Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hanna är väl mycket ond på mig? Ack, Paul!
Jag har mycket att förebrå mig, och det förefaller mig
stundom, som om jag vore orsaken till gummans död.
Paul stödde armbågeii mot ena knäet, lutade
hufvu-det i handen och sade:
— I gummans död, Conny, har du ej någon del.
Hon dog af häftig förkylning, så hvad den saken angår,
beliöfver du icke gräma dig.
— Paul, svara mig uppriktigt: har du ej varit
ledsen och förtörnad, då du tänkt på mig?
Nu skymde Paul alldeles bort sitt ansigte med
handen, så att jag icke kunde se uttrycket deri.
— Något litet ledsen har jag varit, men derom är
ej lönt att tala. Svara du i stället ärligt på en fråga
af mig.
— På alla, du kan göra mig.
Paul lyfte hastigt upp hufvudet och såg mig stadigt
i ögonen.
— Älskar du Hanna?
Hade Paul gjort mig denna fråga för ett hällt år
sedan, skulle jag utan betänkande svarat ja, och trott
mig tala sanning. Nu föreföll det mig orimligt, att jag
skulle älska Hanna. Hanna var ju hans trolofvade,
Hanna, som kommit mig att blygas inför mig sjelf.
Omöjligt. Jag svarade också genast ett bestämdt nej.
Han drog en djup suck; om det var af lättnad eller
sorg, kan jag icke bestämma.
— För Hannas och min egen skull gläder det mig,
Conny; men för din smärtar det mig, sade han. — Om
du älskat henne, hade din obetänksamhet varit lätt
ursäktad. Nu, Conny, har du smutsat ned henne inför verl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
