- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
619

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sehlstedt

619

Seipel

Torsten Segerstråle.

innehades dä av ab. Vin- &
spritcentralen men förvärvades 1929 av ett
på S:s initiativ bildat lioldingbolag,
Grand Ilötels intressenter. Bolaget
inköpte 1930 sommarrestaurangen
Hasselbacken ocli 1932 Operakällaren,
bägge i Stockholm. Genom dessa
transaktioner blev "Grand
Hötel-koncer-nen" Nordens största privatföretag
inom restaurangfacket. S. kvarstod
som bolagets chef till 1942; under
hans ledning undergingo de nämnda
etablissemangen en kontinuerlig
modernisering. S. överhopades, spec.
under sina sista är, med
förtroendeuppdrag. Han var styr.-ordf. i
Sveriges centrala hotell- och
restaurant-förb. 1939—44, v. president i Allianee
Internationale de 1’Hotellerie 1939—
44 och styr.-ordf. i Nordiska
hotell-och restaurantförb. 1940—44. Han
var verkst. dir. i Utlandssvenskarnas
fören. och i Militärsällskapet i
Stockholm frän 1945. — Gift 1912 med
Jane Margit Lundström. G. M—e.

Sehlstedt, Elias, tulltjänsteman,
skald, f. 9 dec. 1808 i Härnösand, †
22 juni 1S74 i Stockholm. Föräldrar:
köpmannen Abraham S. ocli Märtha
Lisa Dahlström. — S. utgick från ett
ganska burget borgarhem och hade en
lycklig barndom, enligt vad han själv
uppger. Efter skolgång vid gymnasiet
i Härnösand blev lian student i
Uppsala 1S29; där bedrev ban juridiska
studier men sysslade även med
poetiska försök, av vilka en del
publicerades i den i Uppsala utgivna tidn.
Correspondenten. Efter faderns död
nödgades lian lämna Uppsala 1832 och
försörja sig som informator till 1836,
då lian inträdde i tullverket. S.
befordrades 1842 till tulluppsyningsman
vid Mems station i Östergötland samt
blev 1S47 reseinspektor, stationerad
vid Hornstull utanför Stockholm, och
1852 tullinspektor i Sandhamn i
Stockholms skärgård. År 1S68 bo-

satte ban sig på Djurgården i
Stockholm och erhöll följ. år avsked
med pension. — S. debuterade 1832
med samlingen "Norrlandsblommor",
som röjer tydlig påverkan av Anna
Maria Lenngren och C. F. Dahlgren.
Redan där möter man de humoristiska
visor, som skulle komma att utgöra
lians viktigaste produktion. Han utgav
vidare diktsamlingarna "Knäppar på
lyran" (1844) och "Småplock på vers"
(1850), och särskilt populär blev lian
genom sina poetiska kalendrar
"Fiskmåsen" (1853), "Fyrbåken" (1S54),
"Utkiken" (1857) och "Telegrafen"
(s. å.). S:s "Samlade sånger och
visor" utgavs i fem bd 1861—76 och
hans "Sånger och visor i urval" 1893
(urval och inledning av Carl Snoilsky
och förnämliga illustrationer av Carl
Larsson; 2:a uppl. 1914
oillustrerad). Mycket i S:s produktion är
numera onjutbart, ocli hans namn lever
främst genom ett antal muntra och
älskvärda visor, ss. "Norrlänningens
hemlängtan" och "Litet bo jag sätta
vill", vilka tidigt blevo tonsatta ocli
allmänt sjungna, samt några
realistiska typskildringar, bl. a.
"Sjömansvisa" och "Sockenskräddaren", vilka
även bäras upp av den muntra
melodin och det raska tempot. Under
sandhamnstiden framträdde S. som
skildrare av den stockholmska
skärgården, men hans natursinne var föga
nyansrikt och ganska trubbigt. Bäst
trivdes lian på utflykter med
matsäckskorgen i det gröna. En genre för
sig utgör S:s humoristiska
reseskildringar på blandad vers och prosa,
publicerade bl. a. i kalendern "Svea", som
på sin tid voro mycket uppskattade.
— Till hela sin livsinställning var S.
utpräglat småborgerlig, men ur hans
godmodiga förnöjsamhet skymtar

även fram något av en sund och
mogen mans kärva och nyktra
livsfilosofi. Han kände sin begränsning och
mötte besvärligheterna med humor.
S:s lyrik har på grund av sin folkliga
karaktär och sin sångbarhet blivit
mycket spridd i de bredare folklagren
och har därigenom kunnat utöva ett
visst inflytande ännu på 1900-talet,
bl. a. på Birger Sjöbergs dikter med
småborgerligt idylliska motiv. — En
minnesvård över S. med en medaljong
av F. Kjellberg restes 1875 på
Stockholms n. begravningsplats. — Gift
1843 med Augusta Ulrika Ekman.

T. M.

Seipel, Gari Gustaf Michael,
tandläkare, f. 23 aug. 1906 i Norra
Vings skn, Skarab. län. Föräldrar:
fanjunkaren Johan Viktor 8. och
Emma Charlotta Pettersson. — S. av-

Carl Michael Seipel.

lade studentex. i Göteborg 1926 och
efter studier i Greifswald, Lund oeh
Stockholm tandläkarex. 1930. Han
studerade ortodonti (tandreglering) i
Bonn, Tyskland, 1933—34, blev
Doctor Medicinæ Dentariæ där sistn. år
och studerade som Sverige-Amerika
stiftelsens stipendiat på olika platser
i Förenta staterna 1935. Han var 1935
—36 och 1937—38
Rockefellerstipen-diat vid Yale University School of
Medicine i Förenta staterna, där han
-1935 avlade L. D. S.-ex. och 1938 med.
kand.-ex. samt bedrev vetenskapligt
arbete. År 1946 disputerade ban vid
Uppsala univ. enligt normer för
medicinsk drsgrad. S. hade
tandläkar-praktik 1930—32 i Skene i
Västergötland, där han även var
skoltandlä-kare, i Vetlanda 1932—33 och i
Stockholm sedan 1934. S.var 1936—49
verksam vid Eastmaninst:s i Stockholm
dentalortopediska avd., först som
avd.-tandläkare oeh från 1937 som bitr.

Elias Sehlstedt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free