- Project Runeberg -  Passionerna /
70

(1914) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Och i hans händer tänker du anförtro din framtid?»
frågade Nina.

»Hör mina grunder: Emil älskar mig; men icke med
en kärlek, stark och fast som Henriks, utan snarare med
sin inbillning. Hans passion skall, då han blivit gift,
antaga en lugn karaktär. Men då vi båda äro artister
komma vi, som man och hustru, icke att stå till varandra i
något tryckande beroende, utan bliva tvenne vänner, vilka
arbeta tillsammans och finna oss väl av varandras
framgångar. Den ena skall icke, i sin egenskap av karl,
förtrycka den andra. Med få ord: vi utgöra ett par
självständiga kompanjoner med ett gemensamt intresse.
Endast på detta sätt är det mig numera möjligt att ingå en
förening. Emil skall finna sig lycklig i sin frihet och
betrakta mig såsom ett kärt sällskap; då däremot Henrik
ovillkorligen bleve olycklig av att icke i mig finna en
hustru, ett svagt väsende, som, enligt hans inbillning, icke
skulle kunna handla utan hans råd.»

»Gud give, Thora, att du icke nu gör ett grymt
misstag, som kommer att kosta dig hela din framtid; ty mig
förefaller din äktenskapliga byggnad så onaturlig och
ställd på en så vidunderlig grund, att den vid minsta
beröring måste ramla och i sitt fall begrava dig själv.»

»Med alla sina brister är den likväl den enda jag kan
uppresa på spillrorna av mitt brustna hjärta.»

Ett bud ifrån majorskan underrättade dem att teet
väntade.

*



Dagen därpå satt Thora och arbetade i sin atelier. Hon
såg otåligt på vägguret, och hennes ansikte utvisåde oro.
De långsamma tolvslagen, dörrens hastiga öppnande och
Henriks inträde tycktes med ens göra slut därpå.

»Välkommen, Henrik», yttrade Thora och räckte
kusinen sin hand.

»Instämmer även ditt hjärta i detta välkommen? Jag
tror mig knappt kunna hoppas det», svarade Henrik och
kvarhöll hennes hand i sin.

»Nu och alltid är du välkommen till mig. Du blir, jti
i alla skiften en bror och räddaren av mitt liv.» Thoras
blick uttryckte tacksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspassio/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free