Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Häradshöfding Liedgren hade varit gift med en rik
flicka, som i sitt äktenskap skänkt honom en dotter, från
hvilken modern likväl gick bort, då flickan var tio år.
Man trodde allmänt vid hustruns död, att den unge,
ståtlige enklingen skulle gifta om sig, men åren gingo,
utan att han fäste tankar eller blickar på någon annan
o
q vinna. Atta år hade förflutit, och ändå hade den
aflid-na icke erhållit någon efterträderska. Man tröttnade
också att tala om, hvem som skulle blifva fru Liedgren
nummer två.
Gertrud Liedgren var nu aderton år och utgjorde sin
faders stolthet. Han ansåg henne för sin rikedoms
skönaste skatt och slösade på henne allt, hvad en rik far
kan slösa på sitt barn. Gertrud var vacker, talangfull
och rätt ansenligt bortskämd, men ett intagande barn
var hon i alla fall. Dock, det der är saker, som vi icke
böra sqvallra om i förtid, och derför gå vi att taga reda
på, livad som vid närvarande tid passerade på Brovik.
Vårsolen sken in i den lilla salongen och smekte
blommorna, som prunkade på blomsterborden framför
fönstren.
’Vid ett af de senare stod en ung flicka, sysselsatt
med att ansa om Floras vackra barn.
— A^et du, hvad jag de senare dagarne tänkt på?
yttrade hon och vände sig till ett fruntimmer om några
och tjugu år, som satt vid det andra fönstret, upptagen
med sitt handarbete.
— Förmodligen på balen, som skall blifva på
Bredgård, svarade den tilltalade.
— Tror du verkligen, att, jag befattar mig med att
tänka på något så obetydligt som en bal? utropade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
