Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De båda stora lappländska nationalparkerna. Stora Sjöfallet och Sarjek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vått beströdd med moränblock, som lysa hvitgrå, emedan de täckas af
laf. Går man i land, skall man finna markvegetationen bestå af kråkbär,
blåbär, lingon, mjölon, ljung, skvattram och linnea, här och där
växer mjölke och hönsbär (Cornus suecica). På passande och mera
fuktiga ställen som vid stranden påträffar man hjortron, tätört {Pinguicula)
och ormbunkar (Phegopteris. På ett ställe funnos t. o. m. blåklockor
(Campanula rotundlfolia). Enstaka sälgar och rönnar uppträda
insprängda i tallskogen. Lämningar efter tjäder träffas här och
där. Lafskrikornas roströda stjärtar lysa, då de af nyfikenhet nalkas i
ljudlös flykt. Stenskvättornas hvita gump gör dem lätt märkbara, då
de fladdra mellan stenblocken. Vid stranden löpa vippande drillsnäppor
eller flyga med dallrande vingslag längs vattnet, under det att en
majestätisk hafsörn drager fram högt öfver Langas. Tallskogen fortsätter
ytterligare västerut längs bergsluttningen bortom nyssnämnda
blocklandskap och den är delvis rätt hög och tät. Här och där ses
rätt höga stamformiga björkar dels nere vid sjön, dels längs ett bäckdrag.
Sjöstranden kantas af videbuskar af olika slag.
På Piervas fortsätter tallskogen ovanligt högt uppför sluttningen
på östra och sydöstra sidan, så att, då man ser nerifrån, den tyckes
sträcka sig ända till toppen.
Här och där ser man tallar af ovanlig skapnad, vare sig de nu
svarfvats och omformats af stormarna eller af andra orsaker. På norra
sidan af Langas, men ungefär midt emot toppen af Puollamtjåkko står
t. ex. en tall, som är till sin form så lik en gran, att man till en början
och på afstånd tror sig se ett dylikt träd. Sydväst om Piervas är
däremot en tall, hvars grenar utbreda sig i horisontala skikt med mellanrum,
så att jag i anteckningarna nämnde den under namnet »etagetallen».
Väster härom följer tall i ganska tätt, tämligen ungt bestånd hela
vägen till Juobmoluokte, ty fjällen resa sig här och bilda ett lä mot
de rasande nordväststormarna. På östra och sydöstra sidorna af Kebnats
växer gles tallskog, högre upp litet björkskog, men toppen är kal.
På Tarvasvarats växer blandad björk och tall nedtill på sydost- och
sydsidan, och björken tyckes gå ända till toppen där, men den västra
sidan visar branta stup och söndersplittrade block. När sjöns hufvudriktning
sedan böjer af mot nordväst, få de rasande fjällstormarna
ännu mera makt att svepa fram genom dalgången. Tallskogen, som
föröfrigt nu är mera gles än tillf orene, kan ej längre uthärda stormens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
