Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nar förståndet, och man vänder tvärt från den väg, som
skulle leda till armod och elände.
Hvad som vidare sades, hörde jag icke, så upptagen
blef jag af tanken på, att denne Lodstein åter skulle
träda i min väg. Blodet sjöd vid tanken, att jag icke
kunde få hämnas, att jag ännu var för ung och
vanmäktig att kunna företaga något mot den, som gjort mig
och min bror så mycket ondt.
Ett par veckor efter denna afton, då jag gick från
gymnasium, mötte mig ett elegant åkdon, i hvilket en
ensam herre satt. Min uppmärksamhet fästes likväl ej på
denne, utan på betjenten, som stod bakpå. Jag vet
icke sjelf, genom hvilken tillfällighet mina ögon föllo på
honom; men vid första ögonkastet kände jag igen den
mörka fysionomien.
o
Åkdonet for hastigt förbi mig. Jag hade återsett
Janne i den livréklädde betjenten och Fabian Lodstein i
herrn, som befann sig inuti åkdonet,
I herrn och drängen hade jag således återfunnit
mina bittraste fiender.
Att Janne nu skulle göra allt för att skada mig,
var klart; men med ett visst ungdomligt öfvermod
tänkte jag, att kvarken han eller hans herre förmådde göra
mig något ondt, sedan jag gjort mig fortjent af så
mycket beröm.
En morgon någon tid derefter, då jag kom till
gymnasium, fann jag några gymnasister, tillhörande första
klassen, stående utanför ingången. Då jag gick förbi
dem, yttrade den ene:
— Var det der Fredriksson?
Ovilkorligt vände jag mig om och kastade en
spörjande blick på frågaren, hvilken jag, efter att hafva be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
