- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
640

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Setterwall, Gunnar - 3. Setterwall, Åke - Seuerling, Carl Gottfried - Seulenberg, Henric von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Setterwall

640

von Seulenberg

död. — S. var en framstående
idrottsman. Från sekelskiftet var lian i
omkr. femton år Sveriges främste
tennisspelare. Han erövrade sv.
mästerskapet i singel inomhus tio gånger
och utomhus två gånger samt i
dubbel inomhus två gånger. Vid
Olympiska spelen 1908 blev han tills, med
W. Boström bronsmedaljör i dubbel,
ocli 1912 i Stockholm erhöll han vid
inomhustävlingarna silvermedalj i
dubbel (tills, med C. Kempe) ocli
bronsmedalj i mixed (tills, med Sigrid
Fick) samt utomhus silvermedalj i
mixed (också tills, med Sigrid Fick);
de båda sistn. medaljerna vunnos dock
genom åtskillig tur i lottningen. Vid
de i Stockholm arrangerade
världsmästerskapen i inomliusspel 1913 blev
han även andra pristagare i mixed.
S. åtnjöt en mycket stor popularitet
och var länge vår näst Mr G.
internationellt ryktbaraste spelare. Han

Gunnar Setterwall.

ägnade sig även med intresse åt
segling. — Gift 1) 1906—19 med
Kerstin Lindström; 2) 1920 med Ella,
Stahr från Norge. Lt.

3. Setterwall, Åke Carl Erik,
konsthistoriker, f. 31 dec. 1906 i
Stockholm. Son till S. 2 i hans första
gifte. — Efter studentex. på
Lundsberg 1925 studerade S. juridik vid
Stockholms högskola 1926—28 men
övergick sedermera till humanistiska
studier vid Uppsala univ., där han
blev fil. kand. 1931, fil. lic. 1933 och
fil. dr 1945. Efter tjänstgöring vid
Nord. mus. och Nat. mus. 1934—35
blev han vid K. husgerådskammaren
amanuens 1935, intendent 1936, tf.
chef 1942 och överintendent och chef
1946. Sedan 1938 är lian även
intendent för Skoklosters konstsamlingar.
S. liar publicerat ett antal
konsthistoriska undersökningar, väsentligen
rörande inredningsföremål av
högre-ståndskaraktär; bland dessa må näm-

Åke Setterwall.

nas uppsatser i Samfundet S:t Eriks
årsbok, Sv. hem oeh Konsthist. tidskr.
samt i samlingsverken "Gripsholm"
(1937) och "Uppländsk bygd" (1940).
Han liar vidare framträtt med en
monografi över arkitekten Erik
Palmstedt (drsavh., 1945). — Gift 1937 med
friherrinnan Ewa Ida Sigrid
Christina Rudbeck. M. L—n.

Seijerling [sö’j-], Carl
Gottfried, skådespelare, teaterdirektör, f.
troligen i Oederan, Sachsen, † 14 maj
1795 i Örebro, 67 år 2 mån. gammal.
— S. studerade till en början medicin
men övergick till skådespelaryrket
och turnerade med en tysk trupp, som
i slutet av 1750-talet kom till Sverige
ocli bereste landsorten. Vid vilken
tidpunkt S. tog ledningen av denna trupp
är osäkert, men 1760 omnämnes han
första gången som ledare för ett
sällskap, bestående av dels tyska aktörer,
dels de bättre skådespelarna från P.
Lindahls och J. Berghults upplösta
sällskap. S. gifte sig med Lindahls
dotter och spelade till 1778 pä hans
privilegier. Sistn. år erhöll han av Gustav
III egna privilegier. S. framträdde
som teaterledare endast i sv.
landsorten och i Finland. År 1793 upptog lian
,T. P. Levenhagen som kompanjon, och
två år senare, kort fore sin död, drog
han sig tillbaka och överlämnade
ledningen åt kompanjonen. S. var då
ekonomiskt oberoende och ägare till
egendomen Åby i Ånsta förs., Örebro,
och en fastighet i denna stad. — Tack
vare goda skådespelare (framför allt
Lindahl) och en delvis högtstående
repertoar gjorde S. med sitt sällskap,
den Seuerlingska Comoedie-Trouppen,
en banbrytande insats i den sv.
landsortsteatern. Programmen skiftade
alltefter publiken och omfattade operor,
sorgespel, arlekinader och lustspel.
Av de sistn. kunna nämnas Dalins
"Brynhilda", Marmontels och Grétrys
"Zemir och Azor" samt Holbergs

"Jeppe på berget". Vidare framförde
S. skådespel av Shakespeare,
Calderon, Moliére m. fi. Han var den förste,
som spelade "Borneo och Julia" i
Sverige; den framfördes 1776 i
Norrköping, sjuttio år före
stockholmspre-miären. Även den sv. urpremiären på
Calderöns "Livet en dröm" synes
tillkomma S., som 1784 spelade stycket
i Norrköping i en av Lindahl utförd
övers, av en fransk bearb. Till den
stående repertoaren i Seuerlingska
säll-skapethörde "Verldenes skapelse", som
S. tog till, om intet annat stycke drog
publik. Pjäsen var ursprungligen en
tysk opera, påminnande om
medeltidens mysteriespel, med motiv från
syndafallet. Under sejourerna i
Göteborg 1793 och 1794 gav S. och
Levenhagen fullödiga bevis på hur väl de
följde tidens krav i fråga om
repertoaren, som där upptog bl. a. Gustav
III:s "Siri Brahe och Johan
Gyllenstjerna", Beaumarcliais’ "Barberaren
i Sevilla", Envallssons
"Kronofogdar-ne eller Slotterölet" och Lessings
"Minna von Barnhelm". S. uppträdde
själv som skådespelare men gjorde på
grund av sin starka tyska brytning
ofta ett ofrivilligt komiskt intryck;
detta gav upphov till många
anekdoter om den i övrigt duktige
teaterledaren, om vilken dödboken lämnar
eftermälet, att han "hölt god disciplin
med sin trupp; var sjelf ordentlig
och styrd af religion". — Gift 1) 1749
med Maria Heidensköld, † före 1769;
2) med skådespelerskan Margareta
Lindahl. — Litt.: B. Schöldström, "S.
och hans comoeditroupp" (i förf:s
"Hög och sann konstnärlig anda",
1S92). A. L.

Seulenberg, Henric von, före
adlandet Muhlman, ingenjör,
fortifikations- och artilleriofficer, f. 1605,
t 30 okt. 1658 i Köge, Danmark. Son
till Mattias Muhlman. — S., som
troligen var av tysk-baltisk börd, var
1634 stadsingenjör i Biga och blev
1645 fortifikationsingenjör där.
Under sitt arbete med utbyggandet av
Rigas stadsbefästningar råkade han i
delo med den sv. generalingenjören J.
C. von Rodenburgh, som beskyllde S.
för att uppegga stadens borgare mot
hans fästningsplaner. S. begav sig 1648
till Stockholm och utnämndes s. å. till
tygmästare och ingenjör i Riga och
Livland samt följ. år till tygmästare
och ingenjör över Livland,
Ingermanland och Karelen. Han utförde de följ.
åren ett energiskt arbete på
fästningsbyggnaderna i Narva och Ivangorod,
befäste Keksholm ocli uppgjorde 1655
en fästningsplan för Nyenskans.
Vintern 1655—56 visiterade han
fästningarna och artilleriet i Ingermanland,
Keksholm och Nöteborg och avgav
sistn. år till Krigskollegium en berät-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free