- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
636

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serner-Petrén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Seseman

636

Seth

under hans direktörstid genomförde
ett flertal sjöregleringar, framför allt
av Siljan 1926. Han utövade ett
omfattande skriftställarskap inom sitt
fack, anlitades upprepade gånger för
sakkunniguppdrag samt innehade
förtroendeposter inom Sv.
vattenkraft-fören. (styr.-led. 1926—33, därav 1928
—33 ss. andre v. ordf.) och Sv.
tekno-logfören. Åren 1919—25 var han
stadsfullmäktig i Falun. — Gift 1909
med Astrid Christina Wallberg. —
En tvillingbror till S. var Ernst B.
(f. 1883, † 1941), som från 1916 till
sin död var chefred, för
Norrlands-Posten i Gävle. U. D.

Seseman, lians Jacob,
räkne-lärare, rimmare, f. 6 sept. 1751 på
Alms rusthåll i Tingstads skn,
öster-götl. län, † 19 april 1819 i Stockholm.
Föräldrar:
amiralitetsskeppsskriva-ren Hans Daniel 8. och Catharina
(Cajsa) Maria Spalding. — Efter att
ha genomgått Jönköpings trivialskola
blev S. 1774 student i Uppsala. Ett
glödande intresse för aritmetik
hindrade honom från att läsa något annat
ämne, och han tog aldrig examen;
själv gav lian sig titeln "arithmetices
magister". Under lång tid skaffade
ban sig bela sitt uppehälle som
informator, men slutligen lyckades lian
1791 bli utnämnd till apologist vid
trivialskolan i Vadstena, en
befattning, som han tillträdde 1793 och
skötte till 1805, då lian erhöll
ledighet från tjänsten. Han återtog den
aldrig; hans personliga egenheter
gjorde honom i hög grad olämplig som
lärare. Sitt återstående liv tillbragte
ban i Stockholm, där han med knapp
nöd livnärde sig bl. a. genom att sälja
sina tryckta skrifter: en lärobok i
aritmetik (1779—83) och en i
algebra (1791—94), åtskilliga smärre
räknehandböcker samt en samling
"Brudeskrifter med mera" (1806). —
"Envis, vurmig och snaskig" (C. H.
Braad) var S. från tidiga år ett vida
känt original. Den rörande
otymplighet, som präglade hans sätt att vara,
återfinnes även i hans verser, vilka
blevo hårdhänt behandlade av den
samtida kritiken och skaffade honom
en varaktig berömmelse som
pekora-list. En ny uppl., "Brudskrifter,
fri-arebref med mera", utgavs 1858 med
inledning av P. Hanselli. — Gift 1)
1794 med Helena Susanna Comstedt,
† 1796; 2) 1811 med Helena Mathilda
Kihlmark. U. D.

Seth, von Seth, släkt, vars äldste
kände stamfar Johan S. († 1632)
tillhörde en gammal patriciersläkt i
Holland. Han inkom till Sverige som
ingenjör omkr. 1620 och var verksam
vid Göteborgs uppbyggande; han blev
farfar till handlanden och rådmannen
i Göteborg Rutger (Ratke) Andriesson

S. (f. 1631, † 1676). En äldre son till
denne, prosten i Habo, Skarab. län,
Martin S. (f. 1659, † 1731), blev
stamfar för den nu levande borgerliga
släkten S. En ättling i sjätte led till honom
var konservatorn Karl Adam S. (S. 2).
En yngre son till Rutger Andriesson S.,
guvernementssekr. i Göteborg Johan S.
(döpt 1661, † 1718), adlades 1716med
namnet von S. En äldre son till honom,
sjötullsinspektoren Herman von S. (f.
1687, † 1720), blev far till
kammarrådet Johan von S. (f. 1715, † 1790),
med vilken den äldre adliga ätten von
S. utdog på svärdssidan. —• En yngre
son till guvernementssekr. Johan von
S., riksrådet Gabriel von S. (S. 1),
upphöjdes 1747 i friherrligt och 1762
i grevligt stånd. En äldre son till
honom, översten i armén greve Tomas
von S. (f. 1724, † 1773), blev farfars
farfar till godsägaren greve Torgil
von S. (S. 4). — Kammarrådet Johan
von S:s äldsta dotter Catharina von
S. (f. 1748, † 1777) blev gift med Per
Hultgren (f. 1748, † 1811), slutligen
lagman i Halland och landshövding;
denne adlades 1772 och adopterades
på sin svärfars adliga namn och
nummer samt slöt själv sin ätt. — Den nu
levande adliga ätten von S.
härstammar från kronofogden i Kinds och
Redvägs härader, Älvsb. län, Anders
Boman. († efter 1797), vars son Johan
Boman (f. 1781, † 1834) hade
uppfostrats genom ovannämnde
landshövdingen Per von S:s försorg. Han adlades
1808 och adopterades på sin
uppfostrares adliga namn och nummer samt
blev slutligen häradshövding och
kammarherre. En äldre son till honom,
godsägaren Johan August von S. (f.
1822, † 1886), blev farfar till
bröderna överingenjören vid Kockums
mekaniska verkstadsab. i Malmö
Carl-Eduard von S. (f. 1895) och verkst.
dir. för ab. Åkers styckebruk Rutger
von S. (S. 5). Yngre söner till
kammarherren Johan von S. voro a)
kaptenen Fredrik Wilhelm von S. (f. 1823,
† 1901) , far till justitierådet Pehr von
S. (S. 3), samt b) översten och chefen
för Skånska dragonreg. Edvard
Albert von S. (f. 1831, † 1907).

1. Seth, Gabriel von, greve,
riksråd, f. 1 mars 1690 pä Kåröd i
Myckleby skn, Göteb. län, † 13 mars
1774 pà Hörle bruk i Värnamo.
Föräldrar :
generalguvernementssekrete-raren Johan von S. och Maadalena
Schmidt. — S. blev student i Uppsala
1708, e. o. kanslist i
Krigsexpeditionen 1709, auditör vid Hamiltons reg.
1713, fältsekr. och v. generalauditör
vid västra armén i Bohuslän 1716 och
sekr. åt generalguvernören C. G.
Mörner 1718 samt var krigssekr. vid
huvudarmén och
generalguvernements-sekr. i Riga 1719. Han var 1722 sekr.

Gabriel von Seth. Målning av O. Arenius 1753.

i krigskommissionen för placering av
de från rysk fångenskap hemvändande
officerarna samt blev 1723
krigskommissarie och 1732 krigsråd. Skicklig
och begåvad blev han en av de ledande
i Krigskollegium och var bl. a. medl.
av 1739 års försvarsutskott och 1741
års utredningskommission. S., som
var en av hattpartiets främsta men
stod utanför de hårda partistriderna,
kallades 1747 till riksråd och
upphöjdes s. å. i friherrligt och 1762 i
grevligt stånd. År 174S blev han
serafi-merriddare. Han tillhörde de
rådsher-rar, som 1765 tvungos att avgå; ett
erbjudande 1769 att återinträda i
rådet avböjde han av åldersskäl. Sina
sista år tillbragte han på sina
egendomar i Småland. — Gift 1) 1720 med
Gertrud Elisabet Radhe, adlad
Gripenstedt, † 1742; 2) med friherrinnan
Anna Margareta Lilliecreutss. A. Åg.

2. Seth, Karl Adam Theodor,
botanist, konservator, f. 29 jan. 1850
på Mölneberg i Burseryds skn,
Jön-köp. län, † 9 febr. 1909 därstädes.
Föräldrar: kronolänsmannen
Abraham Gustaf 8. och Carolina Aurora
Wallerström. — Efter mogenhetsex. i
Jönköping 1874 inskrevs S. vid
Uppsala univ., där han dock ej avlade
någon examen. Han liade
lärarför-ordnanden vid folkhögskola eller
läroverk under större delen av tiden
1875—86 och undervisade i botanik
och zoologi vid Ultuna lantbruksinst.
18S3, 1887, 1S88 och 1892. Till
Uppsala botaniska trädgård knöts lian
1888 som amanuens, och han blev vid
Uppsala botaniska museum tf.
konservator 1893 samt konservator 1895.
Från 188S var han även vårdare av
studentkårens växtsamling."— S:s
botaniska insats gällde främst
mossorna; under vidsträckta resor i Sverige
samlade han ett rikt material, som
ökat kunskapen om mossornas
utbredning, och i Krok ocli Almquists

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free