spelat en viss roll vid
slutredigeringen av förenings- och
säkerhetsakten, som han ansåg vara en
nödvändig ehuru beklaglig lösning av den
politiska krisen. Sin lojala men
självständiga hållning visade han även på
riksdagen 1792. Gustav III:s mord
och en svår sjukdom våren 1792
nedsatte S:s krafter och levnadsmod.
Trots detta förde han en omfångsrik
brevväxling med bl. a. Gjörwell (K.
bibi.), N. Ph. Gyldenstolpe
(Riksarkivet), J. H. Lidén (Uppsala univ.-bibl.)
och .T. Tengström (Helsingfors
univ.-bibl.). Ännu grundlagstiftningen 1809
intresserade han sig för och sökte
påverka. Hans självbiografi bevaras i K.
bibi. — S:s författarskap består dels
av politiska och nationalekonomiska
skrifter, dels av smärre filosofiska
och historiska studier, huvudsakligen
publicerade i Gjörwells tidskrifter och
i handlingar utg. av Vet. akad., Vitt.
akad. och Vet. o. vitt. samli., av vilka

samfund S. var nitisk medl., dels
slutligen av hans ovannämnda
"Historiska bref". De sistn. tillhöra den sv.
historieskrivningens yppersta verk
under 1700-talet, utmärkta genom
klar stil, gediget kunnande och en
erfaren och fördomsfri politikers
realistiska grepp på problemen. Stor
beläsenhet och ett för upplysningstiden
ovanligt utvecklat historiskt sinne
utmärka även hans smärre uppsatser.
— Gift 1762 med Elisabeth Margareta
Hierta. G. K.

Schönherr, Carl Johan,
entomolog, f. 10 juni 1772 i Stockholm, †
28 mars 1848 på Sparresäter i
Ler-dala skn, Skarab. län. Föräldrar:
sidenfabrikören Christian S. och
Lovisa Christina Herrman. — S.
övertog 1791 sin faders sidenfabrik,
valdes 1802 till en av
sidenfabrikssocie-tetens deputerade ocli fick 1812 kom-

Carl Johan Schönherr. Litografi.

merseråds titel. S. å. bosatte han sig
på sin egendom Sparresäter. Han
deltog som led. av borgarståndet i 1S09
—10 års riksdag. — S. började som
tolvåring samla insekter och fick i
Leonard Gyllenhaal och Conrad
Quensel goda handledare. Under studium
främst av skalbaggarna kom han till
insikt om den oreda, som rådde betr.
namngivningen inom
insektsystematiken, och för att bringa ordning i
nomenklaturen utgav lian "Synonymia
insectorum" (1—3 jämte bihang, 1806
—17); detta utomordentliga arbete
innehåller noggranna systematiska
beskrivningar och diagnoser. S:s största
entomologiska arbete, "Genera et
spe-cies Curculionidum" (1—16, 1833—
45), utgör frukten av trettio års
studier av vivlarnas stora familj bland
skalbaggarna och innehåller över
sjutusen artbeskrivningar. Sina
insekt-samlingar, i vissa grenar de rikaste
och bäst bestämda i Europa, skänkte
han till Riksmus., där de med över

femtiotvåtusen ex. räknas till
entomologiska avd:s värdefullaste. S. utgav
även ett flertal skrifter i ekonomiska
och andra spörsmål, ss. "Om
mais-odling" (1827). Han invaldes i Vet.
akad. 1809 och i Lantbruksakad. 1828
samt tillhörde även flera utländska
vetenskapliga samfund. — Gift 1)
1795 med Helena Katarina Ferelius,
† 1808; 2) 1810 med Benedicta
Charlotta Billberg. ■— Litt.: biografi i Vet.
akad:s liandl. 184S. B. T—d.

Schönleben, J o h an Benedikt
von, fore adlandet Schönleben,
friherre, arméofficer, ämbetsman, f. 30
okt. 1613 i staden Bautzen i
Ober-Lausitz, Sachsen, begravd 28 jan.
1706 i Göteborg. Föräldrar:
löjtnanten i österrikisk tjänst Tobias S.
och Anna Richter. — S. trädde 1631
som ryttare i sv. tjänst, deltog i de
flesta av trettioåriga krigets större
fältslag ocli avancerade 1645 till
major under fältmarskalken Arvid
Wittenbergs kommando. Under Ivarl X
Gustavs polska krig tjänstgjorde lian
1655 som konungens generaladjutant
och blev 1656 överste för ett
nyupp-satt värvat kavallerireg. Han deltog
med detta 1657 i det danska fälttåget,
förlades därefter i Pommern men
återvände 1658 till Danmark ocli blev
följ. år danskarnas fånge i slaget vid
Nyborg. S., som efter kriget bosatte
sig i Skåne, adlades 1664. Han deltog
med utmärkelse i Karl XI :s krig,
utnämndes 1676 till generalmajor av
kavalleriet och anförde andra träffen
av vänstra flygeln i slaget vid Lund
s. å. Han tillfångatogs 1677 i slaget
vid Landskrona men utväxlades och
var med i de följ. årens fälttåg. —
S., som var svåger till
generalguvernören i Skåne, Rutger von Ascheberg,
vikarierade för honom 1682—83 och
blev på hans rekommendation 1682
landshövding i Göteborg och Bohus-

Johan Benedikt von Schönleben. Målning
(detalj) av D. K. Ehrenstrahl (Karlbergs slott).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free