Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Terserus, Johannes - 1. Tersmeden, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tersmeden
482
Tersmeden
Johannes Terserus. Målning av D, K. Ehrenstrahl 1675 (Konsistoriet, Linköping).
kyrkorna företrädde han med
drottningens stöd en nationalkyrklig
riktning. ■—■ T. blev 1647 teol. dr i Äbo
och utnämndes s. å. till andre teol.
prof, i Uppsala samt till kyrkoherde
i Vaksala. Under ett decenniums
verksamhet i Uppsala utförde han en
i flera avseenden banbrytande
vetenskaplig gärning. Hösten 1648
föreläste han över fornkyrkans koncilier
och introducerade därigenom
kyrkohistorien i den sv. undervisningen.
Från 1649 föreläste han över Gamla
testamentet. Resultat av hans
forskningar i detta ämne äro ”Genesis et
Exodus cum nova versione latina”
(1655), ”Annotationes in Genesis”
(s. å.) och ”Exodus et in etiam
annotationes” (1660). I dessa arbeten
bygger T. visserligen på ortodoxiens
lära om Bibelns absoluta inspiration
och enhetlighet. Men den i samtiden
så överflödande dogmatiska
polemiken träder hos T. i bakgrunden för
en omfattande språklig kommentar,
varvid äldre översättningar, judiska
lärde, kyrkofäder och samtida
teolo
ger av skilda bekännelser anföras.
Denna humanistiska inriktning av T:s
bibelstudium svarade mot hans
uppfattning om verbalinspirationens
närmare karaktär: den föreliggande
textversionen av Gamla testamentet vore
inte inspirerad utan kunde rättas av
vetenskapen och i perifera trosfrågor
bli föremål för olika tolkningar. De
nämnda arbetena av T. äro den sv.
teologiens första betydande bidrag till
den protestantiska bibelforskningen;
de voro avsedda som början till en
ny uppl. av Gamla testamentets
grundtext med ny latinsk övers, och
kommentar, ett uppdrag av drottning
Kristina, som T. dock ej förmådde
fullborda. I ”Sacra Chronologia”
(1657) med tillägg ger T. en första
sv. bibelkronologi, en lärobok, som
tillika innehåller data ur den profana
historien fram till T:s samtid. — T.
ägnade ett energiskt intresse åt univ:s
angelägenheter; bl. a. moderniserade
han dess tryckeri. Ären 1658—64 var
han biskop i Äbo, 1665 blev han
kyrkoherde i Riddarholms förs, i
Stockholm, från 1666 med Bromma
som annex, 1667 kyrkoherde i Klara
förs, i Stockholm och 1671 biskop i
Linköping. Växlingarna i hans
karriär sammanhängde med hans
egenrådiga och stridbara personlighet
men även med misstro mot hans
teologiska frisinne och hans politiska
verksamhet (se nedan). Ödesdiger för
hans första biskopsämbete blev hans
skrift ”Förklaring öfver catechismum”
(1662) på grund av bristande
renlärighet. T. trotsade här den statliga
förhandscensuren, vilket ledde till
hans avsättning 1664. I ”Spörsmåls
book öfwer Catechismum” (1675)
behöll dock T. sina
särmening-ar, ehuru i dämpad form. Som
teolog var han en av sin tids främste
i Sverige, icke minst på grund av sin
kritik av tyska ultraortodoxa
auktoriteter, som hans ämbetsbröder gärna
slaviskt följde, och sin uppfattning,
att dogmatiken på ortodox grund
kunde i viss mån vidareutvecklas av
vetenskapen. Hans nit för kyrkan och
för universitets- och folkbildningen
fick ett antiaristokratiskt drag. På
1650 års riksdag organiserade han det
lägre prästerskapets kamp mot adelns
skatteprivilegier och för reduktion och
vann omsider ärkebiskopen (Lenæus)
för reduktionskravets princip trots
drottningens och vissa biskopars
motstånd. Vid 1675 års riksdag var han
prästeståndets talman och yrkade åter
på reduktion. — Jämte tidigare
nämnda arbeten utgav T. många
dis-putationer och predikningar. Hans
självbiografiska anteckningar finnas i
J. Tengströms ”Handlingar till
upplysning av Finlands kyrkohistoria” (2,
1822). — Gift 1) 1638 med Elisabeth
Troilia, f 1655; 2) 1657 med Maria
Grubb. — Litt.: H. Råbergh, ”Åbo
universitets lärdomshistoria” (4,
1893); R. Holm, ”J. E. T.” (1906);
S. Göransson, ”Ortodoxi och
synkre-tism i Sverige 1647—-1660” (1950).
O. H.
1. Tersmeden, H e r m a n,
bruks-man, f. omkr. 1610 i Flensburg, f i
dec. 1667 på Larsbo i Söderbärke
skn, Kopparb. län. Föräldrar:
rådmannen Thomas Tor Smeden och
Magdalena Hoyer. — Släktens
välstånd och framstående sociala
ställning under 1500-talet bröts under
1600-talets första årtionde av olika
orsaker och T:s fader gjorde 1602
konkurs. T. måste söka sig annan
utkomst än som köpman och torde först
ha vistats i Liége, där han lärde sig
bergshantering. Han emigrerade
sedan till Sverige, dit han enligt
släkttraditionen skall ha anlänt 1626 i
sällskap med Marcus Kock, sedermera
myntmästare i Avesta och
järnbruksägare. T. blev omkr. 1636
förvaltare för det lilla järnbruket Öllösa i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
