Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tersmeden, Herman - 2. Tersmeden, Reinhold - 3. Tersmeden, Jacob - 4. Tersmeden, Jakob - 5. Tersmeden, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tersmeden
483
Tersmeden
norra delen av Gryts socken i
Södermanland och anlade tillsammans med
vallonen Jacob Piet en ny
stångjärnshammare invid Björndams masugn i
Dunkers socken. På Öllösa stannade
T. till 1650. Under dessa 14 år hade
han ”den svenska industriens fader”,
Louis de Geer, till sin ”patron”.
Innan det lilla bruket på grund av brist
på malm måste nedläggas, vände sig
T. till denne med bön att få annan
anställning hos honom, ”där han med
ära kunde förtjäna sitt dagliga bröd”,
men utan framgång. I stället
avslutade T. och svågern Johan Halbeck
den 3/9 1650 kontrakt med Marcus
Kock att förestå dennes bruk
Nisshyt-tan, Larsbo och Saxe hamrar i södra
Dalarna. T. bosatte sig på Larsbo
och förestod stångjärnssmidet, efter
Marcus Kocks död 1657 för änkans,
Elisabet van Eijk, räkning. -—• Gift
1644 med Catarina Kleen, född i
Liége 1623 men redan i sitt första
levnadsår inkommen till Sverige med
.sin fader, mäster Peter Kleen, anställd
vid Skultuna mässingsbruk. E. A. J.
2. Tersmeden, Reinhold,
bruksman, f. 17 juli 1655 på Larsbo bruk,
Söderbärke skn, Kopparb. län, J 23
aug. 1698 därstädes. Son till T. 1.
— T. sändes vid 8 års ålder till sin
farbror Tomas, handlande i Hilleröd
invid Fredriksborgs slott på Själland,
hos vilken han jämte en syster erhöll
undervisning till 1666, då han
återvände hem. Sedan fadern avlidit
följande år och modern med sina sju
barn lämnades i små omständigheter,
måste T. vid 16 års ålder ut att tjäna
sitt bröd. Han kom till Stockholm
för att hos rådman Eric Boije
utbilda sig till köpman, blev senare
bruksbokhållare i trakten av Köping
och vann så stort förtroende hos sin
principal, rådman Jöns Persson, att
han redan vid 20 år sattes att sköta
dennes hamrar vid Hedströmmen med
andel i vinsten. Är 1678 blev han
förvaltare på Larsbo bruk och drev
dessutom stora affärer i tackjärn, så
att han blev en burgen man, högt
ansedd för sin redbarhet och
gudsfruktan. — Gift 1682 med
prästdottern Christina Börstelia, med vilken
han fick 4 söner och 9 döttrar.
Christina Börstelia gifte 1700 om sig med
landssekr. i Falun Jonas Folkern,
1711 adlad Cedercreutz. Av T:s barn
blevo de som så önskade upptagna
på styvfaderns namn och erhöllo med
honom 1719 friherrlig värdighet (bd
2 s. 60). E. A. J.
3. Tersmeden, Jacob,
bruksägare, f. 23 febr. 1683 på Kolsva bruk
i Kolsva skn, Västmanl. län, f 6 april
1752 på Larsbo bruk i Söderbärke skn,
Kopparb. län. Son till T. 2 och bror
till greven och riksrådet Herman
Cedercreutz (bd 2 s. 60). -— T. inskrevs
Jacob Tersmeden. Målning av F. Brander.
1688 vid Uppsala univ. där han
stannade till 1701, då han blev auskultant
i Bergskollegium. Han gjorde sig
under flera resor väl förtrogen med sv.
bergshantering och studerade under
en utlandsvistelse 1704—06 bl. a.
tennverken i Cornwall, England, och
bergverken i Sachsen. År 1708 blev
han förvaltare av Larsbo järnbruk i
Dalarna, och från 1722 var han dess
ägare. T. gjorde betydande
utvidgningar och förbättringar vid bruket,
och han hade stort anseende som en
kunnig och driftig bruksman. Han
fick bergsråds titel 1747. — T.
uppsatte 1717, huvudsakligen på egen
bekostnad, en frikår ur dalaallmogen
samt vapenövade den för att försvara
Dalarna mot befarade fientliga
angrepp. Med anledning därav
utnämndes han av Karl XII till
överstelöjtnant men använde aldrig denna titel.
Han adlades 1751 med bibehållet
namn. Redan 1711 hade hans
styvfar Jonas Folkern, som då adlades
med namnet Cedercreutz (bd 2 s.
60), erbjudit sina nio styvbarn
adoption; fyra av syskonen, bland dem T.,
avböjde detta, och T. förklarade, att
han mottoge adelskap blott för egna
förtjänster. — Gift 1708 med
Elisabet Gangia. -—- Litt.: E. Alfred
Jansson, ”Tersmederna på Larsbo” (1943).
S. L.
4. Tersmeden, Jakob,
brukspatron, f. 20 maj 1712 på Larsbo
bruk, Söderbärke skn, Kopparb. län,
f 9 febr. 1767 i Hedemora. Son till
T. 3. — T. visade från barnsben håg
för brukshanteringen men sändes
enligt tidens sed vid 8 års ålder till
Uppsala akademi tills, med sin äldre
bror att under en praeceptors
ledning undervisas. År 1728 inskrevs han
som auskultant i Bergskollegium, men
han visade lika litet håg för
ämbetsmannabanan som för studierna. Hans
praktiska läggning gjorde att han bäst
trivdes med att hjälpa sin far med
brukets skötsel. På Larsbo bruk
stannade han till sitt giftermål 1743, då
han blev förvaltare på sin svärfaders
bruk Nårn, beläget långt upp i
skogarna nordost om Larsbo. Nårn skötte
han i 12 år, men redan den 1/9
1746 inköpte han en del av Ramnäs
bruk vid Kolbäcksån och 4/2 1754
ytterligare en del därav, så att han
blev ägare till 3)4 av de vid
Ram-näsströmmen byggda 5
stångjärns-hamrarna. Köpet hade gått på
närmare 500 tusen daler kopparmynt,
varav T. måst upplåna större
delen. Konjunkturerna för den sv.
järnhanteringen voro, tack vare höga
exportpriser och låg tillverkningskostnad,
vid denna tid så lysande, att en så
duglig bruksman som T. inom några
år ej blott kunde amortera sina lån
utan även samla en betydande
förmögenhet. Han var även delägare i
Larsbo, Nårns, Nisshytte och Tolffors
järnbruk. Såsom sin ätts huvudman
hade han säte i riddarhuset och
bevistade flera riksdagar, på den sista
som medlem av bevillningsutskottet.
Han hade 1750 ”hugnats med
assessors karaktär” i Bergskollegium utan
tjänstgöring. — Gift 1743 med
Magdalena Elisabeth Söderhielm. Hon
skötte efter makens död med fast
hand och god förtjänst bruksrörelsen.
Ett år före sin död 1787 överlämnade
hon denna till sina barn och
förordnade sin tredje son Per Reinhold
(1751—1842) till disponent. Denne
kavalleriofficer och hovman, en av de
mest sympatiska gestalterna från den
gustavianska epoken, blev sedan han
1800 avgått som överste för Smålands
lätta kavalleri en av de
framgångsrikaste brukspatronerna inom släkten,
ensam ägare till Ramnäs stora bruk.
E. A. J.
5. Tersmeden, C a r l, sjöofficer,
f. 23 april 1715 på Larsbo bruk i
Söderbärke skn, Kopparb. län, f 21 dec.
Carl Tersmeden. Målning (detalj) av
L. Pasch d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
