Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag har den äran att tillkännagiva min dotters, fröken
Thora Falkenhjelms förlovning med herr Emil
Liljekrona.»
Längst ned från dörren ljöd i detsamma dessa ord på
dålig svenska:
»Giftblanderskan Amalia Heyses barn.»
Alla sågo med bestörtning dit. En liten ung, blond
kvinna stod på tröskeln, men gick nu långsamt emot
Thora, som med bleka kinder stirrade på henne.
Greve Falkenhj elm ställde sig emellan henne och
dottern, sägande strängt och skarpt:
»Min fru, ni glömmer er, då ni här vågar uppträda med
en skandalös dikt på edra läppar, för att därmed befläcka
en död.»
»Herr greven har rätt, denna kvinna glömmer sig själv
och sanningen; ty Amalia Heyse var fullkomligt
oskyldig», svarade en allvarlig röst, även med stark brytning.
Greven vände sig om. En högväxt äldre man stod
framför honom.
»General Behrend!» utropade greven. Denne bugade
sig och fattade sedan den unga kvinnans hand sägande:
»Kom, olyckliga!»
Men hon slet sig lös och sprang fram till Thora,
uttalande dessa ord på tyska:
»Må ert äktenskap bliva sådant mitt genom ert
förvållande är!»
Under den allmänna bestörtning, detta uppträde
förorsakade, avlägsnade sig generalen med den okända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
