Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Stålhane, Bertil - Stålsvärd, Magnus - Stärner, se även Sterner - Stärner, Alfred - Suber-Topelius, Margareta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålsvärd
312
Suber-Topelius
vid Elektrovärmeinst. i Stockholm och
var 1930—33 laborator där. Sedan
1934 är han jämte fadern delägare
i och sedan 1943 innehavare och chef
för inst. Särskilt har S. gjort
betydelsefulla insatser rörande åskskydd för
högspänningsanläggningar
(ventilav-ledare); han belönades därför 1942
med Ing. vet. akad:s guldmedalj. Även
inom telefontekniken ha de av S.
utarbetade s. k. spänningsberoende
motstånden fått betydelsefull användning.
I ett flertal uppsatser i facktidskr. har
S. offentliggjort sina
forskningsresultat. —■ S. har även gjort en beaktad
insats som politisk skriftställare under
andra världskriget. Med stor
intensitet deltog han i upplysningsarbetet
mot den i Sverige vanliga
kompromissandan och undfallenheten
gentemot den tyska våldspolitiken. I en
rad skrifter och uppsatser i
dagspressen har han brännmärkt
antidemokratiska tendenser i Sverige. Han
medarbetade i tidn. Nordens Frihet
och var en av upphovsmännen till
Radikala landsfören. samt tidigt
verksam i den s. k. Tisdagsklubben. S.
tillhör de svenskar som erhållit Christian
X av Danmarks frihetsmedalj 1945.
■— Gift 1932 med Noéle Marguerite
Mercier. T. M.
Stålsvärd, Magnus, före
adlandet Tjeder, fortifikationsofficer, f. 9
juni 1724 i Tillinge skn, Uppsala län,
t 23 juli 1756 i Stockholm.
Föräldrar: kaptenen Johan Toresson Tjeder
och Märta Hagelsteen. — S. blev
1735 student vid Uppsala univ., där
han väckte uppmärksamhet genom sin
begåvning, särskilt för de
matematiska vetenskaperna. Han ingick 1741
som volontär vid fortifikationen,
deltog i ryska kriget 1741—43 och blev
sistn. år furir vid Upplands reg. samt
underkonduktör vid fortifikationen.
Han gick sedan i fransk tjänst och
tillhörde reg. Royal suédois; 1747 del-
Magnus Stålsvärd. Kopia (detalj) efter
målning av L. Pasch d. ä.
tog han i franska arméns fälttåg i
Flandern, och 1748 var han med om
belägringen av Maastricht. Sistn. år
gick han i tysk tjänst och blev
kapten vid westerwaldska reg. Han blev
vid sin återkomst till hemlandet 1750
utnämnd till kapten vid
fortifikationen med placering i Landskrona, men
redan följ, år blev han
ingenjörkapten vid Livgardet samt adlades,
varvid han antog namnet S. Från 1752
var han dessutom lärare vid
forti-fikationsstaten och k. kadettkåren. —
S. var en ovanligt skicklig
fortifikationsofficer. Därom vittnar hans
tryckta ”Föreläsningar i regulière
fortification” (1755, även utg. i tysk
övers.), som användes som lärobok
vid de militära skolorna i Sverige och
Finland under ett halvt århundrade.
S. har där utnyttjat sina franska
lärdomar men kommer även med en
rad egna uppslag; det aktiva
försvarets betydelse framhäves starkt, och
de bombfasta valven komma till
riklig användning i hans
befästningsför-slag. — S. blev 1756 inblandad i
hovpartiets revolutionsförsök, erkände sin
delaktighet och dömdes jämte sina
medsammansvurna till halshuggning.
— Ogift. T. M.
Stämer, se även Sterner.
Stärner, Alfred, tidningsman,
politiker, f. 16 jan. 1864 i Grums skn,
Värml. län, f 2 febr. 1938 i Köping.
Föräldrar: lantbruksinspektoren
Anders Jonsson och Cajsa Larsdotter. —
S. började vid fjorton års ålder
arbeta i typografyrket, inom vilket han
snart avancerade till faktor. Ären
1878—86 hade han anställning vid
olika tryckerier i Arboga, Köping,
Östersund och Örebro. Han övergick
därefter till redaktionellt
medarbe-tarskap i pressen och var 1888—90
red.-sekr. i Köpings Tidn. Vid denna
tid engagerades han av de
frambrytande nykterhets- och
rösträttsrörelserna. Han var 1890 med om att
starta Bärgslagsbladet som frisinnat
och nykterhetsvänligt organ för
Köping och bergslagerna och var dess
red. till 1932. Under tiden verkade
han även som agitator och bildade
under talrika föredragsresor en
mångfald nykterhetsloger och
rösträttsför-en:ar. Han tillhörde rösträttsförb:s
överstyr, och var ombud vid
folkriksdagarna 1893 och 1896, varjämte
han 1902 deltog i bildandet av
Frisinnade landsfören., vars
förtroenderåd han tillhörde från 1908. Ären
1909—11 tillhörde han Andra K. och
1912—18 Första K. I den efter
partisprängningen 1923 bildade
Frisinnade pressfören. var han ordf. Även
i sin hemstad innehade han en
mångfald förtroendeuppdrag, var
stadsfullmäktig 1900—18 och därefter led.
av magistraten som illitterat rådman.
Alfred Stärner.
— I avseende på rösträtt och
nykterhet bekände sig S. alltid till de
radikalaste målsättningarna. Han var en
varm anhängare av kvinnorösträtten,
liksom han var en vän av totalförbud.
— Gift 1890 med Augusta Leontine
Albrechtsson. S. Sw.
Suber-Topelius, Siri M ar g ar
e-t a Augusta, författarinna, f. 2 nov.
1892 i Linköping. Föräldrar:
provinsialläkaren Johan Hjalmar Suber och
Syster Siri Hildegard Kindbom. -—■
Efter studentex. 1911 som privatist
studerade S. vid Uppsala univ. och
avlade där fil. mag.-ex. 1915. Hon
var 1916—18 anställd vid Stockholms
Dagblad som journalist och
medarbetade 1921—24 i Sv. Dagbladet m. fl.
tidn., mest under sign. Barbara och
M. T-s. Sedan 1931 har hon varit
verksam som fri förf. Hon är led. av
styr, för Sveriges författarfören. sedan
1950. Hon har företagit ett flertal
resor i bl. a. England, Frankrike,
Tyskland, Italien och Nordafrika. —
S. debuterade 1923 med ”Mor
berättar för sina små”, vilken åtföljdes av
ytterligare några barnböcker. Är 1932
Margareta Suber-Topelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
