Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Får gå för rödt då. Ser du den röda rutan der ?
Sätt nu dit ditt mynt.
Rouletten sattes i rörelse. Den stannade åter, Rödt
hade vunnit.
— Om igen, hvis kade Strålkrans.
o
Ater vann rödt.
En timme, två timmar, tre timmar och ännu flere
förflöto. Rödt vann oafbrutet. Gasen i de stora
kronorna hade blifvit tänd. Klangen af guldet, dessa om
en spänd oro vittnande ansigten, som omgåfvo
spelbordet, markörernas enformiga upprepande af hvilka nummer
eller hvilken färg, som vunnit, min beskyddares ständigt
uttalade: “om igen“, allt föreföll mig som en dröm, och
mest ovanligt af allt var den hög af guld, jag hade
framför mig, och som under de sista timmarne växte och
växte och blef allt större och större. Klockan slog tolf.
— Nu slut, hviskade Strålkrans.
Derpå hade han mig att samla ihop guldet, som låg
framför mig, och sedan det blifvit lagdt i tvenne påsar,
hvilka han fått, Gud vet hvarifrån, sade han:
— Se så, min gosse, nu skall jag följa dig till ditt
hem sedan jag gjort dig till en rik karl. Detta är väl
första gången, man genom spel utfört en god gerning,
tillade han, mera talande vid sig sjelf än till mig.
Han tog mig vid handen, och vi lemnade salen.
Då vi kommit ut i den mörka natten erinrade jag mig
Paul, och då först föll det mig in, att han möjligen
hade varit orolig öfver mitt försvinnande; men jag hade
icke förr börjat tänka derpå, än Paul, till min stora
förvåning, stod framför mig. Han hade rest sig upp från
ett af trappstegen vid ingången till societetshuset.
— Har du varit orolig öfver mig? utropade jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
