- Project Runeberg -  Positivspelarens son /
341

(1879) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och huru omöjligt det var för mig att på grund deraf
kunna finna den brottslige. Möjligt, att jag skulle lyckas
få det så långt, att Paul icke staldes till något ansvar
för de hos honom funna sakerna; men dermed var bra
litet vunnet. Han skulle för andra gången komma att
stå i en falsk dager och blifva frikänd, endast af brist
på bevis. Jag kände, att jag aldrig skulle blifva lugn,
om Paul icke erhölle fullkomlig upprättelse.

Trött af vandringen, kastade jag mig slutligen
klädd som jag var, på sängen och tillslöt ögonen. Jag
höll på att insomna, då ett egendomligt ljud; liksom om,
någon krupit fram under sängen, kom mig att helt
hastigt slå upp ögonen. Ljuset var släckt, och ett
fullkomligt mörker orngaf mig.

Jag rusade upp, men kastades åter tillbaka i
sängen och erfor dervid en häftig smärta i ena skuldran,
Jag hade erhållit ett knifsting. Sjelfbevarelsedriften
gjorde mig glömsk af smärtan, och jag hade i mörkret
lyckats. få fatt i min angripares högra arm; men han
hade likväl förut hunnit gifva mig ännu ett sting. Jag
vred knifven ur handen på honom och slungade den ifrån
mig, hvarefter en brottning uppstod oss emellan. Vi
tycktes i styrka vara livar andra fullkomligt vuxna;
men jag egde större vighet. Jag fick honom också
slutligen under mig på golfvet, men erhöll dervid af
honom ett slag för pannan, så att jag var nära att tumla
baklänges. Faran, som hotade mig, gjorde dock, att jag
utan allt betänkande gaf honom ett par häftiga slag,
hvilka jag måttade åt hufvudet.

Vid det sista lossnade hans tag om mig, och hans
armar föl lo ned helt kraftlösa. Jag var genast på benen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspositiv/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free