- Project Runeberg -  Passionerna /
47

(1914) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dan han misstror er, och resa ur staden med sin dotter,
till dess ni är väl borta. Nå säg, vill ni hava mig till
bundsförvant?»

»Om jag vill det; under vad villkor?»

»Att jag får följa Thora till Miinchen. Sedan lämnar
jag er.»

»Varför vill ni till Miinchen?»

»Det hör alldeles icke hit; nog av, jag vill och skall
dit. Går ni in på mitt förslag, så förbinder jag mig att
utan uppseende föra Thora ombord klockan tolv om
torsdag och vaka över henne, att hon icke vacklar i sitt
beslut. Nåväl — ert svar?»

Axel stödde sig emot bordet och betraktade Cordula
skarpt. Han hade velat giva ett år av sitt liv för att
kunna läsa i hennes själ och tolka motiven till detta föga
hedrande handlingssätt. Men fåfängt; hennes inre var
och förblev en sluten bok.

»Om jag skulle gå in härpå, vad garanterar mig, att ni
icke utlägger ett försåt?»

»Min egen önskan att komma ut.»

»Vars motiv jag icke känner.»

»Nå, gör som ni vill. Går ni in därpå, så hjälper jag
er; men vägrar ni, så räkna också uppå, att jag förråder
er.»

»Jag antager er plan, varpå jag likväl förut aldrig
tänkt», svarade Axel efter en stunds betänkande; »men
med villkor att jag får ringa på min betjänt, så att han
möter er, när ni går härifrån.»

»Vad är meningen därmed?»

»Om ni sviker mig, så hämnas jag med att säga, det
svartsjukan dikterat er anklagelse. Min betjänt kan
intyga att han sett er nattetid hos mig», svarade Axel. »Jag
älskar icke att handlöst överlämna mig i någons våld;
man bör alltid äga utväg att straffa förräderiet eller
åtminstone förhindra det.»

En sekund flammade vredens rodnad på Cordulas
kinder, och hon teg. Men därpå fattade hon själv
klock-strängen och ringde. Sedan detta var gjort, närmade hon
sig dörren, sägande:

»Farväl, vi förstå varandra fullkomligt. Skaffa nu
platser och pass både för mig och Thora.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspassio/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free