Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namn.» Grevinnan avlägsnade sig, och Hugo störtade ut
ur rummet.
Innesluten i sitt kabinett, hörde den högmodiga och
oböjliga modern sin sons vagn rulla bort. Med handen
tryckt emot sitt stolta hjärta viskade hon: »O, min son,
du är nu -död för mig, och det genom Amalias släkt!»
Heta tårar runno utför de bleka kinderna.
Några månader därefter företog grevinnan en resa till
Köpenhamn.
*
En dag i september befann sig Thora allena i en liten
paviljong, belägen i trädgården av det sommarställe å
Djurgården, som hon under den vackra årstiden bebodde.
Thora halvlåg på en soffa. Med ett melankoliskt uttryck
betraktade hon ten kopia av Leonardo da Vincis nattvard,
som var upphängd på väggen mitt emot. Det var ett av
dessa ögonblick, då människan hejdas a-v ett lugnt
begrundande ; då passioner och illusioner tystna för en
allvarlig eftertanke; då det förflutna framstår för vår inre
blick i hela sin sanning och vi med bävan, smärta och
ånger fråga oss själva: Huru har jag använt de skatter
försynen givit mig till egen och andras lycka? Huru
många misstag, förvillelser och fel har jag icke att begråta.
Thora var så fördjupad i sina tankar, att hon icke gav
akt på att dörren öppnades och att Axel inträdde. Han
stod stilla och betraktade henne. Så underbara äro
verkningarna av vår inre natur, att det knappast finnes någon,
han må vara huru lättsinnig som helst, -vilken icke hejdas
av ett ansikte försänkt i djupa tankar, stannar och vill,
om möjligt, intränga i de mysterier, som röra sig inom
denna värld, vi benämna själen; av naturen den mest
obegränsade, ehuru ofta genom vana och fördomar den mest
inskränkta. Även Axel greps av en sådan känsla, då han
fann Thora försjunken i sitt inre; han hade velat kasta
en blick in i hennes hjärta och läsa vad som där föregick.
En djup suck från Thora förmådde honom dock att gå
fram.
»Vad tänker du på, Thora ?» frågade Axel och kysste
hennes hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/smspassio/0114.html
