- Project Runeberg -  Positivspelarens son /
213

(1879) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag vill ej redogöra för vårt återseende. Jag vill
blott säga dig, att då jag inlogerade mig i min boning i
Stockholm, kände jag att hennes makt öfver min själ
skulle blifva afgörande för hela lifvet. Jag hann likväl
icke så snart göra något besök i hennes hem, förhindrad
derifrån af bref från Professor Wenner. Han hade
insjuknat och kallade mig tillbaka till TJpsala för att
innan han dog säga mig farväl. Jag kom likväl för sent0

Min faderlige vän var död, och jag hans adopterade son

och arfvinge.

Det blef således under namnet Wenner, som jag
in-skref mig i hofrätten och lät anmäla mig hos Lagerskogs.

Man emottog mig väl. Jag återkom ofta, och snart
var åsynen af Berta lika oumbärlig för mig som
luften, jag inandades. Mitt första tycke förvandlades till
en stark känsla. Jag älskade med hela kraften af min

själ och så vördnadsfullt, att jag under denna tid icke

med ett halft ord eller en blick vågade visa henne, att
hon var själen i min tillvaro. Hennes samtal hlefvo för
mig uppenbarelser från en bättre verld, och hon var för
mig tolkarinnan af allt stort, skönt och ädelt. Det
inflytande, hon utöfvade, var sådant, att jag icke kunnat
möta hennes ögon, om jag vetat mig vara skyldig till
något, hvaröfver jag behöft blygas.

Den ideala kärleken är en skön dröm här på jorden;
men det dröjer ej länge, förr än den oskäras af de
mensk-liga begären.

Kort efter min första visit hos Lagerskogs började
han att lida af en åkomma i ena knät, hvilken höll
honom fjettrad vid hemmet och länstolen. Berta var hans
dagliga och stundliga sällskap. Hon besökte icke några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspositiv/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free