Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suber-Topelius, Margareta - Suck, släkt - Sucksdorff, Arne - 1. Suell, Frantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Suck
313
Suell
utkom novellen ”Charlie”, ett försök
att skildra en homosexuell kvinnas
känsloliv. I de psykologiska
äkten-skapsromanerna ”Ett helsicke för en
man” (1933) och ”Mot rött ljus”
(1945) ger S. prov på förmåga av
själsanalys och karakterisering.
Romanen ”Jonna” (1940), som
utspelas på landsbygden vid mitten av
1800-talet, skildrar en människas seger
över fattigdomen. Med ”Alla bära de
svärd” (1947) framträder S. som en
betydande stilist. I en konstnärligt
originell form skildras där
motsättningen mellan en ung kvinnas
obesvarade ömhetsbehov och omgivningens
pockande själviskhet. Hon har även
utgivit några reseskildringar, ”Solkatt
på Frankrike” (1946), ”Jag reste med
Bellina” (1948) och ”Med Bellina i
Nordafrika” (1949). — Gift 1918—
31 med kanslirådet Georg Zacharias
Topelius. W. F.
Suck, släkt, härstammande från
Tyskland. Äldste kände stamfadern
Michael S. (f vintern 1676—77) var
köpman i Lybeck. Han stod i livlig
affärsförbindelse med Sverige, dit han
införde matvaror, specerier och tyger,
samt uppehöll sig ofta och länge i
Stockholm; han vann dock troligen
aldrig burskap där. Från Sverige till
Tyskland exporterade han framför allt
järn. Under sina talrika besök i
Sverige arbetade han sig fram till en
aktad ställning bland de tyska
handelsmännen i Stockholm. Michael S:s
son i första giftet, Johan S. (J 1732),
hade redan tidigt slagit sig ned i
Stockholm, där han 1681 vann
burskap. Han överflyttade slutgiltigt
faderns affärsföretag från Tyskland till
Sverige och vann framgång framför
allt genom vinhandel och
rederirörelse. Han var föreståndare i Stockholms
tyska förs. Hans son Johan Michael S.
(f. 1683, f 1736) blev vid unga år
faderns kompanjon, varefter firman
vanligen kallades Suck och son. Johan
S. hade 1680 arrenderat
Davidshyt-tans järnbruk i Hedemora skn. Tills,
med sonen arrenderade han 1713 ena
hälften av Garphyttans bleckbruk i
Tysslinge skn, Örebro län. Om denna
del av Garphyttans drift, som tidigare
hade ägts av Johan S:s svärfar
Died-rich Wittvogel och senare förvaltats
av Johan Schmidt, anhängiggjordes
senare en långvarig process mellan
släkterna S. och Schmidt. Målet
slutade 1734 med hovrättens beslut, att
Johan Michael S. skulle avträda
denna hälft av Garphyttan till Johan
Schmidts arvingar. Den andra hälften
av Garphyttans bruk köpte
handelshuset Suck och son 1722. Johan
Michael S., som på 1720-talet var en
av de högst beskattade köpmännen i
Stockholm, fortsatte vid sidan av
brukshanteringen farfaderns och fa-
derns handelsrörelse och räknades
bland stadens främsta vinhandlare.
Handelshuset Suck och son var även
ett av Stockholms största
rederiföretag. Bland Johan Michael S:s söner,
av vilka ingen kunde hävda familj
e-firmans dominerande ställning,
märkas Carl S. (f. 1712), som blev
köpman i Hamburg, mantalskommissarien
Philip S. (f. omkr. 1713, f 1761) och
vinhandlaren i Stockholm Didrik S.
(f. 1716). En son till Philip S., Carl
Didrik S. (f. 1742), omtalas under
1700-talets andra hälft som
sidenvävare. Med honom utdog troligen
släkten S. på manssidan i Sverige. En
dotter till Johan Michael S. var
Christina S. (f. 1734, f 1791), gift med
grosshandlaren i Stockholm Lorentz
Pauli, (f. 1725, f 1785). I dennes
kvarlåtenskap anträffades en samling
räkenskaper och böcker, vilka sprida
ljus över stamfadern Michael S:s och
hans ättlingars affärsverksamhet i
Sverige, både med hänsyn till det
suckska handelshuset och till släktens
bruksindustriella intressen. Nämnda
räkenskaper och böcker, som äro
delar av det s. k. Suck-Pauliska arkivet
och sedan 1901 äges av Stockholms
stadsarkiv, behandlas i Stadsarkivets
årsberättelse 1945 av B. Broomé. -—■
Litt.: A. Nachmanson och D.
Han-nerberg, ”Garphyttan. Ett gammalt
bruks historia” (1945).
Sucksdorff, Arne, kortfilmare, f.
3 febr. 1917 i Stockholm. Föräldrar:
affärsmannen Herman Edvard S. och
Anna Amalia Gustafsson. — S.
avlade studentex. i Stockholm 1936.
Han studerade därefter en kort tid
vid Stockholms högskola men övergick
snart till studier vid Otte Skölds
målarskola. Ären 1937—38 studerade
han regi vid Reihmann-Schule i
Berlin. Efter en tids experimenterande
som stillfotograf kom han i kontakt
med ett sv. filmbolag och inspelade
sin första kortfilm, ”Din tillvaros
land”, med text av Harry Martinson.
Efter ännu en kortfilm knöts han
1938 till Sv. filmindustri, där han
sedan dess är verksam som
kortfilmare. Redan den första filmen för detta
bolag, ”En sommarsaga”, gav prov på
S:s förmåga att skildra naturen i
utsökta poetiska bilder. Det tema, som
kommit att bli det centrala i de flesta
av S:s filmer, fanns också där: den
ständiga växlingen i naturen mellan
förintelse och skapande av nytt liv.
Efter ”Sarvtid” och ”Vinden från
väster” gjorde S. en film om
fågellivet på Stora Karlsö, ”Trut!”, och
därpå ”Gryning”, ”den renaste av S:s
filmer och den konstnärligt mest
fulländade” (Gerd Osten). Till den
lappländska naturen, dess
storslagenhet och skrämmande ödslighet, vände
sig S. i ”Skuggor över snön”. En
lyrisk bildsvit från Stockholm,
”Människor i stad”, har visat att han också
kan utvinna fina konstnärliga valörer
av storstaden och människorna där.
I början av 1950-talet utförde han
några dokumentärfilmer från Indien.
Till svensk natur återvände S. med
djurfilmen ”Det stora äventyret”,
inspelad 1952. — S. har uppnått en
anmärkningsvärd teknisk skicklighet och
har visat stor förtrogenhet med sitt
material; han har förmåga att med
rikt resultat utnyttja djur, oövat folk
och t. o. m. livlösa ting för dramatiskt
spännande och artistiskt
välkompone-rade bilder. S. har vunnit både sv. och
internationell berömmelse; han erhöll
1948 den amerikanska
filmutmärkelsen Oscar för ”Människor i stad”. —•
Gift 1943 med Alfhild Märta
Barbara Nordendahl. — Litt.: Gerd
Osten (Pavane), ”Det förlorade
paradiset” (1947). H. U.
1. Suell, F r a n t z, affärsman,
industrimän, f. 1689 i byn Grömitz i
Holstein, f 29 april 1748 i Malmö.
Föräldrar: skepparen och gårdsägaren
Hinrich Suel och Lucia Meyer. —
Efter skolstudier i Lybeck utbildade
sig S. till köpman i samma stad, där
han även erhöll burskap som
grosshandlare. Han bedrev betydande
export- och importaffärer bl. a. med
Malmö och stod i regelbunden
handelsförbindelse med en av Malmös
främsta köpmän, den tyskfödde Ernst
Hinrich Stein. När efter dennes död
Malmö magistrat 1711 på grund av
en borgensförbindelse, som Stein
tecknat, lade kvarstad på den Steinska
boden, reste S. till Malmö för att
bevaka sina intressen. Han fann
emellertid snart att firman Stein var fullt
solvent, förlovade sig med den
avlidnes dotter och överflyttade 1712
till Malmö, där han omedelbart efter
bröllopet s. å. erhöll tillstånd att driva
handel, tills vidare utan burskap. S.
övertog den Steinska firman och ut-
Arne Sucksdorff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
