Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA AVDELNINGEN
För några och femtio år tillbaka fanns i Miinchen, vid
Neuhauser Strasse, ett stort hus av dystert utseende. De
alltid nedfällcfa lönstergardinerna och den beständigt
stängda porten ingåvo den förmodan att det sedan åratal icke
varit bebott. Men frestades någon av nyfikenhet att
därom göra sig underrättad, erhöll han det oförväntade
svaret, att husets ägarinna, en rik änka, i flera år ensam
bott därstädes.
Ägarinnans sängkammare, ett stort rum, möblerat med
omsorg, hade dock ett tungt och stelt utseende. Uti
sängen, med tjocka, mörka omhängen, låg en kvinna om
några och fyrtio års ålder. Hennes ansikte och händer
voro avtärda så att de liknade ett skeletts. Hon skulle
hava haft utseeAde mera av ett lik, än en levande varelse,
därest icke de stora svarta ögonens eld givit tillkänna, att
uti denna bräckliga hydda bodde en själ, ännu mäktig av
starka passioner.
Vid hennes läger satt en ung bildskön man, som
uppmärksamt, men bävande, lyssnade till vad den sjuka
talade. Efter att hava slutat en lång, och såsom det
tycktes, smärtsam bekännelse, vilade hon några ögonblick;
men återtog därefter:
»Du finner av denna plågsamma bikt, att jag är en stor
synderska, att på mitt samvete tynga brott av en
förfärlig art; men det var för dig och ditt oberoende jag begick
dem. Du bör således även kunna förlåta det, vartill en
gränslös moderskärlek förledde mig.»
Sonen böjde sitt bleka ansikte över hennes hand och
förde den stillatigande till sina läppar.
»Svär mig, att du skaffar reda på den olyckliga och hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
