Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tilas, Daniel - 2. Tilas, Samuel Olof - Tillæus, Petter - Tillandz, Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tilas
553
Tillandz
Daniel Tilas. Målning (detalj) av O. Arenius.
fälle att företa en studieresa till
Ryssland, varvid särskilt bergverken vid
Onega väckte hans intresse. Efter en
motgång i en befordringsfråga blev
T. dir. över bergverken i Jämtland
och Härjedalen 1740. Han var led.
av gränskommissionen mot Norge
1741—43 och 1745, blev tf. sekr. i
Bergskollegium 1744, assessor följ, år
och bergsråd 1755. Inom
Bergskollegium utförde T. ett stort och
värdefullt arbete men kom, mycket
beroende på sitt häftiga temperament och
sin ovilja mot att få höra kritik, i en
häftig konflikt med sin chef,
presidenten Fredrik Gyllenborg. —• T.
deltog träget i frihetstidens riksdagsliv,
men hans politiska intresse var
lidelsefritt; han var en ljum
anhängare av hattpartiet. Vid hovet var han
väl anskriven. Han blev hovjunkare
1739 och kammarherre 1743. Han
var bl. a. led. av statskommissionen
1748, 1749 och 1757. T. erhöll
landshövdings titel 1762, upphöjdes till
friherre 1766 och utnämndes till
riks-heraldiker 1768. Han erhöll s. å. i
uppdrag att åtfölja kronprins Gustav
på dennes resa i Bergslagen. T.
skaffade sig stora samlingar i mineralogi,
genealogi, heraldik och topografi. De
brunno upp vid den stora eldsvådan
i Klara förs, i Stockholm 1751. T.
lät sig dock icke förtröttas utan
fortsatte med framgång och stor energi
sin samlarverksamhet. —• Bland T:s
tryckta skrifter märkas ”En
bergsmans rön och försök i mineralriket”
(1738), ”Förslag till indelning af en
svensk bergcompass” (1739),
”Sten-rikets historia” (1742) och ”Utkast
til Sveriges mineral-historia” (1765).
Ett urval ur T:s dagbok vid
riksdagen 1769—70 är tr. i Handlingar
rörande Skandinaviens historia (16,
1831). Hans memoarer finnas i K.
bibi. — T. blev led. av Vet. akad.
1739. — Gift 1) 1740 med
friherrinnan Hedvig Reuterholm, f 1741; 2)
1743 med friherrinnan Anna
Catharina Åkerhielm af Margretelund. •—
Litt.: E. Falk, ”Drag ur D. T:s liv”
(i Årsredogörelse för Stockholms
östra realläroverk 1930); ”D. T. och
Fredrik Gyllenborg” (Personhist.
tidskr. 1935). H. E-a
2. Tilas, Samuel Olof,
friherre, skald, döpt 29 aug. 1744 i
Stockholm, J 15 sept. 1772 i
Kon-stantinopel. Son till T. 1. — T. blev
student i Uppsala 1761 och stannade
där till våren 1763. Han antogs följ,
år som e. o. kanslist i
Kanslikollegium och var 1765—70 auskultant i
Bergskollegium samt från sistn. år
kommissionssekr. vid sv. legationen i
Konstantinopel. — Trots faderns
ansedda sociala ställning hade T. att
kämpa med penningsvårigheter;
familjens ekonomiska förhållanden voro
nämligen långtifrån goda. I Uppsala
tycks han ha skött sina studier
ordentligt, men vid sitt inträde i statstjänst
kom han med i den krets av
nöjes-lystna och fattiga extraordinarier,
som bäst är känd genom Bellmans
biografi. Där hade T. lätt att finna
vänner — bl. a. Bellman och
Schrö-derheim -—• och hans poetiska talang
utvecklades efter de mönster som där
voro gällande. Hans löneförmåner
voro emellertid (som alltid var fallet
i den dåtida statstjänstens lägre
grader) obetydliga, och han såg sig
därför nödsakad söka sig bort från
Stockholm och mottaga
legationsbefatt-ningen i Konstantinopel; att denna
var föga eftertraktad framgår av att
T. var ende sökande. Efter föga mer
än ett år avled han emellertid,
troligen i pest. ■—• T:s informator i
Uppsala var Olof Bergklint, och av
dennes kantiga poesi tog han först
intryck. En gynnsam motvikt däremot
fick han i Stockholm genom de
populära franska vådevillernas
chanso-ner och framför allt genom Bellman.
T :s bästa dikter har en visartad
enkelhet och en ren lyrisk ton, som ger
dem ett eget värde. Det som bevarats
till vår tid är huvudsakligen idyller
och kärleksdikter: under den
charmfulla rokokoleken förnimmes en ton
av äkta vemod och fin, omedelbar
naturkänsla. — Utom några satiriska
skillingtryck utan större värde
trycktes inga av T :s dikter under hans
livstid; den utgåva av hans lyrik som
Bergklint och Schröderheim
förberedde, utkom aldrig, endast en mindre
samling publicerades 1785 i Regnérs
”Swenske parnassen”. T :s produktion
finns sålunda till större delen endast
bevarad i handskrift (på K. bibi.). •—•
Ogift. —• Litt.: O. Wieselgren, ”S.
O. T.” (i Samlaren 1908). Å. N.
Tillæus, Petrus (Petter),
ingenjör, kartograf, f. 1679 i Falun, f
11 febr. 1754 i Stockholm. Föräldrar:
kontraktsprosten och kyrkoherden i
Rättvik Anders T. och Elisabet
Dalborg. — T. blev student vid Uppsala
univ. 1699 och studerade där i tolv
år. Efter att från 1713 ha varit
auskultant i Bergskollegium blev han
1717 stadsingenjör i Stockholm, och
1748 utnämndes han till rådman där,
sedan han först tjänstgjort ett år hos
magistraten. Under hans tid
utfärdade K. M:t (1736) instruktion för
stadsingenjören i Stockholm. — T.
var en skicklig stadsingenjör, särskilt
berömd för sina kartor. Hans
viktigaste arbete är den utmärkta, 1731
fullbordade ”General Charta öfwer
Stockholm med Malmarne”, vanligen
kallad ”Tillæi karta”, i skalan 1: 4000.
På hemställan av stadsmyndigheterna
erhöll T. 1731 k. privilegium under
tio år på utgivandet av en karta över
Stockholms stad; privilegiet förnyades
1743. ”Tillæi karta”, som utkom
1733, är en väggkarta i storleken
190X150 cm; den är den första
officiella kartan över Stockholm. Av
magistraten belönades T. 1750 för
detta kartarbete med 2 000 dir smt.
Är 1770 justerades kartplåtarna av
kopparstickaren P. G. Floding, som
på kartan inlade den först 1773 på
Riddarhustorget resta statyn över
Gustav I; avdrag från 1770 och
senare skiljas därigenom lätt från
tidigare avdrag; ett nytryck utgavs 1953.
■—■ Gift 1718 med Maria Emmerich.
S. L.
Tillandz, Elias, tidigare
Tilländer, läkare, botanist, f. 1640 i
Rog-berga skn, Jönköp. län, f 18 febr.
1693 i Äbo. Föräldrar: kyrkoherden
Ericus Sunonis Tilländer och Maria
Henriksdotter Gildemeister. Sitt
efternamn ändrade T. efter att vid ett
skeppsbrott lyckligt ha kommit ”till
lands”. —■ T. blev student vid Äbo
akad. 1659 och vid Uppsala univ.
1663, reste som med. kand, till
Holland 1668 och blev med. dr i Leiden
1670. Sistn. år utnämndes han till
prof, i medicin vid Äbo akad., där
han 1676 och 1683 även var rektor.
— T. var på sin tid den ende
vetenskapligt utbildade läkaren i Finland.
Han blev berömd i hela landet och
fick en vidsträckt praktik. I avsaknad
av apotek i Åbo tillredde han med en
fostersons hjälp sina läkemedel i ett
litet privatlaboratorium. Vid Kuppis
invid Åbo lät han iordningställa en
hälsokälla, och på hans initiativ
uppfördes där, med honom som
föreståndare, ett sjukhus för spetälska. Hana
verksamhet som läkare är i övrigt
föga känd men tycks ha rönt stor
uppskattning, enär borgerskapet i
Åbo 1686 skänkte honom en tomt för
hans nit som läkare. Han införde
studiet av anatomi i Äbo, och 1686
anställde han den första dissektionen i
Finland på människolik; det var ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
