- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
617

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Segerstedt, Torgny - 4. Segerstedt, Torgny

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Segersteen 617 Segerstråle

kristet, inte minst genom
Kierke-gaard, influerade religion lian gjorde
till sin, framlade han i de båda
arbetena "Det religiösa
sanningsproblemet" (1912) och "Gammal och ny
religiositet" (1915), där han hävdade,
att religionen är en förnimmelse av
tillvarons värdefullhet, ett outrotligt
medvetande om att livets strider ocli
möda icke äro lönlösa att
genomkämpa. I Stockholm gjorde sig S.
hastigt gällande som föreläsare och
genom sina rent personliga egenskaper.
För tidskr. Forum, som började
utkomma i slutet av 1914 och var avsedd
att bli en samlingsplats för den hårt
trängda liberalismens anhängare,
utsågs S. till red. Han lyckades värva
ett antal distingerade skribenter, och
tidskr. blev framför allt genom hans
egna ledande artiklar, som visade
honom som en publicist av rang, en
betydande faktor i den samtida
idédebatten. S. var och förblev i första hand
idépolitikern. Han lade ut de liberala
frihetsidéerna i strid mot tidens grova
nationalism, men han visade också
ett starkt intresse för försvarsfrågan.
Redan efter två år erbjöds honom
chefskapet för Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidn.; han tillträdde denna
befattning den 1 juni 1917. Han fick
där genast en mycket självständig
ställning och blev snart en av tidn:s
ägare. Han kom också att göra en inom
sv. publicistik ganska ovanlig rent
personlig insats. Bl. a. införde han en
s. k. "tredje sida", som gav tidn. en
starkt kulturell prägel. S., som var
utomordentligt produktiv,
medarbetade dagligen med den halvt
kåserande "I dag"-artikeln, vari han skapade
rena små mästerverk genom sin
egenartade stilkonst med dess blandning
av djupt, ofta religiöst allvar,
hänsynslös personlig polemik, ibland nära
nog folklig, i varje fall dialektal
komik och humor, och till sist också
förfinad, känslig stämningskonst.
Dessa artiklar blevo länge ihågkomna
av en sällsynt trogen läsekrets. I sina
ledare tog S. ställning till
efterkrigstidens komplicerade problem. Han
gjorde det främst ur idépolitisk
synpunkt och hade påfallande liten
kontakt med det aktiva politiska
dags-arbetet, annat än i obönhörlig
personlig kritik av de ledande.
Besvikelsen över fredsarbetets resultat och
stormaktsförtrycket mot Tyskland,
vars parti han tog med kraft, över det
nva folkväldets oarter och över den
sv. inrikespolitikens småskurenliet,
inte minst i försvarspolitiken, samt
fruktan för det bolsjevikiska
Ryssland, allt detta gjorde honom
kritisk, enligt mångas mening negativ.
Men han försvarade sitt kyliga tvivel,
riktat inte minst mot socialismen, ss.

Torgny Segerstedt (3).

en regulator gentemot de av instinkt
framdrivna massorna, och lian
hävdade, att tvivlet kunde vila på en
djup och fast livstro.
Nationalsocialismens seger i Tyskland kallade fram
de positiva elementen i S:s natur.
Man kan ifrågasätta, om någon
samtida publicist med samma moraliska
och intellektuella överlägsenhet som
han förde kampen mot barbariet.
Under dessa år nådde hans stilkonst sin
fulländning i träffsäkerhet och
förmåga att tolka ögonblickets starkaste
känslor. Våldsamheten i hans anfall
skapade hastigt konflikter. De tyska
nationalsocialisterna upptäckte
genast sin fiende. När kriget utbrutit
kom S. även att stå som den främste
repr. för oppositionen mot vår
koalitionsregerings försiktiga
eftergiftspolitik gentemot Tyskland.
Handels-Tidn. belades ett betydande antal
gånger med kvarstad. S. svarade med
en oavbruten kampanj för
pressfriheten. S. blev en av världens mest
observerade antinazistiska publicister,
och hans ord fördes vidare, ofta

samma dag, genom den engelska
radion. För Norges motståndsrörelse
fick han en betydelse, som blev
uppenbar efter freden, då han framstod som en
folkhjälte. S. hör till den svenska
pu-blicistikens största personligheter,
jämförbar med Kellgren och Lars
Hierta. Hans tidningsartiklar finnas i
urval publicerade i böckerna
"Händelser ocli människor" (1926), "Ur
spalterna" (1933), "I dag" (1945) och
"Mänskligt" (1948). — Gift 1905 med
Augusta Wilhelmina Synnestvedt från
Norge. — Litt.: T. T:son Segerstedt
(S. 4), "Var S. diktatursvärmare?"

(1945); V. Moberg,
"Segerstedtstri-den" (s. å.); J. V. Johansson, "T. S."

(1946); Mia Leche-Löfgren, "Hård
tid" (s. å.); K. Benzow, "T. S. som
religionsforskare" (1948). B—ck.

4. Segerstedt, Torgny, filosof,
sociolog, f. 11 aug. 1908 i Mellerud,
Dalsland. Son till S. 3. — Efter
stu-dentex. i Göteborg 1927 blev S. fil.
kand. 1929, fil. lic. 1931 samt fil. dr
och docent i praktisk filosofi 1934, allt
i Lund. Han kallades 1938 till prof. i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free