- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
616

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segerdahl, Gustaf - Segerstedt, släkt - 1. Segerstedt, Albrecht Julius - 2. Segerstedt, Albrekt - 3. Segerstedt, Torgny

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Segersteen

616

Segerstråle

med Anna Catharina Billberg. —
Litt.: biografi av H. Samzelius i
Tid-skr. för skogshushållning 1897. S. L.

Segerstedt, släkt från
Södermanland. Äldste kände stamfadern Bengt,
som levde vid mitten av 1600-talet,
var sannolikt torpare i Ängstugan i
Stigtomta skn. Hans son Anders
Bengtsson, som dels nämnes torpare,
dels skomakare, blev far till prosten
i Trosa och Vagnhärad Johannes S.
(f. 1714, † 1778), som i unga år först
kallade sig Engman, därefter S.
Dennes söner, prosten i Vists skn,
öster-götl. län, Nils S. (f. 1755, † 1808),
kronolänsmannen i Åkers härad Johan S.
(f. 1758, † 1801) oeh läkaren och
prosten Albrecht Julius S. (S. 1), blevo
stamfäder för släktens tre
huvudgrenar. — Till den s. k. Åkersgrenen
hörde Johan S:s sonsons son, biologen,
rektorn vid Västerviks läroverk Per
Simeon Julius S. (f. 1866, † 1931).
Till den yngsta eller Strängnäsgrenen
hörde en sonson till S. 1,
skolförestån-daren och förf. Albrekt S. (S. 2).
Dennes yngste son, chefred., prof. Torgny
S. (S. 3), blev far till prof. Torgnv
T:son S. (S. 4).

1. Segerstedt, Albrecht
Julius, läkare, präst, skriftställare, f.
22 juni 1763 i Lista skn, Södermani.
län, † 12 sept. IS 15 i Lerbo skn, samma
län. Föräldrar: prosten Johannes S.
oeh Maria Christina Kumblin. —
S. genomgick Nyköpings skola och
Strängnäs gymnasium samt blev 1779
student i Uppsala. Där studerade
han till att börja med matematik och
blev fil. magister 1785 men slog sig
sedan på medicinska studier ocli
promoverades till med. dr 1788. Han
tjänstgjorde sedan som läkare på
olika håll, tills han 1795 utnämndes
till lektor i naturalhistoria och
medicin vid gymnasiet i Strängnäs. År
1809 lät han prästviga sig, och följ. år

Albrecht Julius Segerstedt. Målning av G. A.
Engman 1834 (Biblioteket, Strängnäs).

utnämndes han till kyrkoherde och
prost i Lerbo förs. i Södermanland,
vilken befattning han 1812 tillträdde.
Strax fore sin död 1815 blev han
kyrkoherde i Västra Vingåkers pastorat.
— S. invaldes 1813 i Sv.
läkaresällskapet och 1814 i Södermani. läns
hushållningssällskap. Han bevistade
riksdagen 1815 och var då led. av
besvärs-och ekonomiutskottet. Under sin
lektorstid i Strängnäs arrenderade ban
gymnasietryckeriet och utgav
därifrån en lång rad skrifter, av vilka
lian själv författade eller översatte
åtskilliga. Som skriftställare var han
en stor mångfrestare; bland de
ämnen han behandlade märkas medicin,
brännvinsbränning och kyrkliga
frågor. På anmodan av Collegium
medi-cum utgav han bd 14 och 15 av tidskr.
Läkaren och Naturforskaren (1S05—
07). — Gift 1790 med Gustafva
Bergius. T. M.

2. Segerstedt, Albrekt Julius,
skolman, publicist, f. 19 febr. 1844 i
Nykyrka skn, Södermani. län, † 25
juni 1894 på lantstället Rosenbad
utanför Karlstad. Föräldrar:
komministern Carl (Calle) Anders S. och
Ul-rica Wilhelmina (Mina) Lingmark.
Sonson till S. 1. — S. avlade
mo-genhetsex. 1S65 i Nyköping och var
1866—6S elev vid Konstakad.
Redan 1S64—65 tjänstgjorde han som
vik. ritlärare vid läroverket i
Nyköping, och 1867—68 var han tf.
ritlärare vid Sv. slöjdfören:s skola
i Stockholm och vid Klara folkskola.
Han var från 1S68 till sin död
adjunkt i matematik och
naturvetenskap vid folkskoleseminariet i
Karlstad samt från 18S3 tf. lärare i
trädgårdsskötsel där. I början av
1870-talet upprättade han en privat
flickskola i staden och senare en teknisk
slöjdskola. —■ S. var en ovanligt
mångsidig man. Han var framstående
pedagog, utgav åtskilliga mycket
använda läroböcker för folkskolan ocli
redigerade 1S77—87 Weckoblad för
folkundervisningen, en av våra bästa
pedagogiska tidskr., där han
framträdde som talesman för reformer
inom undervisningsmetodiken och
särskilt intresserade sig för
slöjdundervisningen. Vidare utgav och
redigerade ban tidskr. Hemmet 1872—73
och barntidn. Linnea 1879—81; han
medarbetade flitigt i lokalpressen
samt redigerade 1879—SI
Wermlän-dingen och 1S89—91 Nya
Wermlands-Tidn. S. publicerade även ett flertal
skönlitterära arbeten, mest
folklivsskildringar och sagosamlingar, som
blevo mycket uppskattade. Hans
värdefullaste arbete på det sistn. området
är "Svenska folksagor och äfventyr"
(1884), som innehåller
originaluppteckningar av sagor, sägner och skrock

Albrekt Segerstedt.

från skilda landskap. — Gift 1) 1870
med Fredrika (Dioken) Sofia Bohman,
† 1884; 2) 1885 med Bilda Sofia
Augusta Schröderheim. T. M.

3. Segerstedt, Torgny Karl,
religionsforskare, publicist, f. 1 nov.
1876 i Karlstad, † 31 mars 1945 i
Göteborg. Son till S. 2 i hans första gifte.
— Efter mogenhetsex. i Karlstad
in-skrevs S. 1894 vid Lunds univ. och
avlade där 1901 teol. kand.-ex. samt
disputerade för docentur vid Uppsala
univ.. 1903 med avh. "Till frågan om
polyteismens uppkomst" (1903).
Dis-putationen blev stormig genom ett
orättfärdigt angrepp från en av
fakultetens ortodoxa medlemmar, som även
lyckades mot sakkunskapens klara
mening förhindra, att avh. godkändes
som specimen för docentur. S. kallades
emellertid av fakulteten i Lund till
docent i religionshistoria och var 1904
—13 förordnad att undervisa i
religionshistoria och religionsfilosofi där.
När Lunds univ. 1912 erhöll en
professur i dessa ämnen och S. kunde anses
som självskriven ur vetenskaplig
synpunkt, uppstod en hård strid. Från
ortodoxt håll hävdades, att S. icke
bekände den rena evangeliska läran, och
man stödde sig därvid på en mycket
uppmärksammad gillande recension i
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidn.
av Bengt Lidforss’ "Kristendomen och
vår tid", i vilken S. direkt uttalade,
att de positiva religionernas tid vore
förbi. Konflikten löstes genom att en
anonym donator skänkte medel för en
professur i allm. religionshistoria vid
Stockholms högskola, vilken S.
tillträdde 1913. Bakom detta
händelseförlopp låg en genomgripande religiös
utveckling hos S. Han hade börjat sin bana
som allvarligt troende kristen, stegvis
avlägsnat sig först från ortodoxin och
småningom från den positiva
kristendomen. Den dogmfria, filosofiskt
underbyggda men också väsentligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free