Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturskyddsfrågans utveckling i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vare sig någon allmännare efterföljd eller fastare former. – En
jordägare kunde visserligen med stöd af gällande lag låta fridlysa ett på
sin mark befintligt naturminne. Men hvad garanti hade han väl för,
att hans förordningar skulle respekteras och förnyas af en kommande
innehafvare af jorden? Hvad beträffar lägre djur och växter stod för
öfrigt ej något som helst skydd att erhålla.
Förtjänsten af att hafva satt lif och form i naturskyddsfrågan
i Sverige – liksom han förut gjort det i sitt fädernesland,
Tyskland – tillkommer professor H. Conwentz i Danzig,
den moderna naturskyddsrörelsens upphofsman. Genom det föredrag,
han på inbjudan af Svenska sällskapet för antropologi och
geografi i januari 1904 höll i vår hufvudstad, lärde
han oss förstå nödvändigheten af att se naturskyddsfrågan
i stort och att handla raskt, såvida man
öfverhufvud ville vinna något Han lärde oss vidare, att man i
denna fråga borde söka hjälp af lagstiftningen, dock så att
praktiska cch ekonomiska intressen icke träddes för nära, huru
såväl hela områden som enstaka föremål af större naturintresse borde
kunna skyddas utan nämnvärda ekonomiska uppoffringar och huru rent
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
