Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väiilig emot mig; men sedan en tid är du så häftig, så
foga hjertlig, att . ..
— Du förifrar dig, inföll Conny lugnt. — Sätt dig,
Gertrud, och lyssna till ett par ord, som möjligen skola
bevisa dig, att det fel, du beskyller mig för, utgår
från dig sjelf.
Han talade mildt, men ogillande om hennes
uppförande under de senaste dagarne. Hon hade ju redan pä
balen anfallit honom, för att han icke dansade, och
sedan hade hon fortfarit med samma uppförande, oaktadt
Conny gjort allt för att undvika att gifva henne an
-ledning till missnöje. Detta ständiga pjunk smärtade
honom, då han ingenting hellre åstundade, än att uppfylla
hennes önskningar.
Conny talade så vackert, att då han framstälde de
senare dagarnes små uppträden, kunde man lätt komma
på den tanken, att han under dem ådagalagt det mest
exemplariska uppförande, och att felet från början till
slut ensamt varit Gertruds. Denna öfvertygelse
lyckades han också verkligen bibringa fästmön, och ehuru det
föreföll henne, som om hennes retliga lynne häl flutit från
hans häftighet, slutade Gertrud med att anse sig vara
skyldig till en ganska stor förseelse, då hon frågat sin
fästman, hvarför han icke dansade. Huru kunde det
vara annorlunda, här han sade, att det icke var rätt
gjordt?
Gertruds kärlek var vid närvarande period en så
oinskränkt dyrkan, att hon ansåg ConDy icke ega något
1 enda fel. Allt hvad han sade, var lika med evangelium.
Att tvifla på hans ord, eller sätta sig emot hans
önskningar, hade varit det samma för Gertrud som att begå
ett brott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
