- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
608

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schönherr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Scott

608

Seashore

George Scott.
Samtida gravyr.

åriga verksamhet i Stockholm blev
både för honom själv och för Sveriges
religiösa liv en högflodstid, då
fruktbara impulser gåvos till den
utveckling av väckelserörelserna, som skulle
följa. Hans ursprungliga uppgift var
att på tillskyndan av den metodistiskt
sinnade Samuel Owen (bd 5 s. 674)
efterträda J. R. Stephens som
själasörjare för en liten grupp landsmän
bland dennes fabriksarbetare. S. hade
emellertid ringa framgång på detta
arbetsfält, men i stället fick ban snart
tillfälle till livlig verksamhet bland
bildade svenskar, till stor del genom
att engelske ministern i Stockholm,
lörd Bloomfield, bistod honom ocli gav
honom ställning som
legationspredikant. När S. 1S31 även började
predika på sv. språket och med sin
känslobetonade väckelseförkunnelse
mötte ett djupt andligt behov hos de
breda lagren, vilka till trängsel fvllde
det förhyrda kapellet vid Stora
Trädgårdsgatan. fann han också tiden
mogen att under nästan alla veckodagar
anordna konventiklar efter mönster
av metodistiska s. k. klassmöten. Även
om S. i början sannolikt var inriktad

på att propagera för metodismen
enligt sina uppdragsgivares önskan,
drevs han efter hand att åsidosätta
alla sekteristiska hänsyn och
osjälviskt verka för uppryckning och
förnyelse av det andliga livet i Sverige
inom den lutherska folkkyrkans ram.
Evangelisationsarbetet var för S.
alltid det primära, och han ådagalade
en storartad förmåga att samordna
detta med tidens ideella och religiösa
rörelser av anglo-amerikanskt
ursprung, vilkas verksamhetsformer han
i mindre skala praktiserat i
hemlandet och nu sökte omsätta på sv. mark.
S. var visserligen icke den egentlige
initiativtagaren till att dessa
rörelser introducerades i Sverige, men ban
framstod snart som den drivande
kraften bakom företagen, då hans
ungdomliga entusiasm och praktiska
handlag övervunno de övrigas
betänkligheter. Ett betydelsefullt och
bestående resultat av lians strävanden var
bildandet av Sv. missionssällskapet
1835 och Sv. nykterhetssällskapet
1S37. Genom att samtidigt starta
tidningar (Budbäraren 1832,
Missions-Tidn. 1S34, Pietisten 1S42) gav S.

ökad fart åt spridningen av idéerna.
S. blev känd landet runt och kom
under resor och på konferenser i
kontakt med de livaktiga
väckelserörelserna ute i bygderna. S:s pastorala
verksamhet i Stockholm vann mäktigt
gensvar hos dessa läsarkretsar, och
med bistånd av män ur deras led, ss.
C. O. Rosenius och A. Wiberg, kunde
ett inre missionsarbete påbörjas,
vilket under de följ. decennierna växte
sig allt starkare. Under resor till
England 1837 och Förenta staterna 1841
lyckades S. få penningunderstöd för
verksamhetens olika grenar, ss.
bibel-och traktatspridning,
predikantutbildning, tidningsföretag och kyrkobygge
(Engelska kyrkan i Stockholm, nuv.
Betlehemskyrkan). S. gjorde även
ansatser att starta en söndagsskola 1834
oeh en småbarnsskola 1836. •—- Mot
S:s växande inflytande ocli
framgångar reste såväl det
kyrkligt-kon-fessionalistiska prästerskapet i
Stockholm som den politiskt-liberala
oppositionen front. Efter att förgäves ha
sökt på laglig väg bringa S. på fall
lyckades man genom en hänsynslös
presskampanj hetsa upp folket, så att
S. mitt under gudstjänst
palmsöndagen 1S42 hotades till livet, varför han
kände sig tvungen att kort därefter
lämna landet. Även i fortsättningen
följde dock S. med uppmärksamhet de
religiösa företeelserna i Sverige och
skrev artiklar i tidskr. Evangelical
Christendom därom. Han befrämjade
även söndagsskoltankens realiserande
genom P. Palmqvist. Vid ett besök i
Sverige 1859, då frukterna av S:s
arbete sedan länge voro tydliga och
den närmaste anledningen till
stridigheterna var bortglömd, vann han full
upprättelse. — Gift 1) 1824 med
Elisabeth Masson, † 1828; 2) 1833
med Janet Kelley. — Litt.: G. Westin,
"G. S." (1, 1929; 2, 1928); E.
Newman, "Gemenskaps- och
frihetssträvanden i sv. fromhetsliv 1S09—1855"
(1939). G.W.

Seashore, Carl Emil, psykolog,
f. 28 jan. 1866 i Mörlunda skn,
Kalmar län. † 16 okt. 1949 i Lewiston,
Idaho, Förenta staterna. Föräldrar:
lantbrukaren Carl Gustaf Sjöstrand
och Emelie Charlotta Svensdotter.
Kusin till Martin Sjöstrand (bd 7).
— S:s familj utvandrade 1869 till
Iowa, Förenta staterna. Hans
tidigare skolgång blev mycket
fragmentarisk men utfylldes genom
undervisning i hemmet. Efter sex års studier
vid Gustavus Adolphus College blev
ban 1891 Bachelor of Arts ocli fortsatte
därefter vid Yale University, där han
för första gången kom i kontakt med
den experimentella psykologin; 1895
blev han Doctor of Philosophy, och de
två följ. åren var han assistent vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free