Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon satt nu fördjupad i läsning, då betjänten anmälde
greve Falkenhjelm.
»Välkommen, Henning!» hälsade grevinnan och räckte
brodern sin hand. Man talade en liten stund om likgiltiga
saker.
»Mitt egentliga ärende är att meddela dig något jag
länge ämnat anförtro dig», började greven.
»Men därförinnan tillåt mig en anmärkning», inföll
grevinnan. »Jag har visserligen ingen rättighet att blanda
mig uti dina enskilda förhållanden och gör det ej heller;
men då du därmed på något sätt kan kompromettera vårt
namn, anser jag mig vara tvungen att tala. Du lär stå i
någon förbindelse med en viss mamsell Ahlrot. Troligen
en släkting till henne, som drog så mycken skam över dig.
Nu påstås att du... nej, det är så förödmjukande att jag
saknar mod omtala ryktet, i synnerhet, då jag tänker på
ditt förflutna liv.»
»Åh, försök ändå», sade greven gäckande.
»Nå väl, man säger att du ämnar gifta dig med flickan.»
»Det var eljest härom jag ville tala med dig. Har du
förgätit majorskan Alms namn?»
»Visserligen tycker jag mig hava hö»rt det i
sammanhang med den där kvinnan, som vållade så mycket ont,
men något vidare minnes jag icke.»
»Flickan är min och Amalias dotter. Majorskan Alms
systerdotter. Nu påminner du dig säkert namnet Alm.»
Vid dessa ord spratt grevinnan till; en mörk rodnad
betäckte hennes kinder. Med en stolt, högdragen min
kastade hon huvudet tillbaka och såg på brodern.
»Då du med hotelser tvang modern att skilja sig från
mig, glömde du att hon och jag ägde ett barn. Icke
sant, Bertha, vi hava båda mycket att försona emot den
döda?»
»Vi!?»
»Ja, just vi! Jag som av människofruktan lät övertala
mig till skilsmässan, och du som förföljde henne.»
»Jag anser mig hava handlat rätt, då jag tillintetgjorde
en dylik förening», sade grevinnan.
»Så-å?» Grevens röst darrade; »men jag tänker
annorlunda, och därför ämnar jag nu erkänna Amalias
dotter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
