Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sil
mun? Nej du, icke mera än för foglalåt, och derfor skall
jag säga dig, att din hustru, innan du gifte dig med
henne, i Upsala varit en . . .
Nilsson fick icke tala ut, ty Pauls hand täppte med
ett eftertryckligt slag munnen på honom, och fara var,
att detta slag efterföljts af ett dussin andra, så framt
icke en röst i det samma utropat:
— Hvad, Paul, jag tror du förifrar dig mot den
der slyngeln!
Paul vände sig om, och Conny stod der.
— Kom, och spill hvarken ord eller slag på
smä-daren, det leder ändå till ingenting, bifogade Conny, i
det han fattade tag om Pauls arm och drog honom
med sig.
Fogelfängaren, som varit van, att Paul helt
tålmodigt fördragit alla hans utfall och otidigheter, utan att
någonsin visa sin harm deröfver, hade vid det häftiga
slaget blifvit alldeles förbryllad. I likhet med de flesta
elaka menniskor var Nilsson modig endast mot den, som
icke försvarade sig, men feg som en stackare, då han
hade framför sig ett par starka knytnäfvar. Pauls slag
hade derför fullkomligt tystat munnen på honom, ända
till dess han såg Paul och Conny afiägsna sig. Då
ropade han efter den förre:
— Det här skall du, min själ, få betala, det
ansvarar jag för.
Conny och Paul inträdde i den senares boning, der
Hanna med glädjestrålande ansigte helsade sin man. 1
samma ögonblick, hon lindade sina armar om han hals,
hade en karl, som genom den halföppna porten, hvilken
Conny glömt att stänga, bevittnat uppträdet emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
