- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
614

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sefström, Nils Gabriel - 2. Sefström, Anders Gustaf - Sefve, se även Säve - Sefve, Ivar - Segebaden, von, ätt - Segebaden, Carl Otto von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sefström

614

von Segebaden

servativa artiklar i tidn. Sv. Minerva.
— Gift 1827 med Emelie
Nordenström. — Litt.: biografi i Vet. akad:s
handl. 1845. E. Y.

2. Sefström, Anders Gustaf,
präst, f. 20 maj 1790 i Ilsbo skn,
Hälsingland, † 5 febr. 1S61 i Ljusdal.
Bror till S. 1. — S. inskrevs som
student vid Uppsala univ. ISOS,
prästvigdes 1813 och blev, efter att ha
innehaft olika prästerliga förordnanden i
ärkestiftet, 1822 komminister i Rogsta
och Ilsbo, 1831 i Norrbo av Bjuråkers
pastorat och 1850 i Ljusdal. -— S. var
under 1830- och 1840-talen en av
förgrundsgestalterna i s. Norrlands
religiösa liv, och hans inflytande sträckte
sig vida omkring. Hans verksamhet
fick sin karaktär främst av
ungdomsintrycken från liälsingeläseriet
samt av de personliga förbindelserna
med metodisten George Scott fr. o. m.
1836. Missions- och
nykterhetssträvandena, stimulerade av Scott, fingo i
S. en kraftfull och nitisk
förespråkare. Så bildades genom dennes
initiativ 1836 i Bjuråker den första s. k.
biträdesmissionsföreningen på landet.
Om det förtroende, som de ledande
missionskretsarna i Stockholm hyste
till S., vittnar hans uppdrag att
inspektera Sv. missionssällskapets
skolor i Lappmarken. Den grundliga
inspektionen (1840) ledde till att nya
skolor upprättades och nya lärare
anställdes. — År 1838 bildades genom
S:s tillskyndan en nykterhetsfören.
i hans förs. Som talare vid
nykterhetsmöten gjorde han en uppmärksammad
insats. Förbindelserna med Scott, med
läseri, missionsarbete och
nykterhetsrörelse gjorde emellertid, att S.
betraktades med misstro i många
kretsar. Som predikant företrädde S. från
slutet av 1830-talet en klart
evangelisk fromhetstyp. Hans religiösa
utveckling belyses främst i hans
skrifter "Sång till ungdomen" (1837) och
"Predikan öfwer ewangelium på
adertonde söndagen efter trefaldighet. . .
184S" (1850). I "Några blad till
historien om läsarne, serdeles de inom
Helsingland vistande" (1841) har han
lämnat bidrag till belysning av
1800-talets väckelse. Om S:s ståndpunkt i
nykterhetsfrågan vittnar
"Nykterhetstal, liållne vid årsmöten i
Sundsvall och Gefle" (1841). — Gift 1820
med Ulrika Margareta Aspholm. —■
Litt.: G. Westin, "George Scott och
hans verksamhet i Sverige" (1—2,
1929); B. Sundkler, "Sv.
missionssällskapet 1835—1876" (1937). H. G—dh.

Sefve, se även Säve.

Sefve, Sven Ivar, zoolog,
skolman, politiker, f. 22 nov. 1SS6 i
Norrköping. Föräldrar: folkskolläraren
Vilhelm Svensson och Hedvig
Karolina Petersson. —■ S. avlade mogen-

ivar Sefve.

lietsex. i Norrköping 1905 och blev i
Uppsala fil. kand. 1908 och fil. lic.
1910. Han företog 1910—11 en
forskningsresa till Sydamerika och blev
fil. dr 1912 på avh. "Die fossilen
Pferde Südamerikas", varefter han
var docent i zoologi i Uppsala 1912—
14. Han var lektor i biologi och kemi
vid Högre allm. läroverket i Falun
1914—28 och är lektor i biologi vid
Högre allm. läroverket i Uppsala
sedan 1928. Ären 19 IS—28 var han tf.
lektor vid läroverket i Falun; sedan
1928 är han rektor vid Vasa högre
allm. läroverk i Göteborg. Under sin
falutid var S. kommunalpolitiskt
verksam, bl. a. som led. av
stadsfullmäktige och ordf. i drätselkammaren.
Även i Göteborg liar lian anlitats i
det kommunala arbetet som led. av
folkskolestyr. m. m. S., som är
liöger-man, liar tagit ledande del i det lokala
partiorganisatoriska arbetet bl. a. som
ordf. i Göteborgs högerförb. 1946—48.
Han var 1934—36 och 1941—4S led.
av Andra K. Som politiker är S.
saklig och moderat. Han liar utnyttjats
för olika sakkunniguppdrag, bl. a. som
led. av 1944 års nykterhetskommitté,
av parlamentariska
undersökningskommissionen ang. flyktingärenden
och säkerhetstjänst 1946—47 och av
expertrådet inom 1946 års
skolkommission. S. har även varit verksam
inom folkbildningsrörelsen och utgivit
flera populärvetenskapliga arbeten ss.
"Bolivianska strövtåg" (1923),
"Utdöda djur" (1924),
"Utvecklingsläran" (1926), "Sydamerika" (1927),
"Liv och materia" (1—3, 1929—31)
och "Människan och hennes
föregångare" (1944). Som skolboksförf. inom
det biologiska området är lian en av
Sveriges främsta. — Gift 1914 med
Signe Ester Maria Hagman. O. N.

Segebaden, von, ätt, troligen på
1300-talet inflyttad till Rügen från
Mecklenburg. Ättens äldste med sä-

kerhet kände stamfar Olof von S-,
som nämnes 1447—81, ägde flera
gods i Pommern. En ättling i åttonde
led till honom, Henrik Gutzloff von
S. (f. 1690, † 1745), flyttade till
Sverige och var slutligen major vid
Ostgöta kavallerireg.; lian
naturalisera-des 1731 som sv. adelsman. Hans
äldste son, landshövdingen och
generallöjtnanten Carl Otto von S. (se
nedan), upphöjdes 1771 i friherrligt
stånd; med honom utdog den adliga
och friherrliga ätten von S. 1795. Till
en ointroducerad gren av ätten,
härstammande från en syssling till
ovannämnde Henrik Gutzloff von S., hörde
godsägaren Anders Gustaf Ludvig von
S. till Fjälldalen i Halland (f. 1860,
† 1921). Dennes äldste son är vägdir.
i Hall. län, civilingenjören Bror
Ragnar Bogislaus von S. (f. 1891).
Syssling till denne är ingenjören Rolf
Gustaf LTgo von S. (f. 1891), som sedan
1918 tills, med en bror innehar och
driver Sv. slöjdfabriken i Säter; lian
har konstruerat en pulka eller släpa
(armébårsläpan), som fick stor och
betydelsefull användning bl. a. under
finska vinterkriget 1939—40. — Litt.:
E. Sundberg, "Ätten von S:s krönika"
(1936).

Segebaden, Carl Otto von,
friherre, arméofficer, ämbetsman, f.
29 jan. 1718 på Sonstorp, Hällestads
skn, östergötl. län, † 3 mars 1795 på
Frötuna, Götlunda skn, Örebro Hin.
Föräldrar: majoren Henrik Gutzloff
von S. och Eva Christina
Palmstierna. — S. blev 1732 volontär vid
Ostgöta kavallerireg. men erhöll därefter
sin utbildning vid artilleriet, där han
1740 avancerade till sergeant; följ. år
utnämndes han till löjtnant vid
Ha-miltonska reg. Under österrikiska
tronföljdskriget trädde S. i fransk
tjänst, blev 1745 kapten vid reg. Royal
Suédois samt deltog i 1747—48 års
fälttåg i Flandern och belägringen av
Maastricht. Han utnämndes 1749 till
överste i franska armén men
återvände s. å. till Sverige och blev 1758
major vid Närke-Värmlands reg., 1760
överste i armén och tre år senare
överste för Jämtlands dragonreg. År
1765 utnämndes S. till landshövding
på Gotland och 1770 till
överkommendant där. Han blev s. å. generalmajor,
upphöjdes 1771 i friherrligt stånd ocli
utnämndes 1775 till generallöjtnant.
Han erhöll avsked från sina tjänster
på Gotland 1787. — Som
landshövding på Gotland gjorde S. en
betydande insats för upphjälpandet av
öns näringsliv. Trots kraftigt
motstånd förmådde han allmogen att
förbättra gamla och anlägga nya
landsvägar, sökte upphjälpa jordbruket och
genomdrev storskiftet i länets s. del.
Han förbättrade skogsvården, upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free