Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sträckt ut sig i hela sin längd, med de af snöslask
drypande stöflarne på den renskurade bänken, stack han
händerna ned i fickan på sin ursprungligen svarta, men
nu gråbruna sammetsblus. När han åter drog upp
handen, var den full af mynt. Han kastade dessa på bordet,
sägande:
— Här är pengar, Annette; skaffa genast hit
brän-vin och laga bara, att jag får lefva godt, medan jag är
hemma, eljest skall jag hamra er alle samman. Fram
genast med hvad du har, och låt pojken der löpa till
krogen. Jag behöfver mat och dryck, efter att ha gått två
mil; begriper du det, ditt kräk? Nå, rör på spelet.
Paul hade redan huggit ett par mynt och var i
nästa ögonblick på väg efter bränvin för att spara mig,
som var alldeles mörbultad.
Paul hade gått lika långt som far, men med den
skilnaden, att då denne ej hade något annat att bära
än bocken till positivet, bar den fjortonårige Paul det
tunga instrumentet på sin rygg, och likväl glömde han sin
trötthet, sin hunger och sina värkande ben för att
bespara mig obehaget att behöfva hemta bränvin.
Jag reflekterade visserligen icke då Öfver detta drag
af honom, men jag har gjort det sedan, då jag
öfver-tänkt, huru Paul, i det minsta som i det största, alltid
glömde sig sjelf för att undandraga mig en plåga.
ANDRA KAPITLET.
Alphonso, med sin lilla skolhäst, sina markattor, apor,
hundar och dotter, hade ganska riktigt kommit efter till
Positiv spelarens Son. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
